Alpha

  1. – se alfa;
  2. Alpha – en 64‑bitars‑processor som ut­vecklades av Digital† i början av 1990‑talet, innan före­taget 1998 köptes av Compaq. Compaq sålde 2001 de intellektuella rättig­heterna till Alpha‑pro­cessorn till Intel. Det ledde till att Alpha sakta men säkert av­vecklades till för­mån för Intels egna processorkon­struktioner. År 2001 meddelade Compaq att före­taget skulle byta ut Alpha mot Intels Itanium‑processorer. När dåvarande Hewlett‑Packard† 2002 köpte Compaq fortsatte Hewlett‑Packard under några år att utveckla och sälja Alpha-baserade datorer. Den sista Alpha‑processorn, EV7z, kom i augusti 2004. Hewlett‑Packard sålde dem fram till 2006 och gav support till 2011;
  3. – se Wolfram Alpha.

[nerlagt] [processorer] [programmering] [sökmotorer] [ändrad 18 november 2018]

Altavista

en nerlagd sökmotor för webben. – På 1990‑talet var Altavista den ledande sökmotorn, men den konkurrerades ut av Google. Den 8 juni 2013 försvann Altavista från webben. – Altavista lanserades den 15 december 1995 av Digital†, först som ett sätt att demonstrera kapaciteten hos Digitals processor Alpha†. Altavista var ett webbindex, och det var det första indexet som registrerade vartenda ord på webbsidorna med bevarad ordningsföljd: därför kunde man söka på fraser och meningar, inte bara på enstaka ord. Altavista sågs under flera år som den bästa sökmotorn, och försåg från 1996 Yahoo med sökresultat. – Efter att Compaq† hade köpt Digital såldes Altavista 1999 till CMGI Inc, och i början av 2003 till sökmotorföretaget Overture. Sommaren 2003 köpte Yahoo i sin tur Overture, vilket innebär att Yahoo blev ägare till Altavista. – I december 2010 blev det känt att Yahoo tänkte avveckla Altavista. Webbsidan fanns sedan kvar i ett par år, men sökresultaten visades på Yahoos sida. I juli 2013 lade Yahoo även ner Altavistas webbsida.

[nerlagt] [sök­­motorer] [ändrad 1 maj 2020]

stoppord

(stop words) – vanliga men betydelsefattiga ord som ignoreras vid indexering av textmassor. Det är ord som i, , och och att, så kallade funktionsord. I ett index som människor använder för informationssökning är det oftast onödigt, för att inte säga störande, att räkna upp alla ställen där ord som att förekommer i texterna. Men funktionsord kan vara intressanta, till exempel i datoriserade index där man vill kunna söka på hela fraser. Därför utesluter till exempel Google inte stoppord. Där stoppord används ingår de i en stoppordslista (stop word list) som har sammanställts av en människa. – Anmärkning: Ordet stoppord används ibland om ord, till exempel könsord, som används för att filtrera bort webbsidor som anses olämpliga, men det är inte den ursprungliga betydelsen.

[språkteknik] [sökmotorer] [ändrad 11 januari 2018]

Google bombing

manipulering av sökresultaten i Google genom samarbete mellan många webbsidor. – Ett tidigt exempel var när ett antal samarbetande webbsidor 2004 fick Google att hänvisa till USA:s dåvarande president George W Bushs webbsida när besökare sökte på ”miserable failure”. Knepet är att lägga en länk till den aktuella webbsidan (i detta fall till Bushs webbsida) under önskade ord (”miserable failure”). Google har sedan dess sett till att Google bombing blivit svårare.

[bluff och båg] [sökmotorer] [ändrad 18 maj 2020]

Shodan

en sökmotor som kartlägger datorer, servrar och nät­utrustning på inter­net. Till skillnad från Google och andra kända sök­motorer bryr sig Shodan inte om inne­hållet på webb­platser. Den följer bara länkarna mellan datorer, servrar och annan utrustning på inter­net, till exempel i sakernas internet, och ser hur långt den kan komma. – Undersökningar med Shodan har visat att it‑system för viktiga samhällsfunktioner, som kraft­verk och dammar, ofta är oskyddade för intrång. – Sho­dan utvecklades av den amerikanska program­meraren John Matherly, och har varit i drift sedan 2009. Shodan åtar sig att göra undersökningar på beställning av före­tag, till exempel att upp­täcka oskyddade anslutningar för telnet. – Se shodan.io.

[nätverk] [sakernas internet] [sökmotorer] [ändrad 12 februari 2019]

sökmotor

webbtjänst som hjälper sina be­sökare att hitta webb­sidor med önskad information. – Det finns två huvudtyper: webb­index och webb­kataloger:

  • – webbindex, till exempel Google, som utgår från de ord som finns på webbsidorna;
  • – webb­­kata­loger kategoriserar webb­­sidorna efter vad de handlar om och kräver därför mänskliga bedömningar (läs också om den semantiska webben).

