”bloggtrollande” – spridande av propaganda och marknadsföring genom bloggar som verkar vara oberoende. Syftet är att ge intryck av att åsikterna kommer från folkdjupet. – Blog trolling görs av företag, myndigheter och organisationer genom att de förser lämpliga bloggare med det budskap som ska spridas. Ibland är bloggen bara en formellt självständig front för den bakomliggande organisationen. – Jämför med astroturf och outfluencer. – Ordet blev vanligt i slutet av 2004. – Läs också om trolling och trollfabrik.
[bloggar] [källkritik] [ändrad 11 februari 2021]
(troll farm, troll factory) – propagandistgrupp som har till uppgift att sprida falska eller vilseledande påståenden på internet. Oftast anställd av en stat. Medlemmarna nästlar sig in i sociala medier och andra forum och agerar som vanliga privatpersoner. – Användning av trollfabriker är ofta ett inslag i informationspåverkan. – Till skillnad från vanliga troll brukar trollfabrikernas skribenter inte vara provokativa, utan de vill verka trovärdiga. – Läs också om motparten, älvor. – Se till exempel artikel i New York Times (länk). – Trollfabrik var 2015 ett av årets nyord enligt Språkrådet och Språktidningen (länk).
[desinformation] [politik] [troll] [årets nyord] [ändrad 22 februari 2022]
angrepp mot fiendens informationsförmedling genom:
- – försök att slå ut radio, tv, internet och andra kommunikationer;
- – störningar eller:
- – utsändning av egen propaganda eller desinformation.
– Detta kan pågå även i fredstid. Målet är fiendens krigsmakt, men också massmedier och allmänheten. Det är en kombination av cyberkrigföring, telekrigföring och psykologisk krigföring, se informationspåverkan. – Ordet informationskrig används också i mer allmän betydelse om propagandakampanjer. – På engelska: information warfare.
[desinformation] [krig] [ändrad 21 juni 2022]
e-postkonto eller konto på socialt medium som någon öppnar under falskt namn. Eventuellt under någon annan, ovetande persons namn. – Syftet är ofta att nästla sig in i grupper, ta reda på saker eller att genera någon. – Observera att svenska spökkonto är något helt annat. – Se också sock puppet.
[källkritik] [sociala medier] [ändrad 6 november 2017]
ryktesepidemi – snabb och omfattande ryktesspridning genom internet och mobiltelefoner. – Ordet infodemi används främst om ryktesepidemier som sprider en blandning av sanning, påhitt och rena lögner. Den användes troligen först om ryktesspridning om SARS‑influensan 2003 och senare om den så kallade svininfluensan 2009. – Skillnaden mot vandringssägner (urban legends) är att infodemier sprids mycket snabbt. – Även: kampanj av illasinnad ryktesspridning på internet. – Infodemi var ett av årets nyord 2020 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk) (men det har stått i denna ordlista sedan 2015). – På engelska: infodemic.
[skvaller och rykten] [årets nyord] [ändrad 28 december 2020]
– förkortning för friend of a friend:
- – ett projekt som utformar en standard för maskinläsbara beskrivningar i XML‑format av människor och av relationer mellan människor. – Läs mer på foaf-project.org. – FOAF‑projektets vokabulär har blivit en inofficiell standard på webben. Det har blivit en så kallad ontologi som används i uppbyggnaden av den semantiska webben;
- – ”en kompis till en kompis” – den påstådda källa som knyts till en vandringssägen.
[förkortningar på F] [skvaller och rykten] [sociala nätverk] [xml] [ändrad 5 juli 2017]
icke existerande huvudperson i en vandringssägen om en tjänsteman som satt död vid sitt skrivbord i fem dagar innan någon reagerade. Händelsen har aldrig inträffat – se Snopes webbsidor: länk. – Turklebaum har blivit ett ord för kräkpost.
[fiktiva personer] [skvaller och rykten] [ändrad 25 januari 2021]
- – bedrägeri, svindel, bluff, blåsning, bondfångeri – det att man lurar människor att betala för något som de aldrig får. Alternativt att de betalar dyrt för något värdelöst. – Ordet scam används i synnerhet, men inte enbart, om genomarbetade bedrägerier där bedragarna anstränger sig för att dupera offren genom att tillverka förfalskningar, bjuda på dyra middagar, utge sig för att vara betydelsefulla personer och på andra sätt. – Om varför även kunniga och intelligenta personer ibland faller för bedrägerier, se den brittiska forskningsrapporten The psychology of scams (länk). – Exit scam är ett slags bedrägeri där en till synes seriös verksamhet först tar emot betalning för varor och tjänster som faktiskt levereras, men när försäljningen tagit fart slutar att leverera, tar inbetalade pengar och sticker (se också ponzibedrägeri). Kallas också för rug pull eller pull‑the‑rug scam. – Jämför med fraud, hoax, spoof, Nigeriabrev och tech grifter samt Re:scam och scam baiting;
- – SCAM, se Standard content archive management.
[bluff och båg] [förkortningar på S] [informationshantering] [juridik] [källkritik] [ändrad 30 december 2022]
skräp, skit – felaktiga, vilseledande eller värdelösa påståenden på internet. (Eller i andra forum.) Till exempel Nigeriabrev, infodemier, internetbluffar, kräkpost, glurges och vandringssägner. – Se också bogus och crap detection.
[bluff och båg] [fel] [källkritik] [ändrad 12 december 2017]
en amerikansk webbplats som granskar rykten, vandringssägner och misstänkta bluffar på internet. – Snopes har funnits på webben sedan 1995. Den drevs från starten av Barbara och David Mikkelson, som då var gifta. De skildes 2014 och Barbara Mikkelson, som hade lämnat verksamheten, sålde 2016 sin halva av Snopes till företaget Proper Media (proper.io), vilket ledde till juridiska tvister. – Snopes har länge haft högt anseende, och har belönats med Webby Awards. Men 2021 avslöjades att David Mikkelson hade publicerat plagierade artiklar på Snopes under eget namn eller under pseudonymen ”Jeff Zarronandia”. Mikkelson får tills vidare inte skriva i Snopes – se meddelande från Snopes företagsledning. – Se snopes.com. – Namnet: Taget från en inte alltid sympatisk familj i William Faulkners romaner. – En före detta anställd på Snopes, Brooke Binkowski (på Twitter), har startat en egen ryktsgranskande sajt, Truth or fiction (truthorfiction.com).
[bluff och båg] [källkritik] [ändrad 22 augusti 2021]