filterbubbla

(filter bubble) – det att sök­motorer och sociala medier an­­passar den informa­tion vi får från inter­net till vad de har räknat ut om våra in­tressen och vär­de­ringar. – In­­for­ma­tionen filt­re­ras för att passa vår smak och våra värderingar, och resul­tatet blir att vi lever i en ”bubbla” av in­for­ma­tion som inte ut­manar oss. – Termen filter­­bubbla skapades av ameri­kanen Eli Pariser i hans bok Filter bubble: what the internet is hiding from you (2011), senare utgiven som Filter bubble: How the new personalized web is changing what we read and how we think (länk). – Läs också om cyberbalkanisering.

[sociala medier] [sökmotorer] [ändrad 28 mars 2018]

 

Excite

en amerikansk sökmotor och webbportal som har funnits sedan 1995. –– Excite var i mitten av 1990-talet en av de ledande sajterna på internet, men den har minskat i betydelse. Före­taget grundades 1994 under namnet Architext, men bytte namn till Excite vid lanseringen. I slutet av 1990-talet gick Excite med förlust, och köptes då av internet­operatören Athome Networks (@Home). Tillsammans blev de Excite@Home, som 2001 gick i konkurs. Före­taget iWon återupp­livade tjänsten samma år genom att ta över både namnet och användarna. 2004 köpte Ask Jeeves (numera Ask.com) det nya Excite och gick senare samman med Infospace, numera Blucora (blucora.com), om att driva tjänsten. – Men Excites sajter i Europa har sålts till ett annat företag, Populis. –– Se excite.com och search.excite.com.

[sökmotorer] [ändrad 18 april 2019]

och-förval

(default to AND) –– om sök­motorer: det att sökningar med två eller flera ord antas inne­hålla det logiska vill­koret AND (se kon­junk­tion). Skriver man alltså hund katt i sök­fältet tolkar sök­motorn det som hund OCH katt. Det gör att sök­motorn då söker efter webb­sidor som inne­håller båda orden, inte bara ett av dem. (Men orden behöver inte stå intill varandra i texten, se fras.) – Och‑för­val brukar ge färre, men mer re­le­vanta, träffar än alternativet, eller‑för­val. –– Och-för­val är det van­li­gaste i sök­motorer, och används på Bing, Google och Yahoo.

[logik] [sökningar] [sökmotorer] [ändrad 8 juni 2017]

relevans

om sökningar: hur bra resultatet av en sökning stämmer med sökvillkoren eller med vad den sökande tros söka efter. – Länge utgick man från att ju fler gånger som ett sökord förekom på en webbsida, desto mer relevant skulle sidan anses vara – men det kriteriet har blivit oanvändbart på grund av sökordspackning. Rankningssystem som PageRank utgår i stället från en bedömning av webbsidornas anseende, baserat på hur många andra sidor som länkar till dem. Andra faktorer som sökmotorn känner till om när det gäller den sökandes preferenser kan också spela in. Sökresultat från sökmotorer brukar ordnas med de mest relevanta svaren först. – På engelska: relevancy.

[sökningar] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]

Nutch

Apache Nutch – projekt som utvecklar en spindel med öppen källkod. En spindel (web crawler) är  ett program som samlar in underlag till en sökmotor. Projektet Nutch, som påbörjades 2003 av amerikanen Doug Cutting, skulle från början utveckla en komplett alternativ sökmotor, men gick över till att enbart utveckla en spindel. Nutch kan alltså användas för att driva sökmotorer. Projektet togs 2010 över av Apache software foundation. – Se nutch.apache.org.

[sökmotorer] [öppen källkod] [ändrad 1 mars 2018]

Overture

avvecklad amerikansk sökmotor, startad 1998 under namnet GoTo, senare absorberad av Yahoo. – Overture var först med betalda place­ringar, alltså att företag kunde betala för att få toppla­ce­ringar i resultat­listorna. År 2000 gick Overture över till att leverera resultat (fortfarande med betalda pla­ce­ringar) till andra sökmotorer. I februari 2003 köpte Overture den tidigare ledande sök­motorn Altavista† (numera nerlagd), och i juli samma år blev Overture i sin tur köpt av Yahoo, och bytte då namn till Yahoo Search Marketing, se Yahoos (numera Oaths) webbsidor.

[sökmotorer]

fråga

(query, även: search) –– om data­baser: begäran om information ur databasen. Det kan gälla ett urval information, eller att informationen ska ordnas på ett visst sätt. En fråga kan också, i svensk terminologi, vara en ändring eller strykning. – Fråga är den traditionella svenska termen för engelska query. –– En fråga kan begära ett urval av information (”ge mig en lista på alla kunder i databasen som bor i Malmö”), att informationen ska sorteras på ett visst sätt (efter efternamn, efter postnummer) eller en kombination av villkor. Man kan också använda sök­be­gräns­are, vilket innebär att bara en angiven del av data­basen ska genom­sökas. Frågor till en databas kan ställas av en användare eller av ett annat program. –– En fråga som ””ta fram namn och adress till alla villaägare som är mellan 30 och 50 och kör Volvo, och sortera dem efter ålder”” uttrycks då i ett frågespråk (query language) som SQL. Andra operationer, som att lägga till, ändra eller ta bort information i en databas kallas också ofta för frågor. – Läs också om lagrade procedurer och vyer (som är två olika saker). ––– Ordet sökning används mest av icke‑professionella användare och om sökningar i databaser som Google. Skillnaden mellan frågor i databaser och sökningar med sökmotorer är att frågorna i en databas formuleras med utgångspunkt i databasens strukturerade uppbyggnad. Exempel: vill man ha en lista över alla som bor i staden Nora räcker det med att söka efter ”Nora” i fältet ””Postort””. Man behöver inte söka igenom hela data­basen efter ordet ”Nora”, och man får därför bara träff på staden Nora, inte på alla som heter Nora i förnamn. Sökningar i sökmotorer är däremot som regel fri­text­sökningar, eftersom webbsidor och textdokument inte brukar vara strukturerade –– det finns inget enkelt sätt att avgöra ifall ”Nora” syftar på en kvinna eller på en stad, utan det får användaren räkna ut själv. – Se också uppslagning (look-up).

[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [ändrad 4 september 2018]

HITS

metod för att rangordna resultaten av sökningar på webben, utvecklad av Jon Kleinberg på 1990-talet. –– HITS blev grunden för Googles sidrankningsmetod PageRank. HITS byggde i sin tur på en liknande metod, Clever, som Kleinberg hade utvecklat på IBM Research. – I HITS klassades vissa webb­sidor som nav (hubs), nämligen sidor som hade många länkar till andra sidor. Andra sidor klassades som aukto­ri­teter (authorities), nämligen sidor som många andra sidor hade länkar till. – – Se Klein­bergs artikel ””Hubs, authorities and communities”” (länk), publicerad 1999. – HITS uppges vara en förkortning för Hyperlink-induced topic search.

[förkortningar på H] [rankning] [ändrad 5 september 2018]