– Sök­ning­arna på webben görs inte varje gång en be­sökare gör en sökning, utan sök­­resultatet hämtas då från sök­motorns index eller katalog. De första sök­motorerna var webb­­kataloger: webb­index kom något senare. Sökmotorer har tre huvuddelar

  1. spindlar som söker igenom så många webb­sidor som möjligt på webben och levererar inne­hållet till sök­motorn för be­arbetning. På varje sida de besöker följer spindlarna länkarna på sidan vidare till nya sidor. På det viset når sök­motorn successivt allt större delar av webben;
  2. indexet respektive katalogen där in­formationen har sorterats och kategori­se­rats i maskinläs­bar form med länkar till de webb­sidor som informa­tionen har hämtats från. I index finns också algo­ritmer för rankning av sidorna, alltså för automatiserad be­dömning av vilka sidor som an­vändaren är mest intresserad av. Indexen och katalogerna är enorma data­baser;
  3. användar­gräns­snittet, en webb­sida för sökningar och sök­resultat.

– Den första stora sök­bara för­teckningen över webb­sidor var katalogen Yahoo, senare kom­pletterad med indexet Yahoo Search. (Tidigare fanns bland annat Archie, som indexerade FTP-sidor.) Det första stora webbindexet var Alta­vista†, numera ner­lagt. Klart ledande är numera (2017) Google. Micro­soft har en konkurrerande sökmotor, Bing. I Kina finns Baidu. Duck­Duck­Go samlar inte in någon information om besökarna. En sök­motor som letar efter an­slutna datorer, servrar och annan ut­rustning, inte efter webbsidor, är Shodan. – Läs också om swicki (social sök­motor).

[sökmotorer] [ändrad 3 december 2017]

Archie

Seriefiguren Acke, på engelska Archie.
Inte han.

den första sökmotorn på inter­net, tagen i drift 1990. Då fanns inte webben, utan Archie indexerade innehållet på FTP-servrar. – Archie ut­vecklades av Alan Emtage (länk), Peter Deutsch och Bill Helaan. Archie vidare­utvecklades till slutet av 1990‑talet, men överflyglades av sök­motorer som Yahoo, Altavista† och Google. Tjänsten drevs under några år kommersi­ellt av före­taget Bunyip†. – Namnet: Archie är archive utan v:et. Många tror att det syftar på serie­figuren Archie (Acke), men det förnekar Alan Emtage, som ogillar serien. Trots det döptes flera andra program vid den tiden efter andra figurer i samma serie, som Veronica och Jug­head (Sopp­rot). – Ett exemplar av Archie finns fort­farande hos universitetet i Warszawa (länk). – En inter­vju från 2013 med Alan Emtage publicerades i Huffing­ton Post (länk).

[it-historia] [sökmotorer] [ändrad 29 maj 2020]

Bunyip

Bunyip information systems – ett företag som tillhandahöll sökmotorn Archie som betald tjänst. Grundades 1992 av Peter Deutsch och Alan Emtage. Verksamheten upphörde 1999. – Namnet: Bunyip är ett mytiskt monster och en småstad i Australien.

[företag] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 29 maj 2020]

rätt att bli bortglömd

varje persons rätt att få kränkande eller genant information om henne själv avlägsnad från internet. – När förslaget till EU:s Data­skydds­förordning först lades fram i januari 2012 före­slogs att den rätten skulle in­föras. En person skulle alltså kunna be­gära att alla data som lagrats om honom eller henne i ett socialt nät­verk eller hos ett före­tag ska tas bort. – I slutet av 2012 invände EU:s it‑säker­­­­hets­­­organ ENISA att detta är praktiskt ogenomförbart, se här. Men i maj 2014 fastslog trots det EU‑dom­­stolen att Google på be­gäran av privat­­personer måste ta bort från sitt index koppling till oriktig, ovid­kommande eller för­åldrad information om den personen (se Costeja‑domen). Det inne­bär att informationen får finnas kvar på Google, men att den inte får komma upp om man söker på personens namn. Detta kallas på engelska för delisting. Samma information kan däremot fortfarande komma upp vid andra sökningar. – Idén om rätten att bli bortglömd uppstod i Frankrike, och därför används ibland den franska benäm­ningen le droit a l’oubli även på andra språk. – Rätt att bli bortglömd är den term som används i den svenska texten till EU:s Dataskyddsförordning. – På engelska: right to be forgotten (RTBF) eller right to erasure; på svenska också rätt att glömmas, rätt att bli glömd. – Se också reputation bank­ruptcy, social bank­ruptcy, virtuellt självmord och web dead.

[dataskyddsförordningen] [personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 4 oktober 2018]