gömmande av hemliga meddelanden i något till synes oskyldigt. – Målet med steganografi är att meddelandet utan att märkas ska kunna passera mitt framför näsan på någon som försöker uppfånga det. – I datorbaserad kommunikation gömmer man meddelandet i form av omärkliga förändringar av ett annat, oskyldigt, meddelande, till exempel i ett digitalt foto. Meddelandet kodas som små förändringar av de siffervärden som beskriver bildpunkterna i fotona. Om mottagaren har tillgång till originalbilden kan hon få fram meddelandet genom att jämföra den steganografiskt ändrade bilden med originalet. Man kan också använda ljudfiler (se StegIbiza) eller modifiera tekniska detaljer i datakommunikationen. – Steganografi används normalt tillsammans med kryptering, så även om meddelandet upptäcks är det inte trivialt att avkoda det. – Det meddelande som ska överföras kallas för klartext, i krypterad form för kryptotext. Den fil som används för att dölja meddelandet kallas i originalform för covertext (täcktext), och när meddelandet lagts in blir den stegotext. Man får fram meddelandet genom att jämföra täcktexten med stegotexten. – Steganografi används också för attacker: ett skadeprogram kodas steganografiskt i en bild eller ljudfil som skickas till offret – se till exempel zero-click attack. – Före datorernas tid användes steganografiska metoder som osynligt bläck och mikropunkter. Ett klassiskt exempel är tyrannen Histiaios i Miletos på 500‑talet före vår tidräkning (se Wikipedia): han lät raka huvudet på en budbärare, tatuerade ett meddelande på skalpen och väntade tills håret hade växt ut igen tills han skickade i väg budbäraren. – På engelska: steganography.
[kryptering] [ändrad 12 maj 2022]