en algoritm för att avgöra vem av flera noder i ett nätverk som ska få tillgång till en viss resurs. Det är ett energisnålt alternativ till så kallade konsensusmekanismer som bevis på arbete (proof of work) och bevis på insats (proof-of-stake). Noderna kan ingå i en blockkedja, till exempel vara datorer som bryter kryptovaluta. – Var och en av noderna tilldelas en slumpmässigt vald tid, normalt bråkdelar av en sekund, och noderna går då i viloläge tills tiden har gått ut. Den första noden som vaknar får tillgång till resursen – till exempel en viss mängd kryptovaluta. Det är alltså i praktiken ett lotteri där lägsta numret vinner. – Fördelen gentemot andra konsensusmekanismer är att energiåtgången är minsta möjliga. Det går inte heller att få tillgång till den eftertraktade resursen genom att använda specialbyggda kraftfulla datorer. Man har lika stor chans med en mobiltelefon. Enda sättet att förbättra oddsen är är att sätta in många datorer samtidigt (som att köpa många lotter i ett lotteri). – Algoritmen har utvecklats av Intel och kan genomföras med användning av funktionen SGX som finns i Intels processorer. – På engelska: proof of elapsed time, förkortat PoET. – Läs mer på sajten Blockonomi.
[blockkedjor] [kryptovalutor] [proof of] [8 oktober 2018]
en organisation för utbildning av kvinnor i tillämpning av blockkedjan. Den bildades 2017 i Kanada och har avdelningar i andra länder. – Se cryptochicks.ca.
[blockkedjor] [organisationer] [22 augusti 2018]
kontrakt i form av ett datorprogram som verkställer åtagandena i kontraktet och som är baserat på en blockkedja. Parterna undertecknar kontraktet med elektroniska signaturer, och varje åtgärd som det smarta kontraktet sedan vidtar måste godkännas av ett antal parter i blockkedjans nätverk – Ett smart kontrakt skulle, i ett enkelt exempel, kunna vara ett hyreskontrakt: det smarta kontraktet drar varje månad med autogiro hyran från hyresgästens bankkonto och sätter in den på värdens bankkonto. Om det saknas täckning på hyresgästens bankkonto skickar det smarta kontraktet en betalningspåminnelse, och om hyresgästen ändå inte betalar skickar det smarta kontraktet en uppsägning till hyresgästen och begär inkasso. Det kan också ingå funktioner där hyresgästen kan göra felanmälan och andra klagomål. Allt som kan göras av ett nätverk av datorer hanteras med automatik. Det krävs dock för varje åtgärd att ett antal datorer i nätverket genom sin elektroniska signatur intygar att åtgärden är i enlighet med det förprogrammerade regelverket. – Mer relevanta användningsområden finns inom sakernas internet där smarta kontrakt kan användas för att styra och reglera informationsutbyte mellan maskiner och sensorer med flera intressenter. I Kalifornien finns ett bostadsområde där husägarna, som har solpaneler på taken, köper och säljer el till varandra, och transaktionerna hanteras av ett smart kontrakt. – Allt detta kan i princip realiseras utan blockkedjeteknik, men blockkedjan gör det praktiskt taget omöjligt att manipulera kontraktet och att förneka eller förfalska transaktioner. – Ethereum är den mest kända plattformen för utveckling av smarta kontrakt. – På engelska: smart contract. – Se också DeFi.
[blockkedjor] [ändrad 25 maj 2021]
en ”verktygslåda” för utveckling av smarta kontrakt. Den släpptes för nerladdning i maj 2018. – Se openzeppelin.com.
[blockkedjor] [ändrad 12 augusti 2019]
(append-only) – om databaser och distribuerade liggare: som endast tillåter att man lägger till information, inte att man ändrar eller tar bort något. Tilläggen läggs sist. – Append-only database – enbart tilläggande databas. – Ett skäl att ha enbart tilläggande databaser är att de innehåller hela sin historia. Det kan också spara tid att det inte görs strykningar och ändringar. Å andra sidan måste databashanteraren ha rutiner för att undvika att jobba med inaktuella data, ”stale data”, (utom där det är påkallat), och inaktuella data kan snabbt växa till att bli huvuddelen av databasen. Det förekommer därför att man genererar en sekundär databas där inaktuella data är utrensade.
[blockkedjor] [databaser] [ändrad 2 augusti 2021]
svensk stavning av quorum – beslutsmässighet, tillräckligt antal röster – i distribuerade it-system: det minsta antalet deltagare (noder) i nätverket som måste godkänna en åtgärd för att den ska genomföras i systemet. – Hur många godkännanden som krävs varierar. Godkännandet (eller underkännandet) görs automatiskt av program enligt ett regelverk. Principen om kvorum används i distribuerade databaser och i distribuerade liggare som blockkedjor. Det kan gälla tillägg, ändring och borttagande av information eller andra åtgärder. Kravet på omröstning kan stoppa åtgärder som beror på fel i någon av noderna, hindra två eller flera noder från att genomföra oförenliga åtgärder, och det är också ett skydd mot avsiktlig manipulation av nätverket. – Ordet kvorum är hämtat från mötesteknik: det antal eller den andel av ledamöterna som måste vara närvarande för att en omröstning ska vara giltig.
[blockkedjor] [databaser] [18 maj 2018]
– decentralized application, förkortat DApp – applikation som körs i ett nätverk och som är baserad på en blockkedja. (Den kan också vara baserad på någon annan typ av distribuerad liggare.) – Ett syfte med decentraliserade applikationer är att de ska vara oberoende av specifika företag, andra institutioner eller personer, och att det ska vara praktiskt taget omöjligt att manipulera den information som finns i nätverket (se också DeFi). Med att DAppar körs i nätverk menas vanligtvis att de körs över internet, men att det krävs något slags medlemskap med användarnamn och lösenord för att man ska få delta. – Vanliga kriterier på en DApp är:
- – att all information som behandlas lagras i en blockkedja eller annan distribuerad liggare. Informationen finns alltså i identiska exemplar hos var och en av användarna;
- – att den är skriven i öppen källkod;
- – att alla förändringar av programkoden (algoritmen) måste godkännas genom omröstning bland användarna;
- – att den är oberoende av företag och andra institutioner. Den är autonom;
- – att nätverket saknar systemkritisk felpunkt – det fungerar även om en del av nätverket har kraschat.
– Användarna interagerar med en distribuerad applikation genom klientprogram som ibland kallas för plånböcker (wallets), eftersom de först utvecklades för sparande och betalningar med bitcoin. Alla tillägg till informationen i blockkedjan måste godkännas av nätverket enligt det programmerade regelverket innan de läggs till blockkedjan. Det går i princip inte att ändra eller stryka det som finns i blockkedjan: man kan bara lägga till. Distribuerade applikationer används dels för betalningar, vanligtvis med kryptovalutor (men Ripple, till exempel, hanterar också betalningar med vanliga valutor), dels för hantering av dokument och andra digitala tillgångar. Alla nätverk för kryptovalutor kan ses som decentraliserade applikationer. Smarta kontrakt är en särskild typ av distribuerade applikationer. – Benämningen decentraliserad applikation används ibland också om applikationer som inte bygger på en blockkedja, men som har decentraliserad struktur, till exempel BitTorrent.
[applikationer] [blockkedjor] [ändrad 25 maj 2021]