Ord och uttryck i it-branschen
bilder, video, ljudinspelningar och text som verkar äkta, men som är förfalskningar. – Fabricerade medier kallas också för deepfake. De görs för att användas i falska nyheter i syfte att desinformera. – På engelska: fabricated media. – Se rapporten Detection of fabricated media (foi.se…) från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI (foi.se).
[bluff och båg] [källkritik] [ändrad 1 november 2021]
avsiktlig sändning av obeställda paket från postorderföretag till privatpersoner. – Brushing görs av säljare för att förbättra deras personliga försäljningssiffror. Paketen innehåller oftast saker av ringa värde, ibland ingenting alls. Mottagaren får ingen faktura. Ibland läggs beställningar av säljaren eller av någon annan på uppdrag av säljaren, men fortfarande med en ovetande tredje person som mottagare. Ibland registreras ingen beställning, bara leveransen. Postorderföretag brukar förbjuda och motarbeta brushing. – Eftersom mottagaren inte får någon faktura kan hon utan vidare behålla varan eller slänga den: problemet kan vara att mottagarens personuppgifter har kommit på avvägar. – Mer om brushing i Wikipedia. – Någon svensk term för brushing tycks inte finnas. Ordet har flera andra betydelser på engelska.
[bluff och båg] [handel] [1 november 2021]
ett slags bedrägeri som går ut på att betalande deltagare ska rekrytera nya betalande deltagare. – I ett pyramidspel kommer alla, eller huvuddelen av pengarna från deltagarna. Pyramidspelet producerar inga, eller nästan inga, varor eller tjänster som kan säljas. De som sätter igång pyramidspelet rekryterar nya deltagare och får pengarna som de betalar in. De nya deltagarna värvar i sin tur ytterligare deltagare, och deras pengar går uppåt i pyramiden. Men så småningom blir det omöjligt att rekrytera nya deltagare. Då kommer det inte in mer pengar, och pyramiden rasar ihop. De som gick med först kan tjäna pengar, men inte de som gick med sist. För mer insiktsfulla deltagare är detta uppenbart – de förstår att det gäller att komma med på ett tidigt stadium och kan se det hela som ett slags lotteri. Pyramidspel kan ses som en form av kedjebrev. – Pyramidspel är förbjudna i svensk lag – se Lotteriinspektionens webbsidor. – På engelska: pyramid scheme. – Jämför med ponzibedrägeri och pyramidförsäljning.
[bluff och båg] [juridik] [21 oktober 2021]
falskt meddelande som ser ut att komma från posten eller budfirma där mottagaren uppmanas att fylla i personuppgifter för att få en försändelse levererad. Ofta ska mottagaren också betala en avgift, till exempel för tull. Det finns ingen försändelse, och personuppgifterna används i kriminellt syfte, till exempel för att ansöka om lån. Mottagarna rekommenderas att alltid kolla avsändaradressen och i misstänkta fall inte att klicka på några länkar. Radera meddelandet oläst. – PostNord kallar det för bluffmejl och bluff-SMS. Det är ett slags befogenhetsbedrägeri. – Se också scam.
[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [21 april 2023]
[bluff och båg] [företag och ekonomi] [juridik] [ändrad 25 april 2022]
svindelföretagare – någon som mot betalning erbjuder andra hjälp att bli framgångsrika företagare. – En contrepreneur framställer sig själv som framgångsrik och omgiven av lyx samt erbjuder sig att lära andra hur man gör. Ofta erbjuds pyramidförsäljning, ponzibedrägerier eller kurser på allt högre och allt dyrare nivåer. Verksamheten behöver inte vara olaglig, men den har ingen substans, och det är ofta bara svindelföretagaren själv som blir rik. – Ordet contrepreneur är en sammandragning av con (bedrägeri) och entrepreneur. Ordet ska ha myntats av britten Mike Winnet (se YouTube) i slutet av 2010‑talet, men samma ord har förekommit tidigare i besläktad betydelse. – Se artikeln ”The contrepreneur formula” på sajten The Medium.
[bluff och båg] [ändrad 21 oktober 2021]
[bluff och båg] [27 november 2020]
– se under scam.
en falsk kryptovaluta som har använts i ett globalt bedrägeri. – OneCoin lanserades 2015 och drog in pengar genom att anordna kurser i form av ett ponzibedrägeri. Kurserna, som uppges ha lockat flera miljoner deltagare, uppgavs handla om kryptovalutor generellt, men hade snarare formen av väckelsemöten. OneCoin existerade inte som kryptovaluta: man kunde visserligen köpa OneCoin, men ”valutan” var inte kopplad till en blockkedja och var i praktiken lika användbar som Monopolpengar. Redan 2017 sattes OneCoin upp på Finansinspektionens varningslista, och liknande varningar utfärdades i många länder. Trots det fortsatte människor att falla för bedrägeriet. – Bakom OneCoin stod initiativtagaren, bulgariskan Ruja Ignatova, försvunnen sedan 2017 och efterlyst, och svensken Sebastian Greenwood. Greenwood greps 2018 av thailändsk polis och har utlämnats till USA, där han sitter i häkte och rättsliga förhandlingar pågår (oktober 2021). Greenwood anklagas för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. I december 2022 ska han ha erkänt (men han hade då ännu inte ställts inför rätta). Ignatovas bror, Konstantin Ignatov, som tog över ledningen när Ignatova försvann, greps 2019 i USA och har valt att samarbeta med utredningen. I Kina har 98 personer med anknytning till OneCoin gripits. – Den norska säkerhetsexperten Bjørn Bjercke (länk) har varit ledande i att avslöja bedrägeriet. Han blev misstänksam när han 2016 blev ombedd av OneCoin att konstruera en blockkedja – samtidigt som han kunde se att Ruja Ignatova på OneCoin-möten hade påstått att OneCoin redan hade en blockkedja. Bjercke samarbetar bland annat med aktivister från rörelsen Anonymous. Han har blivit hotad flera gånger, och bor numera på hemlig plats. Bjercke drar slutsatsen att OneCoin har beskyddare på hög nivå. – Sajten onecoin.eu stängdes i slutet av 2019.
[bluff och båg] [försvunnet] [it-relaterad brottslighet] [kryptovalutor] [rättsfall] [ändrad 19 december 2022]
krav på pengar riktat till en person som påstås ha tittat på pornografi på internet och därmed ska ha brutit mot upphovsrätten. – Sådana krav skickas i stor skala i formellt lagliga former av mindre nogräknade juristfirmor på uppdrag av mer eller mindre hemlighetsfulla företag. Uträkningen är att många kommer att betala, vare sig de har tittat på porr på internet eller inte, hellre än att bli dragna inför domstol och bli utskämda. I Sverige finns det hittills (april 2020) inga fall där någon som har utsatts för porrutpressning men som har vägrat betala verkligen har dragits inför domstol. – Bakgrunden är att upphovsrättshavarna har en förteckning över IP‑adresser till datorer som har, eller påstås ha, laddat ner pornografi från upphovsrättshavarens sajt. Lagen IPRED ger upphovsrättshavaren rätt att kräva att internetoperatörerna lämnar ut namn och adress till de kunder som har de IP‑adresser som upphovsrättshavaren uppger. Upphovsrättshavaren kan sedan skicka kravbrev till de kunderna. – Det har påpekats att det bara är upphovsrättshavare som har denna lagliga rättighet. Den som utsätts för förföljelse och hot i form av anonyma mejl har inte rätt att få ut avsändarens IP‑adress. – Se artikel om porrutpressning från april 2020 av professor Mårten Schultz: länk. – Jämför med sextortion och hämndporr.
[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]