skräpnyheter

nyheter och nyhetsliknande material som är vilseledande, hårt vinklat eller falska nyheter (fake news). – Skräpnyheter handlar ofta om påstådda konspirationer, sensationella halvsanningar och ”sanningar” som påstås förtigas i etablerade medier. De sprids till största del i sociala medier. Ibland är enda syftet att locka läsare för att tjäna pengar, men ofta finns ett propagandistiskt syfte. En undersökning från Oxford‑universitetet i England, publicerad 2018, har studerat hur skräpnyheter sprids, se denna länk. – På engelska: junk news. – Jämför med sham news (återanvända nyheter).

[källkritik] [ändrad 29 april 2020]

desinformation

falsk information som sprids avsiktligt i syfte att vilseleda och påverka den allmänna opinionen. Desinformation måste, för att ha avsedd verkan, vara utformad så att den verkar trovärdig, alternativt vara utformad för att sprida tvivel och förvirring (se också FUD). Skillnaden mot falska nyheter (fake news) är inte skarp, men falska nyheter är ofta lätta att genomskåda för den som inte vill tro på dem. Se också informationpåverkan. – På engelska: disinformation. Den svenska stavningen med des- är tagen direkt från ryska дезинформация, desinformatsija. Termen lär vara en sovjetisk uppfinning: ordet, med franska des-, valdes för att det skulle låta som om det var hämtat från västvärlden. Betydelsemässigt är det ingen skillnad mellan des- och dis-: både betyder i avsaknad av, i brist på, inte. – Desinformation som riktar sig mot militär och underrättelsetjänster kallas på ryska för маскировка, maskirovka – maskerad. – På engelska förekommer också ordet misinformation – det syftar på falsk information som sprids av personer som inte inser att informationen är falsk.

[desinformation] [språktips] [ändrad 22 maj 2019]

Hoaxy

ett datorprogram för kartläggning av spridningen av falska nyheter. – Hoaxy analyserar de vägar som falska nyheter tar på Twitter och jämför med spridningen av källkritisk information. Det har varit i gång sedan juni 2016, och bland annat kommit fram till att en stor del av de falska nyheterna sprids av automatiska program, Twitterbots. Hoaxy har utvecklats av forskare vid Indiana University i USA. – Se artikeln ”Anatomy of an online misinformation network” (länk). – Hoaxy finns på hoaxy.osome.iu.edu. (För namnet, se hoax.)

[källkritik] [4 juni 2018]

Abrams, Jenna

en fiktiv person som 2014—2017 skrev provokativa inlägg på Twitter. ”Hon” började med att skriva humoristiska och kuriösa inlägg, men gick sedan över till att förespråka allt mer kontroversiella förslag som att USA skulle återgå till lagstadgad rasåtskillnad. ”Hon” har eller har haft omkring 70 000 följare. Men 2017 avslöjades, enligt en artikel i Daily Beast, baserad bland annat på en undersökning gjord av USA:s kongress, att ”Jenna Abrams” är en skapelse av den ryska trollfabriken Internet research agency. – En arkiverad sida från ”hennes” avslutade Twitterkonto finns här.

[desinformation] [fiktiva personer] [17 maj 2018]

Larsson, Veronika

en påhittad svensk kvinna som 2007—2013 skrev ett stort antal inlägg på engelska i sociala medier. Stor uppmärksamhet fick ett inlägg i den brittiska tidningen The Guardians kommentarsforum den 30 juli 2013 där ”Veronika Larsson” påstod att hon hade hotats med våldtäkt, stympning och mord av manliga motspelare i spel på nätet (se The Guardians webbsidor). Sammanlagt skrev ”hon” bland annat under åtta månader 3 600 inlägg på The Guardians kommentarsforum. Ofta använde ”hon” signaturen ”TheIneffableSwede”. – Enligt egna uppgifter hade ”Veronika Larsson” en imponerande meritförteckning med studier på Berkeley och London school of economics, och ”hon” talade fem språk. Konstigt nog verkade ”hon” inte vara bra på svenska. – Journalisten Jack Werner (kwasbeb.se), känd från Viralgranskaren†, började undersöka och fann att ingen av ”Veronika Larssons” referenser stämde. Bilderna på ”henne” var stulna från en Facebook‑sida som tillhörde en kvinna i Kalifornien. – 2013 kom Jack Werner fram till att ”Veronika Larsson” troligen var en skolbibliotekarie, ”Steven”, i Kalifornien. – Läs mer i denna (arkiverad) och denna (arkiverad) artikel i Metro, i denna artikel i InternetWorld samt i Jack Werners bok Ja skiter i om det är sant det är förjävligt ändå (länk) från 2018.

[bluff och båg] [fiktiva personer] [källkritik] [ändrad 29 december 2019]

NetzDG

Netzwerkdurchsetzungsgesetz – tysk lag mot näthat och falska nyheter. – Lagen, som antogs av Förbundsdagen i juni 2017, ålägger sociala medier att ta bort uppenbart olagliga inlägg inom 24 timmar. Om de inte gör det kan de dömas att betala höga straffavgifter. I mer tveksamma fall har de sju dagar på sig att pröva om inlägget är olagligt och att sedan, om så befinns vara fallet, ta bort det. – Lagen har mött skarp kritik för att den leder till självcensur – sociala medier kommer hellre att ta bort tveksamma inlägg än att riskera höga böter – och bland annat Facebook anser att lagen strider mot den tyska grundlagen. NetzDG gäller för sociala medier, men inte för tidningar och tidskrifter. – Netzwerkdurchsetzungsgesetz kan översättas med ”nätverksverkställighetslag”. Lagens fullständiga namn är Gesetz zur Verbesserung der Rechtsdurchsetzung in sozialen Netzwerken. Den är också känd som Facebook-Gesetz, Facebooklagen. – Lagtexten finns på denna länk.

[desinformation] [förkortningar på N] [lagar] [näthat] [18 april 2018]