link burst

länkexplosion – plötslig ökning av antalet länkar som går till en viss webbsida. Detta kan ses med misstänksamhet av sök­motorer, efter­som det kan bero på för­sök att manipulera sök­motorns rankning av sidorna. Länkarna kan i praktiken vara betald reklam, maskerad som genuina länkar. – Se också link churn.

[sökmotorer] [ändrad 8 november 2019]

Wolfram Alpha

ett slags sökmotor som har utvecklats av Stephen Wolfram, och som kan svara på skriftliga frågor. Den blev till­­gänglig för all­­män­­heten i maj 2009. Wolfram Alpha ska kunna förstå frågor ställda i natur­ligt språk (engelska och sedan 2018 även japanska) och ge ett korrekt svar. Till exempel ”where is Tim­buktu?” och ”when did Charles XII die?”. Det är alltså ingen tradi­tio­nell sök­­motor, snarare en ”svars­­motor”. – Se wolframalpha.com. – Jäm­för med IBM:s Watson och med Amazon Echo, Apples Siri, Facebook M†, Microsofts Cortana och Soundhounds Hound.

[ai] [språkteknik] [sökmotorer] [ändrad 10 september 2018]

sökordspackning

(keyword stuffing eller bara word stuffing) – att ha med samma ord många gånger på en webbsida. Orden kan stå i texten eller i dold text. Syftet brukar vara att sidan ska få en hög pla­ce­ring i sökmotorer när någon söker på det ordet. Därför har sökmotorer program som upptäcker sökordspackning och diskvalificerar sökordspackade sidor. – Sökordspack­ning kan också göras av utomstående genom att de, där det är möjligt, skriver kommentarer på webbsidan och späckar kommentaren med sökord. Det kan vara sabotage: utomstående använder sökordspackning för att få sök­motorer att diskvalifi­cera sidor som sabotören ogillar.

[marknadsföring] [missbruk] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]

escape

i datorteknik: avbrott, eller skifte; som verb: avbryta för, undanta:

  1. Esc-tangenten på tangentbordet var ursprungligen till för att användaren skulle kunna stoppa en program­körning. Det gjordes när programmet hade fastnat i en slinga, alltså går och går utan att bli färdigt. Den användningen är en kvarleva från äldre tangentbord och fungerar sällan i nyare program. (I stället brukar man använda tangentkombinationen ctrl‑alt‑delete.) – Esc‑tangenten är ibland märkt med tecknet ⎋;
  2. – i en del program kan man använda Esc-tangenten för att avbryta, alltså att stänga aktiva fönster och backa ut ur ett pågående jobb;
  3. – i programmering betyder instruk­tionen escape att det kommer ett skifte mellan program­kod och text skriven i naturligt språk för människor (alltså kom­men­tarer till koden). Eftersom både text och programkod skrivs med tangent­bordet behövs ett sätt att markera vad som är vad. En escape sequence anger att de tecken som följer är instruktioner, inte text. I ASCII‑tabellen finns en escape character (avbrottstecken, skiftestecken), tecken nummer 27, som har denna funktion. Escape a charactercitera ett tecken, avbryta för ett tecken, undanta ett tecken – alltså: markera att tecknet ska skrivas som det är, inte tolkas som del av program­kod. – Se också utkommen­tera;
  4. – när man formulerar sökvillkor vid sökningar på webben eller i databaser används skiftestecken ibland för att ange att tecken som * och ? ska tolkas som vanliga tecken, citeras, inte tolkas som jokertecken.

– Utanför datorteknik betyder escape oftast flykt, rymning. I fysik talar man om escape velocity, flykthastighet – den hastighet som en rymdfarkost måste ha för att kunna lämna jordens gravitationsfält. Det uttrycket används ibland om när en produkt eller ett företag börjar bli framgångsrikt.

[användargränssnitt] [programmering] [sökmotorer] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 16 april 2020]

nyckelordsköp

(keyword buying) – det att en annonsör betalar en sökmotor för att en annons ska visas varje gång någon söker på ett visst sökord. – Detta är kontroversiellt i de fall när ett företag köper rätten att annonsera när någon söker på en konkurrents företagsnamn eller produktnamn. När man söker på företaget A:s namn får man alltså se en annons för konkurrenten B.

