Lady Lovelaces invändning

(Lady Lovelace’s objection)Ada Lovelaces påstående att det som nu kallas för datorer saknar egen tankeförmåga. Det räknas som det första inlägget i diskussionen om artifici­ell intelli­gens. – Ada Lovelace skrev: Analysmaskinen gör inga anspråk på att skapa något eget. Den kan göra allt som vi vet hur vi ska beordra den att utföra”.” –– Ada Love­lace skrev detta 1842 eller 1843 i kommentar­erna till sin översättning av italienaren Luigi Menabreas (se Wikipedia) skrift om Charles Babbages analys­maskin (som aldrig blev byggd). Hon förutsåg använd­ningar av datorer som gick mycket längre än enbart till matematiska beräkningar. – Uttrycket ”Lady Lovelaces invändning” kommer från Alan Turing, som disku­te­rade det i sin artikel ”Computing machinery and intelligence” (länk) från 1950. Turing invände där gentemot Lovelace att vi inte kan utesluta att mänskligt tänkande har samma begränsningar som datorer, och att inte heller människor kan ”skapa något verkligt eget”. Turing hävdade också att även datorer kan över­raska oss genom att få resultat som vi inte kan förutse (se till exempel emergent beteende). Med andra ord: det är, enligt Turing, men inte enligt Lovelace, i princip ingen skillnad mellan människohjärnan och en dator, förutom att hjärnan har många fler kopplingar. – –Som alternativ till Turings förslag, känt som Turingtestet, har datorvetare föreslagit ett Lovelace­test.

[ai] [datorvetenskap] [it-historia] [ändrad 12 juni 2017]

Lovelacetest

föreslaget test för artificiell intelligens, baserat på Lady Lovelaces invänd­ning. Det är ett mer krävande alternativ till Turing­testet. – Grund­frågan är ifall en dator kan sägas räkna ut något som är helt nytt och som tyder på kreativitet. Ett dator­program klarar Lovelacetestet om:

  • – programmet producerar ett resultat som det inte är skrivet för att producera, men som är me­nings­fullt och användbart;
  • – detta inte beror på något fel eller någon tillfällig störning, utan det är något som kan upprepas när som helst;
  • – en sakkunnig person som har tillgång till all informa­tion och alla resurser som pro­gram­­met har tillgång till inte kan förklara hur pro­gram­met kom fram till resultatet.–

– Lovelacetestet beskrivs i artikeln ””Creativity, the Turing test and the (better) Lovelace test”” (länk) från 2001 av Selmer Bringsjord, Paul Bello och David Ferrucci.

[ai] [ändrad 11 juli 2017]

analysmaskin

Komplicerad anordning med kugghjul och annat.
Rekonstruerad kom­po­nent av analysmaskinen. Foto: Wikimedia Commons.

(analytical engine) –– mekanisk dator som kon­­stru­erades, men aldrig bygg­des färdig, av Charles Babbage. Han började arbeta på analys­­maskinen 1830 och höll på till sin död 1871. – Ana­lys­maskinen mot­svarade en modern dator: den var program­­styrd och hade minne. Den skulle i princip kunna göra allt som en modern elektronisk dator gör. Det är därför den första kon­struktion som kan räknas som en dator, inte en räkne­maskin. (Babbage kon­struerade också, men färdigställde aldrig, en avancerad räkne­maskin, differens­­maskinen.) Medan de väntade på att analys­maskinen skulle bli färdig, vilket den alltså aldrig blev, skrev Babbage med bistånd av Ada Love­lace så kallade kalkylplaner, calculus plans, för den –– vad vi skulle kalla för dator­program. – Se brittiska Science Museum: länk.

[datorer] [it-historia]

Babbage, Charles

Oljeporträtt av Charles Babbage.
Charles Babbage. Del av målning från 1845 av Samuel Lawrence.

engelsk matematiker och uppfinnare (1791——1871), den första som kon­­stru­­­erade en dator, den me­ka­niska analys­­maskinen, som dock aldrig blev färdig. –– Före analys­­maskinen hade Babbage konstruerat en avan­cerad räkne­­maskin, diffe­rens­­maskinen, för att räkna ut och trycka mate­matiska tabeller auto­­matiskt. Den på­börjades med stöd av brittiska staten, men blev aldrig klar. – Miss­­lyckandet för­­klaras numera dels med att Babbage hela tiden ändrade rit­ningarna, dels med mot­stånd och oin­tresse bland in­fly­telse­­rika per­soner. Där­emot är det numera uppen­­bart att det hade gått att bygga Babbages maskiner med 1800‑talets teknik: ett fungerande exemplar av Babbages differens­maskin byggdes 1992 med 1800‑tals­­metoder till 200‑års­­minnet av hans födelse. Babbages kon­­struk­tion var mycket kom­plicerad, men också häp­nads­väckande genom­­tänkt. – Enklare, men fungerande diffe­rens­­maskiner byggdes på 1800‑talet av svens­karna Georg och Edvard Scheutz samt av Martin Wiberg. Någon analys­­maskin har aldrig byggts. –– Under några år sam­­arbetade Babbage med Ada Love­lace om att skriva program (calculus plans) för analys­­maskinen. – Charles Babbage var 1828——1839 pro­­fessor i mate­matik i Cambridge. Han var väl­­beställd och finan­sierade huvud­­delen av sin forsk­ning med egna pengar.

[charles babbage] [it-historia] [2 december 2016]

Turingtest

föreslaget sätt att avgöra ifall en dator kan anses ha intelligens jämförbar med människans. – Testet beskrevs 1950 av Alan Turing i artikeln Computing machinery and intelligence (länk). Den artikeln anses ha inlett diskussionen om artificiell intelligens. – Turingtestet går till så att en person via teleprinter (numera med e‑post eller chatt) ställer frågor till en dold dator och till en dold människa utan att veta vem som är vad. Syftet med frågorna är att avslöja datorn. Datorn är pro­gram­merad så att den försöker övertyga testpersonen om att den är människa. Människan försöker också övertyga testpersonen om att hon är en människa. Om datorn lyckas lura test­personen en längre tid så bör man, enligt Alan Turing, anse att datorn äger intelligens av samma slag som en människa. – Turing ansåg inte att det fanns någon grundläggande skillnad mellan datorernas beräkningsförmåga och människans intelligens, utan att skillnaden berodde på människo­hjärnans komplexitet. – Jämför med Lady Lovelaces invändning. – Det hålls årliga tävlingar om att klara Turingtest, se Loebnerpriset, och en del dator­program klarar sig riktigt bra. – Se också Eugene Goostman och SH-testet (the PHB test 😉 ). – Ett mer krävande alternativ är Lovelacetestet.

[ai] [kognition] [ändrad 18 september 2018]

Ada Initiative

en nerlagd organisation för ökning av kvinnors del­tagande i utveck­l­ingen av öppen käll­kod och i kultur fri från hinder som upphovsrätt. Rö­relsen fanns 2011——2015. Den var upp­­­kallad efter Ada Lovelace, och grundades 2011 av Valerie Aurora (länk) och Mary Gardiner (länk). Den lades ner i oktober 2015 därför att de två grundarna lämnade ledningen, se rörelsens blogg (länk). – Se adainitiative.org (inaktuell). –

[nerlagt] [orga­ni­sa­tioner] [ändrad 21 november 2018]