identitetskontroll (autentisering) med hjälp av två olika slags information och / eller informationsbärare, till exempel ett kort och ett lösenord. Alltså som i en uttagsautomat där man behöver något man har (en besittningsfaktor, som kortet) och något man vet (en kunskapsfaktor, som PIN). Var för sig är kort och PIN oanvändbara. Med mobilt bank‑id används en app i en smart mobil och en PIN. – På engelska: two‑factor authentication, förkortat 2FA. – Se också flerfaktorsautentisering.
[identifiering] [ändrad 24 april 2020]
paniklösenord, spärrlösenord, avstängningslösenord – ett slags lösenord som stänger av en anordning för gott, eller så att den bara kan väckas till liv av den som har stängt av den. Används i stöldskyddade datorer och i mobiltelefoner (det ”dödande” lösenordet skickas då trådlöst av ägaren) och i RFID‑chipp. I en del system raderas också all information på telefonen eller datorn. – Se också kill switch och överfallskod.
[lösenord] [ändrad 9 mars 2021]
lösenord eller PIN som ska användas enbart under hot. – Överfallskoder ska alltså användas i stället för riktiga lösenord eller PIN när någon tvingar innehavaren att lämna ut lösenordet eller att göra ett kontantuttag eller annan handling som kräver autentisering. En överfallskod ska fungera som den riktiga motsvarigheten, men den talar också om för systemet att ägaren har tvingats lämna ut koden, eller har använt den under tvång. – Erfarenheter tyder på att överfallskoder inte fungerar särskilt bra i praktiken. – Det har föreslagits att överfallskoder ska kallas för braskkoder. – På engelska: ambush code. – Se också kill password.
[lösenord] [ändrad 26 juli 2021]
Microsofts tjänst för samlad inloggning på många webbaserade tjänster. – Den som har registrerat sig för ett Microsoft‑konto, och som har fått användarnamn och lösenord, kan sedan logga in på andra tjänster som är anslutna till tjänsten Microsoft‑konto. Det kan vara både Microsoft‑tjänster och andra organisationers tjänster, förutsatt att de har anslutit sig till systemet Microsoft‑konto. Så länge man inte har loggat ut blir man också automatiskt insläppt på alla andra tjänster som använder Microsoft‑konto. Man behöver alltså i princip bara logga in en gång på morgonen och logga ut en gång på kvällen när det gäller åtkomst till Microsoft‑kontoanslutna tjänster. – Namnet Microsoft‑konto, på engelska Microsoft Account, infördes 2012. Tidigare har samma eller liknande tjänster gått under namn som Microsoft Passport, Microsoft Wallet och Windows Live ID. – Se Microsofts webbsidor.
[inloggning] [ändrad 12 september 2018]
ett program som låter människor tolka inskannad text som visas för dem som så kallade captcha – ett slags robotfilter. – En captcha består av deformerade, svårlästa bokstäver och siffror som besökare på en webbsida måste tolka och skriva in i ett fält vid inloggning. Syftet är att hindra automatiserade program från att logga in – man utgår från att de inte klarar uppgiften. – Recaptcha är speciellt genom att det använder text från inskannade sidor från böcker, tidningar eller handskrifter. Metoden förutsätter att om flera användare tolkar samma inskannade text på samma sätt är tolkningen förmodligen korrekt. Syftet är att göra inlästa texter maskinläsbara, så att de blir sökbara på internet. Bland annat ska alla nummer av New York Times sedan starten läggas ut på internet och göras sökbara med hjälp av Recaptcha. – Metoden utvecklades av professor Luis von Ahn (länk). Företaget bakom Recaptcha köptes i september 2009 av Google. – I december 2014 lanserade Google No captcha recaptcha, ett robotfilter som bland annat kräver att användaren identifierar bilder på djur. – Se Googles webbsidor.
[inloggning] [språkteknik] [ändrad 19 augusti 2019]
en känd lösenordsknäckare – ett program som räknar ut lösenord till webbsidor och andra lösenordsskyddade konton. John the Ripper kan också avslöja krypterade lösenord. Det officiella ändamålet är att upptäcka lättknäckta lösenord. – John the Ripper kan laddas ner från openwall.com/john.
[lösenord] [ändrad 9 oktober 2019]
ett program som uppfångar inloggningsuppgifter från Firefox från andra datorer som har trådlös internetanslutning. – Firesheep utvecklades för att framtvinga högre säkerhet, men det kan naturligtvis också användas för dataintrång. Firesheep kom 2010 och utvecklas inte längre. – Bakgrund: När man loggar in på en sida på internet krypteras användarnamn och lösenord nästan alltid. Även om någon uppsnappar användarnamn och lösenord är informationen oanvändbar, eftersom den är krypterad. Men inloggningsuppgifterna sparas också på datorn som en sessionskaka. De uppgifterna överförs från datorn till servern varje gång som användaren besöker en annan sida på samma webbplats, och då är uppgifterna inte krypterade. Den som avlyssnar trådlös trafik från en dator kan alltså enkelt uppsnappa okrypterade inloggningsuppgifter. – Utvecklingen av Firesheep motiverades med att det var ett sätt att tvinga fram krypterade kakor – mer i Wikipedia. Firesheep kan laddas ner från codebutler.com (från 2010). – Läs också om Cookie Cadger, ett nyare liknande program.
[kakor] [lösenord] [ändrad 24 augusti 2018]