– det att ett projekt misslyckas eller drar ut på tiden därför att begåvade deltagare tvistar med varandra;
– det att någon på svaga grunder påstår sig ha spelat en avgörande roll i ett viktigt projekt;
– det att man avsiktligt drar ut på ett projekt för att det inte ska avslutas.
– Benämningen kommer från den brittiske psykologen Meredith Belbin(belbin.com), som avsåg betydelse 1. Han beskrev fenomenet 1981 i sin bok Management teams(länk). Boken finns på svenska med samma titel. På engelska: Apollo syndrome. Namnet, efter den grekiska guden Ἀπόλλων, som på svenska heter Apollon, har ingen särskild innebörd, utan valdes godtyckligt.
(user experience, förkortas ibland UX) – användarens intryck, förståelse och reaktion på en produkt. Produkten kan vara ett program, ett operativsystem, en mobiltelefon eller något annat. – Uttrycket används i människa-dator‑interaktion. Användarupplevelse definieras i standarden ISO 9241–210(länk) som de förnimmelser och reaktioner som uppstår hos en person genom användning och/eller förväntad användning av en produkt, system eller tjänst. – Experten Jakob Nielsen(länk) anser att en bra användarupplevelse innebär dels att webbsidan, tjänsten eller programmet uppfyller användarens behov, dels att den gör det på ett tilltalande och lättfattligt sätt. – Jämför med kundupplevelse.
– det första företaget som sålde det som då kallades för arbetsstationer. Första modellen hette Domain och lanserades 1981. Dåvarande Hewlett‑Packard† köpte Apollo 1989, och använde sedan namnet som varumärke för sina arbetsstationer i några år;
det medvetna tänkandet. Alltså det tänkande som vi använder när vi löser problem och fattar beslut. – Kognitionsvetenskap eller kognitionsforskning utforskar hur detta faktiskt går till. Det har betydelse för utformning av it‑system och deras användargränssnitt. – Adjektivet kognitiv används ibland om tillämpningar av artificiell intelligens. Man talar till exempel om kognitiv it. Benämningen används om system som lagrar stora mängder information, ofta skriven i naturligt språk, behandlar informationen med språkteknik och andra metoder och sedan använder den för att dra slutsatser (inferens) och svara på frågor. Ett känt exempel på kognitiv it är IBM:sWatson. – På engelska: cognition, cognitive.
amerikanskt spel med mobiltelefoner på restaurang. Alla i sällskapet lägger sina mobiltelefoner på bordet med baksidan upp. Den första som rör sin mobiltelefon måste ta notan.
(eye-tracking) – mätning av vad människor tittar på. Görs genom att ögonens rörelser filmas med videokamera när försökspersonen tittar på en bildskärm. Systemet ställs först in genom att ögonens positioner registreras när försökspersonen tittar på förutbestämda punkter på bildskärmen. Ett datorprogram kan sedan knyta ögonrörelser till små delar av bildskärmen. – Blickspårning används i psykologisk forskning, inom användbarhetsstudier för test av användargränssnitt, inom marknadsföring för test av reklam samt som hjälpmedel av rörelsehindrade i stället för mus och tangentbord. I mitten av 2010‑talet har det också kommit för vanliga datorer. – Jämför med blickbeteende och blickstyrning, som innebär att man styr datorn med blicken i stället för med fingrar och mus. – Kallas ibland för blickdetektion, vilket är den tyska termen; utrustningen kallas då för blickdetektor.
– Överkurs: Det har visat sig att ögat bara uppfattar en liten del av bildskärmen (eller något annat som man tittar på) åt gången. Helhetsbilden uppkommer därför att blicken hela tiden flackar över bildskärmen, även när man tror att man har blicken fäst på en punkt. Rörelserna sker på bråkdelar av sekunder.)
