Ada

ett programspråk som utvecklades på 1970-talet på uppdrag av USA:s försvarsdepartement. Det är uppkallat efter Ada Lovelace†. Försvarsdepartementets mål var att minska antalet programspråk som användes i krigsmakten. Ada är främst, men inte enbart, avsett för programmering av inbyggda system och realtidssystem. Det var fram till 1997 obligatoriskt i USA:s krigsmakt och Nato för större projekt. – Läs mer på adaic.org.

[programsprak] [22 september 2020]

Lady Lovelaces invändning

(Lady Lovelace’s objection)Ada Lovelaces† påstående att det som nu kallas för datorer saknar egen tankeförmåga. – Det räknas som det första inlägget i diskussionen om artifici­ell intelligens. Ada Lovelace skrev: Analysmaskinen gör inga anspråk på att skapa något eget. Den kan göra allt som vi vet hur vi ska beordra den att utföra”. – Ada Love­lace skrev detta 1842 eller 1843 i kommentar­erna till sin översättning av italienaren Luigi Menabreas (se Wikipedia) skrift om Charles Babbages† analys­maskin (som aldrig blev byggd). Hon förutsåg att datorer skulle komma att användas på sätt som gick mycket längre än enbart till matematiska beräkningar, till exempel för att komponera musik – men enbart genom att mekaniskt följa givna instruktioner. – Uttrycket ”Lady Lovelaces invändning” kommer från Alan Turing†, som diskute­rade det i sin artikel Computing machinery and intelligence (länk) från 1950. Turing invände där gentemot Lovelace att vi inte kan utesluta att mänskligt tänkande har samma begränsningar som datorer, och att inte heller människor kan skapa något verkligt eget. Turing hävdade också att även datorer kan överraska oss genom att få resultat som vi inte kan förutse (se till exempel emergent beteende). Med andra ord: det är, enligt Turing, men inte enligt Lovelace, i grunden ingen skillnad mellan människohjärnan och en dator, förutom att hjärnan har många fler kopplingar. – Som ett alternativ till Turings förslag, känt som Turingtestet, har datorvetare föreslagit ett Lovelace­test.

[ai] [datorvetenskap] [it-historia] [ändrad 5 september 2019]

Lovelacetest

föreslaget test för artificiell intelligens, baserat på Lady Lovelaces invändning. Det är ett mer krävande alternativ till Turing­testet. – Grundfrågan är ifall en dator kan sägas räkna ut något som är helt nytt, och som tyder på kreativitet. Ett dator­program klarar Lovelacetestet om:

  • – programmet producerar ett resultat som det inte är skrivet för att producera, men som är meningsfullt och användbart;
  • – detta inte beror på något fel eller någon tillfällig störning, utan det är något som kan upprepas när som helst;
  • – en sakkunnig person som har tillgång till all informa­tion och alla resurser som pro­gram­­met har tillgång till inte kan förklara hur pro­gram­met kom fram till resultatet.

– Lovelacetestet beskrivs i artikeln ”Creativity, the Turing test and the (better) Lovelace test” (länk) från 2001 av Selmer Bringsjord, Paul Bello och David Ferrucci.

[ai] [ändrad 11 juli 2017]

Ada Lovelace Award

en utmärkelse som delas ut av Association for women in computing (AWC). Priset ger till personer som utmärkt sig på ett av dessa områden, eller båda:

  • – Tekniska och vetenskapliga prestationer;
  • – Insatser till stöd för kvinnor i it‑världen.

– Utmärkelsen är uppkallat efter Ada Love­lace†. Fullständigt namn: Augusta Ada Lovelace Award. Det har delats ut sedan 1982, men inte varje år, fram till 2005. Efter 2005 har det bara delats ut 2019. – Se AWC:s webbplats: länk (från 2011). – Jäm­för med Love­lace Medal.

[ut­märkelser] [ändrad 27 september 2021]

analysmaskin

Komplicerad anordning med kugghjul och annat.
Rekonstruerad komponent av analysmaskinen. Foto: Wikimedia Commons.

en mekanisk dator som konstruerades, men aldrig bygg­des färdig, av Charles Babbage†. Han började arbeta på analysmaskinen 1830 och höll på till sin död 1871. – Analysmaskinen motsvarade en modern dator: den var programstyrd och hade minne. Den skulle i princip kunna göra allt som en modern elektronisk dator gör. Det är därför den första konstruktion som kan räknas som en dator, inte en räknemaskin. (Babbage kon­struerade också, men färdigställde aldrig, en avancerad räknemaskin, differensmaskinen.) Medan de väntade på att analysmaskinen skulle bli färdig, vilket den alltså aldrig blev, skrev Babbage med bistånd av Ada Lovelace† så kallade kalkylplaner, calculus plans, för den – vad vi skulle kalla för datorprogram. – På engelska: analytical engine. – Se brittiska Science Museum: länk.

