Upphovsrättsdirektivet

föreslaget EU-direktiv om upphovsrätt på nätet, kontroversiellt därför att det ålägger sociala medier att se till att deras användare inte olovligen publicerar upphovsrättsligt skyddat material. – Kritiker talar om att upphovsrättsdirektivet tvingar Facebook med flera att införa uppladdningsfilter, även kallade internetfilter och censurmaskiner, för att slippa kostsamma rättegångar om intrång i upphovsrätten. Direktivet ålägger också sociala medier att betala så kallad länkskatt. Upphovsrättshavarnas organisationer är huvudsakligen positiva. Flera utskott i Europaparlamentet har kritiserat förslaget. Främst är det förslagets artikel 13 som är omstridd. – Det skrivs ibland, felaktigt, att direktivet förbjuder länkning (alltså publicering av en webbadress, URL) till upphovsrättsligt skyddat material utan tillstånd, men det är inte korrekt: det som förbjuds, eller kräver tillstånd, eventuellt med avgift, är uppladdning till sociala medier av det som finns på länken, eller delar av det. (Se direktivets artikel 11, tillägget 2 a.) – Förslaget godkändes av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor (länk) den 20 juni 2018, men röstades den 5 juli 2018 ner av Europaparlamentet. Vid en ny omröstning den 12 september 2018 godkände Europaparlamentet förslaget med vissa ändringar. Det innebär inte att direktivet är antaget av EU: nu följer förhandlingar mellan Europaparlamentet, ministerrådet och Europeiska kommissionen. I januari 2019 misslyckades ministerrådet och Europaparlamentet att komma överens, vilket innebär att en definitiv omröstning skjuts på framtiden. Slutligen ska EU:s medlemsländer var för sig omsätta direktivet i lag. – Direktivets fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, se denna länk (med ändringarna som godkändes i september 2018).

[sociala medier] [upphovsrätt] [ändrad 19 januari 2019]

EuroHPC joint undertaking

EU-satsning på att bygga superdatorer i världsklass. Satsningen, som tillkännagavs i januari 2018, motiveras med att europeiska organisationer ofta måste anlita datorkapacitet utanför EU för krävande beräkningar. Det ska inte behövas i framtiden. EU och ett antal medlemsländer ska satsa ungefär en miljard euro på projektet, och privata företag är välkomna att bidra. Sverige kommer inte (april 2018) att bidra direkt till satsningen (se artikel i Computer Sweden). Det fullständiga engelska namnet på satsningen är the European high-performance computing joint undertaking. – Se EU:s webbsidor.

[superdatorer] [ändrad 9 april 2018]

samtycke

(consent) – yttrande eller handling som innebär att en person ger någon annan tillstånd att göra något som berör den som lämnar sitt samtycke. – Inom it är samtycke ett viktigt begrepp i EU:s Dataskyddsförordning, och när det gäller utplacering av kakor (cookies). – Begreppet samtycke är komplicerat, eftersom det förutsätter att den som lämnar sitt samtycke förstår vad saken gäller och har ett fritt val: om det förekommer uttryckliga eller underförstådda påtryckningar är samtycket inte fritt. Det kan då underkännas i domstol. – När man talar om informerat samtycke vill man säga extra tydligt att den som lämnar sitt samtycke verkligen har fått veta, och förstått, vad hon lämnar sitt samtycke till. (Det anses inte räcka med att någon sätter ett kryss i en ruta märkt JA.) – Uttryckligt samtycke, på engelska explicit consent, innebär att den berörda klart och tydligt anger vad hon ger sitt samtycke till. Det krävs i Dataskyddsförordningen för behandling av känsliga personuppgifter. Det ska i praktiken innebära att den registrerade först markerar samtycke, därefter bekräftar samtycket genom att till exempel svara på ett mejl. – Samtycke behöver inte vara muntligt eller skriftligt: den som ställer upp i en boxningsmatch får därmed anses ha lämnat sitt samtycke till att bli slagen på käften (men däremot inte till att bli sparkad). – Artikel 29‑gruppen klargör innebörden av samtycke i Dataskydds­för­ord­ningen i denna skrift, och Datainspektionen gör det på denna webbsida

[dataskyddsförordningen] [juridik] [personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 15 december 2017]

Lauristinbetänkandet

(the Lauristin report) – det förslag till ändringar i EU:s förslag till ePrivacy-förordning som utarbetades av Marju Lauristin (länk), estnisk tidigare ledamot av Europaparlamentet. Hon utarbetade betänkandet på uppdrag av Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE. Lauristinbetänkandet lades fram i juni 2017, och var underlag för ePrivacy-förordningen som röstades igenom av Europaparlamentet i oktober 2017. – Hela betänkandet finns på denna länk.

[elektronisk kommunikation] [personlig integritet] [politik] [26 november 2017]

förordning

i EU: bestämmelser som gäller som lag i alla EU:s medlemsländer. Det krävs inga beslut i medlemsländernas parlament, utan förordningen gäller i hela EU från ett bestämt datum så snart den har godkänts av Europa­parla­mentet. På engelska: regulation. – Ett direktiv, på engelska directive, gäller däremot inte direkt som lag, men alla medlemsländer är skyldiga att inom en viss tid införliva direktivets bestämmelser i lagstiftningen.

[eu] [juridiska lagar] [8 november 2017]

direktiv

i EU: bestämmelser som alla EU:s medlemsländer är skyldiga att införliva i lagstiftningen. Själva direktivet gäller inte som lag, men varje med­lems­land måste inom en viss tid anpassa sina lagar till direktivet. På engelska: directive. En förordning, på engelska regulation, gäller däremot som lag i alla medlemsländer i befintligt skick.

[eu] [juridiska lagar] [8 november 2017]

Europeiska dataskyddsstyrelsen

EU-organ som ska se till att Dataskyddsförordningen tillämpas på ett enhetligt sätt i unionen. Europeiska dataskyddsstyrelsen började verka när Dataskyddsförordningen trädde i kraft den 25 maj 2018, och består av en representant för datatillsynsmyndigheten i varje medlemsland (i Sverige Datainspektionen) samt av Europeiska datatillsynsmannen. – På engelska: European data protection board, EDPB. (Europeiska dataskyddsstyrelsen ersätter Artikel 29-gruppen†.) – Se edpb.europa.eu.

[dataskydd] [eu] [myndigheter] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]