Shazam

  1. – en app för musikigenkänning, utvecklad av företaget med samma namn. Apple köpte Shazam i september 2018 för 400 miljoner dollar. – Appen Shazam kan köras på de flesta vanliga operativsystem och kan, förutom låtar, känna igen ljud från filmer, tv-shower och reklamfilmer. Ljudet tas upp genom mobiltelefonens eller datorns inbyggda mikrofon. Det behövs tio sekunder. Appen analyserar ljudet och fastställer ett akustiskt ”fingeravtryck” som, genom internet, jämförs med Shazams databas med elva miljoner ljudprofiler (2018). Om det blir träff informerar Shazam användaren om låtens namn, artist och album (motsvarande för annat ljud). Shazam kan också länka till låten eller videon på tjänster för strömmande musik och video. – Företaget Shazam grundades 1999. Apple lade budet på Shazam redan i december 2017, men det tog nästan nio månader innan EU:s tillsynsmyndigheter godkände köpet. – Se shazam.com. – Jämför med Soundhound;
  2. Shazam är också bland annat namnet på en film som kommer 2019 (se IMDb, länk) och en svensk blogg om serier (shazam.se).

[appar] [företag] [musik] [uppköpt] [11 september 2018]

e-faktura

elektronisk faktura – faktura som skickas som ett elektroniskt meddelande till betalarens bankkonto, och som måste godkännas av den som betalar. All information som behövs för betalning (belopp, OCR‑nummer, betalningsdatum) fylls i med automatik på bankkontots betalningssida, men den som betalar har möjlighet att ändra. Fakturan godkänns som andra betalningar, numera oftast med e‑legitimation. – Från den 1 april 2019 måste alla företag som säljer till svenska myndigheter fakturera enbart med e‑fakturor. (Se pressmeddelande från regeringskansliet.) Detta är i enlighet med EU‑direktivet 2014/55/EU. Det har utvecklats en EU‑standard för e‑fakturor, se SIS webbsidor. – Se också Peppol. – På svenska användes tidigare benämningen e‑giro. – Notera att e‑faktura är något annat än autogiro, som i princip är en fullmakt för betalningsmottagaren att dra pengar från betalarens konto efter eget skön. Det är inte heller samma sak som en pappersfaktura skickad som pdf. – Se också artiklar på idg.se. – På engelska: electronic invoicing, även: electronic billing.

[betalningar] [lagar] [ändrad 21 november 2018]

Sweden Connect

svenska statens tjänst för användning av utländsk e‑legitimation vid inloggning hos svenska myndigheter. Det är den svenska tillämpningen av EU‑direktivet eIDAS, som ålägger EU‑länder att se till att e‑legitimation som uppfyller eIDAS krav kan användas i alla EU‑länder. Alla svenska myndigheter som har e‑legitimation som inloggningsmetod är skyldiga att senast den 29 september 2018 se till att de kan hantera utländska e‑legitimationer. – Se E‑legitimationsnämndens webbsidor.

[identifiering] [20 augusti 2018]

Upphovsrättsdirektivet

EU-direktiv om upphovsrätt på nätet, kontroversiellt därför att det ålägger sociala medier att se till att deras användare inte olovligen publicerar upphovsrättsligt skyddat material. Direktivet röstades igenom i Europaparlamentet den 13 februari 2019. – Kritiker talar om att upphovsrättsdirektivet tvingar Facebook med flera att införa uppladdningsfilter, även kallade internetfilter och censurmaskiner, för att slippa kostsamma rättegångar om intrång i upphovsrätten. Direktivet ålägger också sociala medier att betala så kallad länkskatt. Upphovsrättshavarnas organisationer är huvudsakligen positiva. Flera utskott i Europaparlamentet har kritiserat förslaget. Främst är det förslagets artikel 13 som är omstridd. – Det skrivs ibland, felaktigt, att direktivet förbjuder länkning (alltså publicering av en webbadress, URL) till upphovsrättsligt skyddat material utan tillstånd, men det är inte korrekt: det som förbjuds, eller kräver tillstånd, eventuellt med avgift, är uppladdning till sociala medier av det som finns på länken, eller delar av det. (Se direktivets artikel 11, tillägget 2 a.) – Förslaget godkändes av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor (länk) den 20 juni 2018, men röstades den 5 juli 2018 ner av Europaparlamentet. Vid en ny omröstning den 12 september 2018 godkände Europaparlamentet förslaget med vissa ändringar. Det innebar inte att direktivet var antaget av EU: därefter följde förhandlingar mellan Europaparlamentet, ministerrådet och Europeiska kommissionen. I januari 2019 misslyckades ministerrådet och Europaparlamentet att komma överens, men en definitiv omröstning genomfördes i februari. Det återstår för EU:s medlemsländer var för sig att omsätta direktivet i lag. – Direktivets fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, se denna länk (med ändringarna som godkändes i september 2018).

