steganografi

(steganography) – gömmande av hemliga meddelanden i något till synes oskyld­igt. Målet är att meddelandet utan att märkas ska kunna passera mitt framför näsan på någon som försöker uppfånga det. – I datorbaserad kommunikation gömmer man meddelandet i form av omärkliga förändring­ar av ett annat, oskyldigt, meddelande, till exempel i ett digitalt foto. Meddelandet kodas som små förändringar av de siffervärden som beskriv­er bildpunkterna i foton. Om mottagaren har tillgång till originalbilden kan hon få fram meddelandet genom att jämföra den steganografiskt ändrade bilden med originalet. Man kan också använda ljudfiler eller modifiera tekniska detaljer i datakommunikationen. – Stegano­grafi används normalt tillsammans med kryptering, så även om meddelandet upptäcks är det inte trivialt att avkoda det. – Före datorernas tid användes steganografiska metoder som osynligt bläck och mikropunkter. Ett klassiskt exempel är tyrannen Histiaios i Miletos på 500‑talet före vår tidräkning (se Wikipedia): han lät raka huvudet på en budbärare, tatuerade ett meddelande på skalpen och väntade tills håret hade växt ut igen tills han skickade i väg budbäraren. – Det meddelande som ska överföras kallas för klartext, i krypterad form för kryptotext. Den fil som används för att dölja meddelandet kallas i originalform för covertext (täcktext), och när meddelandet lagts in blir den stegotext. Man får fram meddelandet genom att jämföra täcktexten med stegotexten.

[kryptering] [ändrad 19 mars 2018]

Dagens ord: 2017-03-19