- – Slashdot är en populär amerikansk sajt för it-nyheter;
- – slashdotted – om att en webbserver tar emot så många anrop att den inte kan hantera dem. (Detta syftar på seriöst menade anrop, inte på överbelastningsattacker.) Ordet syftar på att nya sajter som nämns på Slashdot ofta får så många besökare att de inte klarar av det.
[fel] [jargong] [massmedier] [ändrad 16 maj 2017]
antalet bildpunkter per längdenhet i utskrifter från skrivare. – Skrivarupplösning mäts oftast i dots per inch, punkter per tum – förkortat dpi. Det kan givetvis räknas om till punkter per centimeter eller per annan måttenhet. När det gäller tryckning talar man om rastertäthet. – På engelska: printer resolution. – Se också upplösning, skärmupplösning och bildupplösning.
[skrivare] [tryckning] [upplösning] [ändrad 13 mars 2023]
Standardized general markup language – standard för hur man skapar språk för att beskriva strukturen i dokument som ska kunna bearbetas av datorer. Det är grunden för HTML och XML. – SGML är alltså, trots namnet, inte ett specifikt språk. Det går tillbaka på IBM:s General markup language, vars historia går tillbaka till 1960-talet, och som skapades för att ge maskinläsbara dokument en struktur som skulle göra dem läsbara för datorer även efter tio eller tjugo år. – Språk skrivna i SGML kan ange vad som är kapitel, rubriker, stycken och fotnoter, men inte hur de ska se ut typografiskt. Webbens språk HTML är en tillämpning av SGML. XML är en förenklad version av SGML, avsedd för webben. – Läs mer om SGML på W3C:s webbsidor.
[publicering] [förkortningar på S] [ändrad 13 maj 2017]
- – allmänt: kopiering av ljud, bild, video eller grafik från en informationsbärare till en annan, till exempel från en CD eller DVD till hårddisk, oftast med byte av filformat. Mer formellt: extrahering av innehållet. Det som är viktigt för användaren överförs – musik, bilder – men annan dold information i originalfilen kan tas bort;
- – i grafik: konvertering av en sida från ett layoutprogram till rastrerad form, så att tryckeriet kan göra en tryckplåt av sidan. Mycket av informationen i layoutprogrammets filformat tas då bort, eftersom den bara finns där för att man ska kunna redigera sidan. När man rippar sidan ska den inte redigeras mer, och därför tar man bort allt som inte beskriver den färdiga sidan;
- – motsvarande för musik och film: man kan rippa från en CD eller DVD till hårddisken, normalt med formatkonvertering, och man kan också rippa från hårddisken till CD eller DVD;
- – allmänt: sno en fil genom att kopiera den.
– Ordet rippa kommer av engelska raster image processing, förkortat RIP. Det kan också anspela på rip off – sno, stjäla, lura till sig, slita åt sig.
[optiska diskar] [tryckning] [typografi] [ändrad 9 oktober 2019]
korrektur på distans, alltså genom att texten eller sidorna som helhet skickas över internet från tryckeri till korrekturläsare.
[tryckning] [typografi] [ändrad 24 september 2018]
punktmönster som en bild delas upp i för att bli tryckbar. – Med raster realiseras nyanser av mörkt och ljust genom att punkternas storlek varieras. Ju större punkter, desto mörkare bild. Utan rastrering skulle större ytor smetas ut vid tryckning, och det skulle bli omöjligt att trycka gråtoner (eller motsvarande i färg). Uppdelningen av bilden i många små punkter gör det enklare att reglera hur mycket färg som trycks på varje liten del av sidan. – Egentligen är rastret inte punkterna på bilden utan ett rutnät: i äldre tryckteknik rastrerade man bilder genom att fotografera dem genom ett finmaskigt rutnät. I digital teknik framställs rasterbilden med hjälp av datorprogram – se rippning och rastertäthet. (Ordet raster kommer av ett latinskt ord som betyder kratta.) – På engelska: screen.
[bildbehandling] [tryckning] [ändrad 16 februari 2022]