[sociala medier] [upphovsrätt] [ändrad 14 februari 2019]

EuroHPC joint undertaking

EU-satsning på att bygga superdatorer i världsklass. Satsningen, som tillkännagavs i januari 2018, motiveras med att europeiska organisationer ofta måste anlita datorkapacitet utanför EU för krävande beräkningar. Det ska inte behövas i framtiden. EU och ett antal medlemsländer ska satsa ungefär en miljard euro på projektet, och privata företag är välkomna att bidra. Sverige kommer inte (april 2018) att bidra direkt till satsningen (se artikel i Computer Sweden). Det fullständiga engelska namnet på satsningen är the European high-performance computing joint undertaking. – Se EU:s webbsidor.

[superdatorer] [ändrad 9 april 2018]

samtycke

(consent) – yttrande eller handling som innebär att en person ger någon annan tillstånd att göra något som berör den som lämnar sitt samtycke. – Inom it är samtycke ett viktigt begrepp i EU:s Dataskyddsförordning, och när det gäller utplacering av kakor (cookies). – Begreppet samtycke är komplicerat, eftersom det förutsätter att den som lämnar sitt samtycke förstår vad saken gäller och har ett fritt val: om det förekommer uttryckliga eller underförstådda påtryckningar är samtycket inte fritt. Det kan då underkännas i domstol. – När man talar om informerat samtycke vill man säga extra tydligt att den som lämnar sitt samtycke verkligen har fått veta, och förstått, vad hon lämnar sitt samtycke till. (Det anses inte räcka med att någon sätter ett kryss i en ruta märkt JA.) – Uttryckligt samtycke, på engelska explicit consent, innebär att den berörda klart och tydligt anger vad hon ger sitt samtycke till. Det krävs i Dataskyddsförordningen för behandling av känsliga personuppgifter. Det ska i praktiken innebära att den registrerade först markerar samtycke, därefter bekräftar samtycket genom att till exempel svara på ett mejl. – Samtycke behöver inte vara muntligt eller skriftligt: den som ställer upp i en boxningsmatch får därmed anses ha lämnat sitt samtycke till att bli slagen på käften (men däremot inte till att bli sparkad). – Artikel 29‑gruppen klargör innebörden av samtycke i Dataskydds­för­ord­ningen i denna skrift, och Datainspektionen gör det på denna webbsida

[dataskyddsförordningen] [juridik] [personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 15 december 2017]

Lauristinbetänkandet

(the Lauristin report) – det förslag till ändringar i EU:s förslag till ePrivacy-förordning som utarbetades av Marju Lauristin (länk), estnisk tidigare ledamot av Europaparlamentet. Hon utarbetade betänkandet på uppdrag av Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE. Lauristinbetänkandet lades fram i juni 2017, och var underlag för ePrivacy-förordningen som röstades igenom av Europaparlamentet i oktober 2017. – Hela betänkandet finns på denna länk.

[elektronisk kommunikation] [personlig integritet] [politik] [26 november 2017]

förordning

i EU: bestämmelser som gäller som lag i alla EU:s medlemsländer. Det krävs inga beslut i medlemsländernas parlament, utan förordningen gäller i hela EU från ett bestämt datum så snart den har godkänts av Europa­parla­mentet. På engelska: regulation. – Ett direktiv, på engelska directive, gäller däremot inte direkt som lag, men alla medlemsländer är skyldiga att inom en viss tid införliva direktivets bestämmelser i lagstiftningen.

[eu] [juridiska lagar] [8 november 2017]