[marknadsföring] [sökmotorer] [ändrad 14 juni 2018]

sökmotorförgiftning

sätt att lura sökmotorer att hänvisa besökare till skumma webb­sidor. – Det kan göras på flera sätt, men alla går ut på att utnyttja seriösa webbsidor som har hög rankning på sökmotorerna, men är dåligt skyddade. Ett sätt är att injicera kod på den angripna webbsidan på ett sådant sätt att webbsidans utgivare och besökare inte ser någon skillnad, men sökmotorerna får förfalskade uppgifter. Den som sedan gör sökningar som leder till den ”förgiftade” webbsidan kan i sökresultaten hänvisas till länkar som leder till helt andra webbsidor än de som besökaren hade tänkt sig. Angriparen har nämligen förberett länkar som ser ut att gå till den ”förgiftade” webbsidan, men som i själva verket går till andra sidor, som kan användas för marknadsföring av skumma produkter, för bedräge­rier eller för spridning av skadeprogram. – På engelska: search engine poisoning.

[attacker] [bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [sökmotorer] [webbsidor] [ändrad 5 september 2018]

Google

världens ledande sökmotor för webben. – Google startades 1998 av Stanford-studenterna Sergey Brin och Larry Page. – Google är ett webbindex, liksom nerlagda Alta­vista†, men Google har sedan starten varit bättre än konkurrenterna på rankning, alltså att placera de troligen mest intres­santa sidorna överst i träfflistorna. Det gjordes med ett program som heter Pagerank (se också Google Panda). 2013 infördes sökalgoritmen Hummingbird. – Grundarna en­visas också med att hålla Google fritt från annan reklam än korta textsnuttar (sponsrade länkar). – Google blev snabbt den största sök­motorn på webben. Konkurrenten Yahoo an­vände Googles sök­motor fram till februari 2004. (Yahoos medgrundare David Filo var en av Googles första finansiärer.) – Google släppte 2008 webbläsaren Chrome. 2009 tillkännagavs Google Wave (numera Apache Wave), en plattform för elektronisk kommunikation, 2010 överlåten till Apache software foundation. – Ett operativsystem för mobiltelefoner, Android, släpptes 2007, och i början av 2010 började Google sälja en egen­­utveck­lad mobiltelefon under varu­­märket Nexus, från oktober 2016 med namnet Pixel, senare också surfplattor. – 2009 med­delade Google också att företaget också utvecklade ett operativ­­system för person­datorer, Chrome OS. – I augusti 2009 släpptes på prov en omarbetad version av sök­motorn, Caffeine. I maj 2010 till­känna­gavs Google TV. – I augusti 2011 köpte Google Motorolas mobiltele­fon­­till­verk­ning, men sålde i januari 2014 företaget vidare till Lenovo. (Se också Project Ara.) – 2005 började Google utveckla självkörande bilar, vilket har lett till att flera ame­ri­kan­ska delstater har infört lagar som, förutsatt att stränga krav är uppfyllda, tillåter förar­lösa bilar på vägarna. Sedan 2016 utvecklas självkörande bilar i företaget Waymo, ett dotterbolag till Googles moderbolag Alphabet. (Se waymo.com.) – Under 2012 och där­efter har Google utvecklat inter­aktiva glas­ögon, Google Glass. I februari 2014 köpte Google före­taget Nest, som utvecklar smarta termostater och brand­­varnare. – Google blev mobiloperatör våren 2015, se Project Fi. – Google förmedlar också annonser till andra ägares webb­sidor, se Adsense. – I augusti 2015 bildades moder­bolaget Alpha­bet: Google ska i fort­sätt­ningen enbart ägna sig åt sökmotorn och det som hör ihop med den, medan andra verk­sam­heter, som självkörande bilar, ska drivas i andra bolag under Alphabet. – Namnet Google an­spelar på talet googol (mer ingående historik finns på den länken). – Se också FWSE och xoogler. – IDG:s artiklar om Google: länk.

[företag] [sökmotorer] [ändrad 3 februari 2020]

Google Panda

omarbetning av Googles program för rangordning av sökresultat (Pagerank). Släpptes i mars 2011 och omarbetas löpande. Utvecklades för att ge mindre vikt åt webbsidor med vilseledande innehåll. Var först känd som Farmer. Uppkallad efter utvecklaren Navneet Panda. – Se Googles webbsidor.

[rankning] [ändrad 29 maj 2019]