Lagen om digitala tjänster

(Digital services act, DSA) – ett lagförslag om reglering av handel, tjänster och information på internet i hela EU. – Förslaget har beretts sedan 2020 och kommer troligen att träda i kraft 2024. Det kommer då att gälla som lag i alla EU‑länder. Det ersätter då Direktiv om elektronisk handel. – Mest kontroversiellt är regler mot ”olagligt innehåll” och mot desinformation. Å andra sidan ger DSA användarna rätt till insyn i hur de stora internetplattformarna (very large online platforms, VLOP) sköter modereringen av debattinlägg. – Ett viktigt mål är att motverka de stora internetföretagens dominans. – Se EU:s webbsidor: ec.europa.eu/info….

[eu] [lagar] [23 april 2022]

rätt att reparera

(right to repair) – skyldighet för tillverkare att låta andra än deras egna reparatörer reparera skadade produkter. – Rätten att reparera innebär att reparationer får inte vara ett monopol för tillverkarna; tillverkare ska tillhandahålla reservdelar och instruktionsmaterial under produkternas livstid. Detta måste vägas mot riskerna med att inkompetenta personer försöker göra reparationer. – EU:s resolution ”En mer hållbar marknad” (länk) innehåller skrivningar om rätten att reparera, och i juli 2021 gav USA:s president Joe Biden instruktioner till FTC att förbjuda reparationsmonopol. – Se artikel i PC för alla.

[juridik] [hårdvara] [support] [11 juli 2021]

internexit

brittiska privatpersoners och organisationers förlust av rätten till domäner under toppdomänen .eu efter Brexit. Det drabbade bland annat organisationen Leave.EU, vars domän med samma namn stängdes av, men återuppstod, registrerad på Irland under oklara omständigheter – se artiklar i The Guardian: länk.

[jargong] [toppdomäner] [17 januari 2021]

.eu

toppdomän för EU. Den har varit i bruk sedan 2006. Domänen administreras av företaget EURid (eurid.eu) på uppdrag av Europeiska kommissionen. Domäner under .eu kan registreras av:

  • – medborgare i EU-länder;
  • – personer som är fast bosatta i EU-länder;
  • – företag och organisationer som är etablerade i EU-länder.

– Dessutom gäller andra regler och begränsningar, se EURids webbsidor: länk. – Storbritanniens utträde ur EU 2020 har lett till att brittiska företag, organisationer och privatpersoner har förlorat rätten till sina .eu.domäner. Det kallas ibland för internexit (av internet och Brexit).

[toppdomäner] [17 januari 2021]

iBorderCtrl

ett EU-finansierat forskningsprojekt för att utveckla ett slags lögndetektor, baserat på så kallade mikrogester, att användas vid gränskontroller. – Projektet pågick 20162019. Med mikrogester menas dels små förändringar av ansiktsuttrycket, dels andra mindre kroppsrörelser. Det finns teorier om att mikrogester kan visa om någon ljuger, men erfarna förhörsledare brukar inte tro att mikrogester är särskilt användbara. – Resenärer ska koppla upp sig på iBorderCtrl med sina datorer (om de har några) innan de kommer till gränskontrollen. På iBorderCtrls webbsida möter de en bild av en polis, kallad Silent Talker, som ställer några frågor som resenären ska besvara. Resenärens ansikte avbildas av datorns inbyggda kamera, och iBorderCtrl gör med ledning av det en bedömning av resenärens trovärdighet. Resultatet används för att sortera resenärer vid gränsen. – Tidningen The Intercept testade iBorderCtrl 2019 på gränsen mellan Serbien och Ungern, där systemet används (se theintercept.com…). Resultatet blev att tidningens reporter klassades som lögnare, trots att hon hade svarat sanningsenligt på frågorna.  – Se också artikel i The Guardian. – Se EU:s webbsidor.

[forskningsprojekt] [personlig integritet] [övervakning] [13 december 2020]

Schrems II

benämning på EU‑domstolens utslag som säger att avtalet Privacy shield† inte ger tillräckligt skydd för personuppgifter som skickas från EU‑länder till USA. – Utslaget (se denna länk) kom i juli 2020. Benämningen Schrems II syftar på österrikaren Maximilian Schrems, som drev ett rättsfall mot Facebook, där han, med utgångspunkt från EU:s Dataskyddsförordning, hävdade att Facebook inte hade rätt att överföra hans personuppgifter till USA: USA hade, ansåg han, trots Privacy shield, inte tillräckligt skydd för personuppgifterna. EU‑domstolen gick alltså på hans linje. – Schrems II får betydande konsekvenser för företag och andra organisationer (personuppgiftsansvariga) i EU: om de alls överför personuppgifter till USA kan de inte längre räkna med att de efterlever Dataskyddsförordningen om de tillämpar Privacy shield. De måste själva förvissa sig om att de gör rätt. Detta gäller inte minst användning av molntjänster, som ju ofta lagrar data i USA – även om dessa data inte är avsedda för mottagare i USA. – I november 2020 antog Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, rekommendationer om åtgärder för dataskydd när data exporteras från EU – se edpb.europa.eu…. – IDG:s artiklar om Schrems II: länk. – Schrems I är EU‑domstolens beslut från 2015 som underkände avtalet Safe harbor†.

[lagar] [molnet] [personuppgifter] [rättsfall] [ändrad 23 november 2020]