Kategori: produkt / tjänst

BayStream

Pirate Bays tjänst för strömmande video. – Liksom Pirate Bays övriga material publiceras filmer och tv‑program på BayStream utan hänsyn till upphovsrätten. Tjänsten blev känd i december 2019. Man kommer åt materialet på BayStream genom Pirate Bays användargränssnitt: det är markerat antingen med bokstaven B eller med en liten grön triangel. Sajten baystream.co (oåtkomlig sedan september 2020] var för uppladdning av material. – IDG:s artiklar om BayStream: länk.

[film] [pirat] [strömmande] [upphovsrätt] [16 september 2020]

wild

”in the wild” – ”i vilt tillstånd”, ”i det fria”, ”ute på fältet” – i it: jargong för det att produkter eller skadeprogram förekommer där utvecklaren inte längre kan kontrollera dem, eller utanför laboratorier eller annan kontrollerad miljö. ”A malware that exploits this vulnerability has been found in the wild” – ”ett skadeprogram som utnyttjar denna sårbarhet har påträffats i vilt tillstånd.”

[jargong] [produkter] [skadeprogram] [ändrad 22 februari 2021]

minimum viable product

(MVP) – beteckning på webbsida eller annan produkt som har tillräckligt många funktioner för att kunna användas, men inte mer. Framställning av en MVP är ofta ett stadium i produktutveckling: MVP:n sprids till testare, och med ledning av deras synpunkter lägger man till mer avancerade funktioner och egenskaper. – Kan översättas med minimalt brukbar produkt.

[produkter] [produktutveckling] [22 augusti 2019]

Dreamfilm

en svensk webbsajt som har fildelat filmer utan tillstånd, och vars utgivare i januari 2019 dömdes att betala sammanlagt 650 000 kronor i ersättning och skadestånd till Svensk Filmindustri, SF. – Fyra personer har dessutom tidigare dömts till fängelse i sex till tio månader för Dreamfilms verksamhet (se PRV:s webbsidor). Domänen dreamfilm.se drogs också in. – SF stämde Dreamfilm för att sajten under 2013—2015 hade fildelat sammanlagt 45 filmer utan tillstånd (genom så kallad fulströmning). Tv‑serien Maria Wern togs till grund för SF:s anspråk på ungefär 9,9 miljoner kronor i ersättning för det olovliga utnyttjandet av verket och skadestånd. Skuldfrågan var uppenbar, men i tingsrätten sänktes ersättningen till en miljon kronor plus 50 000 kronor i skadestånd. Hovrätten höjde ersättningen till fyra miljoner, men beviljade inget skadestånd. I januari 2019 sänkte Högsta domstolen ersättningen till 400 000 kronor plus 250 000 kronor i skadestånd till SF. – Domen, som är prejudicerande, ses som ett underkännande av filmbolagens högt tilltagna beräkningar av vad de förlorar på piratkopiering. – Se artikel av professor Mårten Schultz. Högsta domstolens domslut finns på denna länk. – IDG:s artiklar om Dreamfilm: länk.

[pirat] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 25 augusti 2020]

standard

överenskomna gemensamma regler för beskrivning, utformning och framställning av en produkt eller tjänst:

  • – en formell standard har antagits av en organisation;
  • – en informell standard har uppstått genom att en viss produkt, tjänst eller ett format har blivit dominerande. (Excel för kalkylark är exempel på en informell standard.)

– Standarder kan, förutom en produkts eller tjänsts utformning, gälla sådant som terminologi, måttenheter och symboler. Syftet med standarder är att minska onödiga variationer i utförande av komponenter, reservdelar och tillbehör och att underlätta utbyte av information, till exempel ritningar. – Skillnaden mellan standard och specifikation är inte skarp. En specifikation är alltid en beskrivning av en produkt eller del av en produkt. Specifikationer kan fastställas av företag eller branschorganisationer och är ofta mer detaljerade än standarder. Förenklat kan man säga att produktstandarder anger vilka värden som ska fyllas i (parametrar), medan en specifikation anger precisa värden (argument). En del standarder kan vara lika detaljerade som specifikationer. Ibland utvecklas en specifikation av ett företag som sedan överlåter den till en standardiseringsorganisation som gör om den till standard. Standarder får användas fritt (men dokumentationen av standarden kan kosta). – Standarder fastställs bland annat av ANSI, IEEE, internets tekniska ledningsorgan IETF (se RFC), International organization for standards, ISO, Internationella teleunionen, ITU, amerikanska NIST och i Sverige av SIS (sis.se).

[produkter och tjänster] [standarder] [ändrad 21 januari 2019]

specifikation

detaljerad beskrivning av hur en produkt eller tjänst ska vara utformad:

  • – en kravspecifikation är beställarens beskrivning av den beställda produkten eller tjänsten;
  • – en specifikation kan också vara en ingående beskrivning av hur en viss produkt eller tjänst ska vara utformad, fastställd av ett företag eller en branschorganisation. Sådana specifikationer är inte avsedda för en bestämd utförare, utan kan tillämpas av vem som helst (eventuellt mot avgift). Syftet är att produkterna eller tjänsterna ska fungera ihop (kompatibilitet) och / eller vara utbytbara, oavsett tillverkare. Skillnaden mellan en sådan specifikation och en standard är inte alltid stor.
  • – specifikationer – en beskrivning av en viss produkt, särskilt, men inte nödvändigtvis enbart, dess tekniska egenskaper.

[produkter och tjänster] [standarder] [31 december 2018]

out-of-the-box

out-of-the-box functionality, OOTB – om mjukvara och andra produkter som fungerar direkt efter anskaffning; om det behövs installation ska den vara enkel. Det ska inte behövas någon konfigurering eller inställningar. – Jämför med outside the box och off-the-shelf.

[produkter och tjänster] [ändrad 29 mars 2021]