Galileo

  1. Galileo Galilei.
    Galileo Galilei.

    – ett europeiskt satellitsystem för positionsbestämning och navigering (GNSS). – Galileo är alltså ett nyare alternativ till GPS. Det togs i drift i begränsad omfattning i december 2016, se pressmeddelande. – Galileo ska enligt planerna ha 24 satelliter, placerade i banor som gör dem lättare att hitta från europeiska breddgrader än GPS‑satelliterna, och utrustade med exaktare atomur än vad GPS‑satelliterna har. Det ger positionsbestämning ner till en meter. Tillsammans med GPS‑systemets 30 satelliter ska det ge nästan 100‑procentig tillgänglighet på jordklotet. – Public regulated service (PRS) är en Galileobaserad tjänst avsedd enbart för polis, brandkår och annat samhällsskydd i EU‑länderna. PRS ger en krypterad signal som uppges ha hög tillförlitlighet och skydd mot sabotage och andra störningar. Mer här. – Projektet drivs av EU och europeiska rymdorganisationen ESA (esa.int) med insats av privat kapital. – Beslut om genom­förande av Galileo fattades i mars 2002; de första testsatelliterna togs i drift 2006. – I samband med att Storbritannien lämnar EU (Brexit), och därmed bland annat utestängs från PRS, har Storbritannien under 2018 börjat undersöka möjligheten att skicka upp ett eget satellitnavigeringssystem. – Läs mer om Galileo här;

  2. – en nerlagd enkortsdator från Intel. Den hade processorn Quark. Galileo var avsedd för hobbyanvändare och för användning i inbyggda system. Galileo var kompatibel med Arduino. – Intel har också utvecklat en mer påkostad enkortsdator, Minnowboard†, och den kraftfulla Joule†. – Se Intels webbsidor;
  3. Galileo Project – ett projekt för att söka efter tecken på utomjordisk teknik i vårt solsystem. Galileo-projektet inleddes 2021 på initiativ av astronomen Avi Loeb (länk) på Harvard. – Se Harvards webbsidor.

–Namnet: Uppkallat efter vetenskapsmannen Galileo Galilei, 1564–1642, se Wikipedia.

[enkortsdatorer] [nerlagt] [rymden] [samhällsskydd] [utomhusnavigering][ändrad 22 september 2021]

roaming

– teletjänstöverflyttning; mobil, resande;

  1. – till­fällig tele­tjänst­flytt – användning av annan operatörs mobilnät utomlands eller när man är utanför sin vanliga operatörs täckningsområde. – Roaming brukar medföra extrakostnader för abonnenten – roamingavgift eller utlandsavgift. (Jämför med samtrafik.) – Roaming ersattes från 2014 i EU av lokal utbrytning, vilket innebär att abonnenten vid utlandsbesök ansluter sig till en lokal operatör utan inblandning av sin operatör i hemlandet. I oktober 2015 beslöt Europaparlamentet att roamingavgifter skulle avskaffas i EU från den 15 juni 2017. Och innan dess skulle taket för avgifterna sänkas den 30 april 2016. Ett slutgiltigt beslut om att avskaffa roamingavgifter för abonnenterna togs den 6 april 2017. – Teleoperatörerna får emellertid fortfarande ta betalt av varandra för roamingen, men den avgiften ska successivt minskas fram till 2022. Mobiloperatörerna får också ta ut extra avgifter av utländska besökare på turistorter för att de ska betala sin del av kostnaderna för att installera och underhålla mobilnätet, som ju ska användas av lokalbefolkningen även när det inte är turistsäsong. Och för att undvika att folk skaffar abonnemang i det land där det är billigast, men inte där de faktiskt bor, är det också tillåtet att sätta ett tak för användningen vid roaming. – Se Telecoms single market och se PTS sida om mobiltelefoni och surf inom EU;
  2. – motsvarande för fast telefoni: en an­ställd som är på tjänsteresa får, via en lokal tele­operatör, tillgång till sitt företags fasta teleoperatör och de speciella tjänster som den operatören tillhandahåller: företaget står för kostnaden;
  3. mobil, resandea roaming user – om abonnent eller annan användare som rör sig (i bil eller tåg) medan kommunikationen pågår eller från session till session. – Se nomaditet. – Jämför med handover.

To roam betyder att vandra omkring, att resa runt.

[mobilt] [telefoni] [ändrad 21 oktober 2021]

fyra friheter

    1. – de fyra rättigheter som följer med fri mjukvara:
      • – rätt att köra programmet för vilket syfte du vill;
      • – frihet att studera programmets uppbyggnad och att anpassa det till dina behov (se frihet 1), vilket förutsätter tillgång till källkoden (se också öppen källkod);
      • – frihet att sprida exemplar av programmet för att hjälpa andra (gratis eller mot betalning);
      • – frihet att göra förbättringar av programmet och att sprida dem vidare till andra (se frihet 3). Även detta förutsätter tillgång till källkoden.

      – På engelska: the four freedoms. Mer på GNU:s webbsidor.

    2. – principen om fri rörlighet inom EU för varor, tjänster, personer och kapital. Gäller även i stor utsträckning inom EES.

 

  1.  

[fri mjukvara] [ändrad 8 december 2022]

lokal utbrytning

(local break-out) – möjlighet för mobilabonnenter som är på tillfälligt besök i utlandet att använda en lokal operatör för telefonsamtal och internetsurfning. Abonnentens operatör i hemlandet är inte inblandad. Detta till skillnad från hur det är vid roaming. Lokal utbrytning infördes i EU 2014.

[mobilt] [ändrad 1 februari 2017]

BEREC

Body of European regulators for electronic communications – ett EU‑organ som verkar för ut­veck­ling av mobil­tele­fonin. BEREC verkar för samordning och samarbete mellan EU‑länderna när det gäller nätverk och tjänster. BEREC grundades 2010 och er­satte det tidigare organet ERG (European regulators group). – Se berec.europa.eu.

[förkortningar på B] [mobilt] [ändrad 17 oktober 2019]

bredband

dataöverföring med hög kapacitet. – I EU:s Europeiska kodex för elektronisk kommunikation från 2018 sätts målet att alla ska ha tillgång till minst 100 megabit per sekund för nerladdning. Kapaciteten (datatakten) i bredband ska vara tillräcklig för att man ska kunna ta emot och skicka röstsamtal, musik, tv och video. Amerikanska FCC satte 2018 nedre gränsen för bredband vid 25 megabit per sekund för ingående data till abonnenten och 3 megabit per sekund för utgående. – När det runt år 2000 började bli vanligt med snabbare data­­över­föring än med telefon‑modem, som klarade maximalt 56 kilobit per sekund, kallades allt som var märkbart snabbare för bredband. De första ADSL‑tjänsterna kom i bästa fall upp till runt 400 kilobit per sekund. I början av 00‑talet satte IT‑kommis­sionen upp målet att alla skulle ha tillgång till fem megabit per sekund.  – På engelska: broadband. – Jäm­för med bandbredd och se också DSL och smalband (narrow­band).

[bredband] [ändrad 21 april 2020]