- – se signatur;
- – i programmering och matematik: se signerad datatyp;
- – se elektronisk signatur och kodsignering.
[elektroniska signaturer] [identifiering] [matematik] [programmering]
Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om elektroniska signaturer och e-legitimationer. Kategorin elektroniska signaturer är en underavdelning av kategorin kryptering.
[elektroniska signaturer] [identifiering] [matematik] [programmering]
(blind signature, även: blind underskrift) – ett sätt att få en tredje part att intyga att avsändaren av ett elektroniskt meddelande är äkta utan att meddelandets innehåll blir röjt. Man använder asymmetrisk krypering plus ytterligare ett sätt att göra meddelandet oläsbart för obehöriga. Det påminner om hur någon kan bevittna namnteckningar på pappersdokument utan att läsa vad som står i dokumenten, men blinda signaturer förutsätter inte att alla inblandade är på samma plats på samma gång:
– Blinda signaturer är en metod som har utvecklats av David Chaum.
[elektroniska signaturer] [identifiering] [ändrad 22 november 2018]
– se elektronisk signatur.
[elektroniska signaturer] [identitet] [ord på e-]
märkning för e‑legitimations‑tjänster som är granskade och godkända av myndigheten DIGG (tidigare av E‑legitimationsnämnden). – Läs mer på DIGG:s webbsidor (länk). (E‑legitimationsnämnden sorterar sedan 2018 under myndigheten DIGG.)
[elektroniska signaturer] [identifiering] [ändrad 29 augusti 2020]
tidigare: en svensk statlig myndighet som samordnade elektronisk identifiering och underskrifter i den offentliga sektorn. E‑legitimationsnämnden bildades 2011. Bland annat utfärdade den märket Svensk e‑legitimation. Den 31 augusti 2018 gick E‑legitimationsnämndens verksamhet upp i den nya Myndigheten för digital förvaltning – DIGG. – Se DIGG:s webbsidor och e‑legitimation.se.
[elektroniska signaturer] [identifiering] [inaktuellt] [myndigheter] [ändrad 28 augusti 2020]
EU-regler för elektronisk identifiering över gränserna. – Syftet med reglerna är att e‑legitimationer och elektroniska signaturer ska kunna användas i transaktioner mellan EU‑länder. (Samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.) Reglerna anger också principer för hur man definierar och tillämpar tillit när det gäller e‑legitimationer. Det fullständiga namnet är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nummer 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG. Förordningen ska tillämpas av offentliga myndigheter senast den 29 september 2018. Från det datumet måste svenska myndigheter kunna hantera e‑legitimationer från andra länder, förutsatt att de uppfyller eIDAS krav. Den svenska tjänst som tillämpar eIDAS gentemot utländska användare heter Sweden Connect. – En introduktion till eIDAS från myndigheten DIGG kan laddas ner här, och PTS har mer information. – eIDAS står för Electronic identification and signatures.
[elektroniska signaturer] [förkortningar på E] [identifiering] [ändrad 2 september 2020]
e-legitimation som bara gäller för en bestämd person, men inte för en organisation (myndighet, företag).
[elektroniska signaturer] [identifiering] [ändrad 27 april 2020]
– kort för elektronisk signatur. (Ska inte förväxlas med e‑cigg, en cigarettliknande anordning som alstrar ånga i stället för rök.)
[elektroniska signaturer] [identifiering] [ändrad 20 januari 2016]