Lauristinbetänkandet

(the Lauristin report) – det förslag till ändringar i EU:s förslag till ePrivacy‑förordning som utarbetades av Marju Lauristin (länk), estnisk tidigare ledamot av Europaparlamentet. Hon utarbetade betänkandet på uppdrag av Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE. Lauristinbetänkandet lades fram i juni 2017, och var underlag för det modifierade förslag till ePrivacy‑förordning som Europaparlamentet ställde sig bakom i oktober 2017. (Förordningen är ännu inte – juli 2019 – godkänd av EU.) – Hela betänkandet finns på denna länk.

[elektronisk kommunikation] [personlig integritet] [politik] [ändrad 7 juli 2019]

Internet research agency

(IRA, på ryska Агентство интернет-исследований) – ett ryskt företag som anses vara en trollfabrik som arbetar åt Kreml. – Internet research agency är känt sedan 2013 och har kontor i Sankt Petersburg. Verksamheten uppges vara informationspåverkan. Anställda på Internet research agency uppträder under falska namn på sociala medier (se Jenna Abrams) och diskussionsforum och sprider påståenden som stöder Rysslands politik eller som är till för att skapa förvirring och politisk splittring. Ett mål uppges vara att etablera ett så kallat informationsövertag på internet gentemot USA och Västeuropa. – Internet research agency kallas ibland för ”trollen från Olgino” efter den stadsdel i Sankt Petersburg där kontoret finns. – Internet research agency är en av de organisationer som i februari 2018 åtalades i USA för att ha försökt påverka presidentvalet 2016 (se denna länk).

[desinformation] [politik] [ändrad 9 mars 2022]

dark ad

dunkel annons – webbannons som riktar sig till en bestämd målgrupp och som visas bara för den målgruppen. Målgrupperna skapas genom profilering av användare i sociala medier. Uttrycket dark ad har främst använts om annonser på Facebook, som i september 2017 beslöt att sluta publicera sådana annonser: alla annonser på Facebook ska därefter ha angiven avsänd­are och vara åtkomliga för alla. Bakgrunden är att dark ads utan angiven avsändare uppges ha publicerats i stor skala under presidentvalet 2016 och att det uppges att personer från Ryssland har köpt mängder av dark ads för att påverka kongressen. – Se detta meddelande.

[kartläggning] [marknadsföring] [politik] [sociala medier] [21 oktober 2017]

dreamer

beteckning på papperslös invandrare som kom till USA som barn (under 16 år). – Sådana invandrare kan få skydd mot utvisning under en begränsad tid, som kan förlängas flera gånger. Detta enligt bestämmelsen DACA (Deferred action for childhood arrivals) som utfärdades 2012 av president Obama. Under den tiden får dreamers arbeta och studera i USA, men de har inte garanti för permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap. Det finns ungefär 800 000 dreamers i USA 2017. Pre­si­dent Trump hade under 2017 planer på att av­skaffa DACA, men det var oklart om och hur detta skulle ske. Många it‑företag vill ha DACA kvar eftersom de vill behålla yngre anställda som är dreamers. – Ordet dreamer kommer av ett lagförslag, DREAM (Development, relief, and education for alien minors), som har röstats ner i USA:s kongress, men namnet har fastnat.

[politik] [6 september 2017]

HavenCo

en nerlagd datalagringstjänst som 20002008 fanns på Sealand, en så kallad mikronation i Nordsjön. – Sealand (sealandgov.org) är en före detta luftvärnsplattform i havet 12 kilometer öster om Felixstowe i England. Den har utropats till självständig stat av ägaren, dock utan att erkännas av någon. – Företaget HavenCo framställde sig som obundet av brittiska och andra lagar, men det var i själva verket ett registrerat brittiskt företag. – Sealand planerade 2013 att återuppväcka HavenCo, men det tycks inte ha blivit något. – Läs också om Asgardia och Liberland.

[datalagring] [kuriosa] [låtsasländer] [nerlagt] [politik] [ändrad 13 maj 2020]

Myndighetsdatalagen

en föreslagen, men inte införd, lag om hur myndigheter ska hantera personupp­gifter i it‑system. – Förslaget lades fram i april 2015 och fick hård kritik av viktiga remissinstanser, bland annat av Advokatsamfundet (länk), dåvarande Datainspektionen†, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN). – Förslaget kom från en utredning som tillsattes 2011 för att formulera enhet­liga och övergripande bestämmelser för hur myndigheter skulle få behandla personuppgifter. Utredningens slutbetänkande kan laddas ner från denna länk. Kritikerna ansåg att förslaget gav myndigheterna för stor frihet att själva avgöra vilka personuppgifter de skulle spara och för vilka ändamål personuppgift­erna skulle användas. Det gav därmed för lite skydd för medborgarnas personliga sfär. – Till stor del är förslaget överspelat genom EU:s Dataskyddsförordning.

[aldrig realiserad] [lagar] [personuppgifter] [politik] [ändrad 23 juli 2018]