[datorer] [it-historia] [ändrad 6 augusti 2019]

Babbage, Charles

Oljeporträtt av Charles Babbage.
Charles Babbage. Del av målning från 1845 av Samuel Lawrence.

engelsk matematiker och uppfinnare (1791—1871), den första som konstruerade en dator, den mekaniska analys­­maskinen, som dock aldrig blev färdig. – Före analysmaskinen hade Babbage konstruerat en avan­cerad räknemaskin, differensmaskinen, för att räkna ut och trycka matematiska tabeller automatiskt. Den på­börjades med stöd av brittiska staten, men blev heller aldrig klar. – Misslyckandet förklaras numera dels med att Babbage hela tiden ändrade ritningarna, dels med motstånd och ointresse bland inflytelserika per­soner. Däremot är det numera uppenbart (det har tidigare betvivlats) att det hade gått att bygga Babbages maskiner med 1800‑talets teknik: ett fungerande exemplar av Babbages differensmaskin byggdes 1992 med 1800‑talsmetoder till 200‑årsminnet av hans födelse. Babbages konstruktion var mycket komplicerad, men också häpnadsväckande genomtänkt. – Enklare, men fungerande differensmaskiner byggdes på 1800‑talet av svenskarna Georg och Edvard Scheutz† samt av Martin Wiberg†. Någon analys­­maskin har aldrig byggts. – Under några år samarbetade Babbage med Ada Love­lace† om att skriva program (calculus plans) för analysmaskinen. – Charles Babbage var 1828—1839 professor i mate­matik i Cambridge – han hade samma professur som tidigare Isaac Newton och senare Stephen Hawking. Han var välbeställd och finansierade huvuddelen av sin forskning med egna pengar. – Babbages bok On the economy of machinery and manufactures (länk) från 1832 räknas som epokgörande: det var den första boken om nationalekonomi som räknade industri (inte bara jordbruk) som värdeskapande. – Babbages dödsruna från 1871 från The Guardian.

[charles babbage] [it-historia] [datorpionjarer] [ändrad 27 oktober 2021]

artificiell intelligens

(artificial intelligence, ofta förkortat AI; även: maskinintelligens) – program som efterliknar mänskligt tänkande; den tillämpade vetenskap som diskuterar vad som är mänskligt tänkande och försöker efterlikna det eller utveckla något likvärdigt eller bättre med datorprogram. Grundläggande för resonemang om artificiell intelligens är tanken att datorprogram själva ska kunna räkna ut hur de ska lösa ett givet problem: programmerare ska inte behöva koda, steg för steg, hur programlösningen ska gå till, utan bara beskriva problemet som ska lösas och vilka krav som ställs på lösningen. – Det finns två huvudriktningar:

  • – Den starka tolkningen av artificiell intelligens hävdar att det i grund och botten inte är någon skillnad mellan mänsklig intelligens och maskinintelligens, och anser att det går att skriva datorprogram som i någon bemärkelse är likvärdiga med människor som löser samma uppgift. – Se computational theory of mind och computational theory of thought;
  • – Den svaga tolkningen nöjer sig med att se AI‑program som användbara redskap.

– Man kan också säga att det finns två resonemang bakom tanken på artificiell intelligens:

  • Filosofiskt: Är det i grunden någon skillnad mellan mänsklig intelligens och maskinintelligens? – Se Lady Lovelaces invändning och Turingtest;
  • Praktiskt: Går det att programmera datorer så att de själva räknar ut hur de ska lösa en uppgift. Användaren beskriver problemet och anger förutsättningarna, men programmerar inte en algoritm som steg för steg anger hur uppgiften ska lösas. Det får datorn göra. – Se till exempel maskininlärning.

– Man skiljer också mellan två typer av artificiell intelligens:

  • Symbolisk – programmerare skriver algoritmer för lösning av problem, och de algoritmerna beskriver och analyserar problemet och underlaget för lösningen på ett sätt som ter sig rimligt för människor. Man drar nytta av att datorer är snabba, kan hantera enorma datamängder och inte blir trötta eller slarvar, men i princip är det samma arbetssätt som en människa med papper och penna skulle använda. Åtminstone i princip kan användaren förstå hur programmet arbetar;
  • Icke-symbolisk (non-symbolic) – man ger systemet underlag för att lösa en uppgift, men låter systemet själv pröva sig fram till en användbar lösning. Systemet utvecklar sina egna algoritmer och förbättrar dem successivt. Användaren har i praktiken ingen möjlighet att förstå hur programmet arbetar, bara att avgöra ifall det ger användbara resultat. Datorns fördel är att den snabbt kan ta fram och testa miljoner sätt att lösa en uppgift, förkasta de oanvändbara och förbättra de användbara. Typexempel: maskininlärning.

– Typiska uppgifter för artificiell intelligens är mönsterigenkänning, bildanalys, talförståelse, skapande av bevis och spel. – Kända typer av AI‑program är artificiella neuronnät, genetiska algoritmer, cellautomater och expertsystem. I stället för intelligens talar man ofta om maskininlärning. Man utnyttjar datorernas snabbhet för att låta dem pröva sig fram till ett sätt att lösa uppgiften. Se också djup maskininlärning och artificiell generell intelligens. – Ett vanligt underförstått kriterium på artificiell intelligens är att AI‑program ska lösa uppgifter på ett sådant sätt att även en sakkunnig mänsklig bedömare inte förstår hur det går till – se Lovelacetest. Att en dator gör omfattande och komplexa matematiska beräkningar mycket snabbt räknas inte som AI. – Förespråkare för artificiell intelligens säger ibland att så snart som man har lyckats utveckla ett datorprogram som kan lösa en krävande uppgift, som att slå världsmästaren i schack, så räknas den prestationen inte längre som bevis på intelligens – ribban höjs hela tiden. – Den första som diskuterade artificiell intelligens enligt den starka riktningen som en verklig möjlighet var Alan Turing† som gett namn åt Turingtest. – Läs också om Partnership on AI och One hundred year study on artificial intelligence. – Helsingfors universitets grundkurs från 2019 i artificiell intelligens finns på denna länk. – Den amerikanska forskaren Kate Crawford (katecrawford.net) hävdar 2021 i sin bok Atlas of  AI (länk) att artificiell intelligens ”varken är artificiell eller intelligent”. – IDG:s artiklar om artificiell intelligens: länk.

[ai] [ändrad 8 juli 2021]