beteckning på Kinas satsning på att tränga ut IBM, Oracle och EMC från den kinesiska marknaden. Deras produkter och tjänster ska ersättas med produkter och tjänster från kinesiska företag.
[företag och ekonomi] [it-politik] [ändrad 10 oktober 2018]
Kategori: it-politik
utility
- – allmän nyttighet, samhällsservice, offentlig service. Traditionellt: el, vatten och avlopp är [public] utilities. Det är sådant som alla anses ha behov av, och som berörda myndigheter och företag är skyldiga att tillhandahålla för alla (under vissa villkor). – I februari 2015 bestämde amerikanska FCC att bredband ska räknas som en allmän nyttighet, jämställd med telefoni. Detta fick konsekvenser för abonnenternas rättigheter gentemot operatörerna, och för nätneutralitet. Beslutet upphävdes emellertid 2018, se detta dokument;
- – se verktygsprogram;
- – se utility computing;
- – även: nytta (oräknebart).
[internet] [it-politik] [mjukvara] [molnet] [språktips] [ändrad 20 november 2019]
e-invånare
(e-resident) – invånare i ett land på distans och genom internet. – En e‑invånare har samma status som en fast bosatt invånare, men hon bor inte i landet och behöver aldrig ha satt sin fot där: hon använder landets tjänster genom internet. Hon kan starta företag, skaffa bankkonto och göra affärer. – Observera att e‑invånare jämställs med invånare (personer som lagligt bor i landet), inte med medborgare (som dessutom har pass och rösträtt). – Ordet blev spritt när Estland hösten 2014 införde möjligheten för utlänningar att bli e‑invånare. Syftet var att locka personer i utlandet till att bidra till Estlands ekonomiska och tekniska utveckling. Det faktum att Estland är med i EU kan locka. – Se denna länk (på engelska). – I praktiken innebär e‑invånarskapet att estniska staten utfärdar en giltig estnisk e‑legitimation för e‑invånaren. – I Sverige skulle det kunna innebära att personer som inte är svenska medborgare, och som inte heller har uppehållstillstånd, ändå skulle kunna få svenskt personnummer och därmed kunna använda de svenska tjänster som förutsätter att man har personnummer. Men i Sverige finns alltså inte den möjligheten.
[it-politik] [ändrad 23 december 2022]
cyberpork
digitala klyftan
den digitala klyftan – skillnaden mellan de som har tillgång till datorer och internet och de som saknar det. – På engelska: the digital divide. – Se också digital könsklyfta och e‑inkludering.
[it-liv] [it-politik] [ändrad 11 oktober 2021]
DIGG
- – kortnamn för Myndigheten för digital förvaltning – den myndighet som leder digitaliseringen av den offentliga sektorn i Sverige. Den började arbeta den 1 september 2018 och absorberade då bland annat E‑legitimationsnämnden. – Se digg.se;
- – en webbplats med nyheter som läggs in och utvärderas av besökarna. – Alla som vill kan föreslå nyheter till Digg i form av länkar. Föreslagna nyheter sätts i en kö där alla besökare kan poängsätta dem. Nyheter med många poäng flyttas till förstasidan. – Digg räknas till webb 2.0. – Se digg.com.
[förkortningar på D] [it-politik] [sociala medier] [svenska myndigheter] [ändrad 29 augusti 2018]
it-poesi
lyriska tirader om alla välsignelser som den nya informationsteknologin ska föra med sig. – It‑poesi författas på beställning av välarvoderade skribenter, och publiceras i skrifter som ges ut av kommissioner och forskningsstiftelser. Besläktat med läroplanspoesi, men anses mer inbringande för skribenten.
[it-politik] [kuriosa] [ändrad 7 april 2016]
whuffie
socialt kapital: anseende, respekt, gott (eller dåligt) rykte. – Ordet whuffie kommer från Cory Doctorows bok Down and out in the magic kingdom (extern länk) från 2003, där det står för ett slags socialt poängsaldo som alla människor i ett framtida samhälle har. Ordet används också i boken The whuffie factor från 2009 av Tara Hunt (se tarahunt.com), där whuffie används om så kallat socialt kapital. – Idén om det sociala poängsaldot har realiserats på totalitärt allvar i Kina under namnet Kinas samhällskreditsystem, Shèhuì xìnyòng tǐxì – se Wikipedia.
[it-liv] [it-politik] [socialt] [ändrad 8 december 2022]
Piratpartiet
ett svenskt politiskt parti som vill avkriminalisera piratkopiering och skydda medborgarna mot övervakning. – Piratpartiet grundades i januari 2006. Det fick 0,63 procent av rösterna i riksdagsvalet 2006, 0,65 procent 2010, 0,43 procent vid valet 2014 och 0,11 procent i valet 2019. Partiet var från 2009 representerat i Europaparlamentet, men åkte ut 2014. Det har inspirerat till piratpartier i andra länder, bland annat det tyska Piratenpartei (länk), som har varit framgångsrikt i delstatsvalen. Isländska Píratar (länk) var enligt en opinionsmätning i oktober 2015 Islands största parti med 34 procent av väljarna, men i alltingsvalet 2017 fick partiet 9,2 procent av rösterna. – Se piratpartiet.se.
– In English: Piratpartiet, the Pirate Party, is a Swedish political party working for the decriminalization of the copying of copyrighted content and for the protection of citizens against surveillance. The party was founded in January, 2006. It got .63, .65 and .43 percent of the vote in the Swedish parliamentary elections in 2006, 2010 and 2014 respectively, in 2019 .11 percent. That’s below the 4 percent threshold for representation in parliament in Sweden. – However, between 2009 and 2014, Piratpartiet was represented in the European Parliament. Piratpartiet has inspired the formation of pirate parties in several countries, notably the German Piratenpartei, which has met with some success in state elections. Iceland’s Píratar was, according to a poll in October 2015, Iceland’s biggest political party with 34 percent of the votes, but in the 2017 parliamentary elections on Iceland, it got only 9.2 percent of the votes. – For more summaries in English, please click at this link.
Digital agenda för Sverige
(DAFS) – regeringens strategi för användning av it. Presenterades i oktober 2011. Fullständigt namn: ”IT i människans tjänst – en digital agenda för Sverige”. – Kan laddas ner här.
[it-politik] [ändrad 6 november 2019]