- – i ett flyttal: den del av talet som innehåller värdesiffrorna. Om man till exempel representerar 3,14 som flyttal blir det 314 och -2. Då är 314 mantissan. –2 kallas för exponenten. (I själva verket delar man upp talet på ett annat sätt som passar det binära talsystemet, men det är samma princip);
- – i logaritmer: decimaldelen av en logaritm. Heltalsdelen kallas för karakteristika. – För att beräkna logaritmer med basen 10 delar man först upp det tal som man söker logaritmen till i två delar, en 10‑potens (10, 100, 1000 etc, eller –10, –100…) och ett tal (värdesiffror) mellan 1 och 10. När man beräknar tiologaritmen för 475 skrivs det alltså som 4,75 och 100 (två nollor). Logaritmen blir ≈2,677 (2 som i de två nollorna). Tvåan är karakteristika och 677 är mantissa. Mantissan är bra att känna till, eftersom den förblir oförändrad när man multiplicerar talet (475) med faktorer av 10 och vill ta fram logaritmen även för de talen. Allt man behöver göra är nämligen att öka (eller minska) karakteristikan med 1 för varje faktor 10. Logaritmen för 4750 är således ≈3,677 och för 47,5 är den ≈1,677. Att känna till detta var praktiskt på den tiden då man slog upp logaritmer i tryckta tabeller. – Mer i Wikipedia.
[matematik] [ändrad 24 januari 2022]