förteckning över händelser, fördelad i identiska exemplar på många datorer. Termen syftar oftast på blockkedjor. – Syftet med distribuerade liggare är att göra det omöjligt att radera eller förvanska informationen utan att det upptäcks. Varje post i liggaren förses med en elektronisk signatur av den som lägger till posten, och varje dator som sedan sparar ett identiskt exemplar av liggaren med den nya posten tillagd förser den dessutom med sin egen elektroniska signatur. Det gör det praktiskt taget omöjligt att framställa en förfalskad version av liggaren, eftersom liggaren finns i många exemplar som har med sig dess hela historia: varje tillägg, strykning och ändring har försetts med elektronisk signatur av många datorer. För att verifiera en betalning skickar man en förfrågan till några av de datorer som har kopior av liggaren. – Det mest kända exemplet på distribuerade liggare är blockkedjan, som först användes i kryptovalutan bitcoin. – Betalningar är den mest kända tillämpningen av distribuerade liggare, men från mitten av 2010-talet används det för många slags information som måste skyddas från förfalskningar, till exempel skriven text och konstnärliga objekt – se NTF. – På engelska: distributed ledger. – Se också liggare och jämför med logg.) – Ingående artikel om fyra decenniers akademisk forskning som är grunden till bitcoin och distribuerade liggare, se denna länk.
[kryptovalutor] [blockkedjor] [ändrad 28 november 2022]
ett nerlagt nätverk för köp och försäljning direkt mellan privatpersoner och med betalning i bitcoin. – OpenBazaar var konstruerat för att fungera utan centrala servrar för att det skulle vara svårt för myndigheter att övervaka. Varje användare, både köpare och säljare, måste ladda ner programmet OpenBazaar för att delta. Genom programmet kunde man ta del av utbudet av produkter, ungefär som i Blocket eller eBay, beställa och betala. Man kunde vara anonym (mer exakt: man kunde vara pseudonym). – OpenBazaar skapades 2014 av amerikanen Brian Hoffman (länk) som en förgrening av ett liknande program, Darkmarket, men med det uttalade målet att bli mer rumsrent. Det fanns ingen kontroll över vad som såldes och köptes på OpenBazaar, men deltagarna uppmanades att följa lagen och använda sunt förnuft. – Version 2 av OpenBazaar togs i bruk i maj 2017 och använde nätverket Tor för ospårbar kommunikation. Men 2021 las OpenBazaar ner. Motiveringen var låg anslutning. – Läs mer på openbazaar.org.
[e-handel] [nerlagt] [ändrad 10 maj 2022]
bitcoins växelmynt. Det går hundra miljoner satoshi på en bitcoin. – Har namn efter teoretikern bakom bitcoin, pseudonymen Satoshi Nakamoto.
[kryptovalutor] [ändrad 7 december 2017]
(block chain, blockchain) – en komplett, distribuerad lista, uppdelad i block, över transaktioner som berör ett digitalt objekt. Syftet med blockkedjor är att det ska vara omöjligt att manipulera informationen som finns i dem. – Att listan (en liggare) är distribuerad innebär att den finns i identiska exemplar på många datorer. Att den kallas för kedja beror på att den är indelad i delar, block, där varje nytt block innehåller ett kondensat (hash) av det föregående blocket. (Jämför med sidorna i en kassabok, där varje ny sida börjar med summan av transaktionerna på den föregående. I en blockkedja är matematiken mer avancerad.) Varje dator signerar med sin elektroniska signatur. – Upplägget ska göra det omöjligt att förfalska informationen som har lagrats. Varje ny transaktion måste nämligen godkännas av ett antal datorer i blockkedjans nätverk. De har redan blockkedjan med alla tidigare transaktioner, och kan därför kontrollera att inga värden har ändrats sedan sist. De kan också kontrollera att den som gör transaktionen har rätt att göra det. Om allt stämmer godkänner de transaktionen och lägger den till listan (det aktuella blocket). – Blockkedjan är grunden för den kryptovalutan bitcoin. Alla betalningar med bitcoin registreras permanent i en blockkedja för varje värdebärare. (Värdebäraren är den sifferserie som anger ett bestämt belopp i bitcoin.) Blockkedjan följer med sifferserien när man gör en betalning, och den kopieras också på ett antal datorer i bitcoinnätverket. Det finns däremot ingen central server. För att betalningen ska godkännas måste blockkedjan vara likadan hos betalningen och hos ett antal datorer i bitcoin‑nätverket. För att manipulera data i en blockkedja måste man alltså:
- – göra intrång i alla datorer i bitcoin-nätverket och göra samma ändring i alla, och dessutom
- – forcera krypteringen.
– Alla transaktioner krypteras nämligen, och blockkedjan lagras i krypterad form. – Om det skulle dyka upp två identiska värdebärare (alltså sifferserien som visar betalningens belopp) räknas den som har längst blockkedja som den äkta, och den andra blir ogiltig. – Blockkedjetekniken har anammats i många andra sammanhang än bitcoin. Blockkedjor kan användas för andra elektroniska betalningar, men också för att säkra andra elektroniska data, till exempel textdokument. Nackdelen är att blockkedjan kan bli mycket lång. Läs också om smarta kontrakt. – Blockkedjan blev känd 2008 genom pseudonymen Satoshi Nakamotos artikel om bitcoin. Men principen går tillbaka på Stuart Habers och W Scott Stornettas artiklar från 1991 – se immutablerecord.com…. – Blockkedja var ett av årets nyord 2017 enligt Språktidningen (länk) och Språkrådet (länk). En del företag anser att ordet har blivit uttjatat och föredrar att tala om digital ledger technology, DLT. – Läs också om projektet Corda och om kondensatkedja. – IDG:s artiklar om blockkedja: länk.
[kryptovalutor] [blockkedjor] [kryptering] [årets nyord] [ändrad 3 september 2022]
elektroniska pengar med hög nivå av anonymitet för de som köper och säljer. – Zcash påminner om Bitcoin, men har inga allmänt tillgängliga förteckningar över betalningar (distribuerade liggare). I stället används nollkunskapsbevis för att bevisa att betalningar är giltiga. Det innebär att den som betalar kan bevisa att hon har betalat och att betalningen har täckning, men beviset säger inget om transaktionen. En utomstående som avläser trafiken på Zcash-nätverket kan se att en betalning har skett, men inte vem som betalar, inte vem som tar emot betalningen och inte heller vilket belopp som betalades. – Zcash utvecklas av Zooko Wilcox (länk) och debuterade den 28 oktober 2016. – Läs mer på z.cash.
[kryptovalutor] [ändrad 25 augusti 2017]
en teknik för att göra det svårare att spåra den som gör en betalning med bitcoin. – De som betalar med bitcoin kan nämligen använda pseudonym, men det kan ändå vara möjligt för utomstående att räkna ut vem som har gjort en viss betalning. Coinshuffle, som har utvecklats av forskare vid universitetet i Saarbrücken i Tyskland, gör det svårare att följa spåret med hjälp av en metod som påminner om hur anonymiseringsnätverket Tor fungerar. – Se denna länk.
[kryptovalutor] [ändrad 29 november 2019]