system för att koda binära sifferserier med 32 olika tecken. Man använder det engelska alfabetets bokstäver och siffertecknen 2—7. Noll blir ”A”, ett blir ”B” och så vidare till ”Z” för tjugofem. Sedan anges tjugosex med ”2” och så vidare till ”7” för trettioett. Trettiotvå blir ”BA”. – Base 32 är ett utrymmesbesparande sätt att koda sekvenser av ettor och nollor. Man tar fem ettor och nollor i taget och kodar om dem till ett tecken i Base 32. Detta görs normalt av ett program. – Skrivs också base32 eller Base-32. – Läs mer i RFC nummer 4648 (länk). – Jämför med Base 64, hexadecimal och oktal.
[matematik] [programmering] [rfc] [ändrad 1 januari 2021]
Microsofts programspråk för kvantdatorer. – Det fungerar så att man först skriver programmet i Q# på en vanlig dator. Sedan skickas det programmet till ett annat program som anpassar instruktionerna till kvantdatorns arbetssätt och matar in det omarbetade programmet i kvantdatorn. Resultatet matas på motsvarande sätt tillbaka till den vanliga datorn. Utläses ”Q sharp”. Det presenterades 2017. – Läs mer om Q# på Microsofts webbsidor.
[kvantdatorer] [programspråk] [ändrad 16 januari 2021]
(event handler) – programkod som utlöser en funktion som svar på en bestämd händelse; som händelse räknas här ofta, men inte alltid, något som användaren gör. Grafiska användargränssnitt förutsätter händelsehanterare. Varje rörelse med musen (eller motsvarande) och varje inmatning av text på en webbsida eller i annat interaktivt program är en händelse i denna betydelse. Händelser kan också vara något som programmet rapporterar direkt till händelsehanteraren. – Händelsehanterare används bland annat i webbprogrammering, i utvecklingsplattformar för vanliga applikationer och i skriptspråk.
[programmering] [22 januari 2018]
(schrödinbug eller schrodinbug) – en bugg som bara märks ibland, eller när ett program används på ett oförutsett sätt. – Uppkallat efter den österrikiska fysikern Erwin Schrödinger (1887—1961, se Wikipedia) som 1933 fick Nobelpriset för sin forskning om kvantfysik. Närmare bestämt anspelar namnet på tankeexperimentet Schrödingers katt, som handlar om en katt som befinner sig i ett obestämt tillstånd – död och / eller levande. (Det bör nämnas att Schrödinger utformade tankeexperimentet för att visa hur absurd han ansåg att den dominerande tolkningen av kvantfysik, den så kallade Köpenhamnsskolan, var. Det var alltså inget som skulle demonstrera ett tänkbart förlopp.) – Läs också om heisenbugg och mandelbugg.
[fel] [jargong] [programmering] [9 januari 2018]
(mandelbug) – en bugg som är så svår att få grepp om att den verkar vara ett exempel på kaosteori. Namnet anspelar på kaosteorins upphovsman Benoit Mandelbrot. – Läs också om heisenbugg och schrödinbugg.
[fel] [jargong] [programmering] [9 januari 2018]
utbytbarhet – egenskapen att vara utbytbar mot en annan av samma slag. – Fungibla föremål saknar särskiljande kännetecken av betydelse. Mynt och sedlar (inte samlarobjekt) är till exempel fungibla, liksom de flesta massproducerade föremål och många livsmedel. – Termen är från början juridisk. Exempel: om du lånar någons cykel förväntas du lämna tillbaka samma cykel. Men om du lånar ett kilo mjöl lämnar du inte tillbaka samma mjöl. Mjöl är fungibelt. – Ordet fungibel används inom it om objekt som är funktionellt utbytbara. Det används också i överförd bemärkelse om motsatsen till specialisering: en programmerare kan kallas för fungibel (på engelska: fungible) om hon kan överföra sina färdigheter från ett område till ett annat. – På engelska: fungibility. – Se också icke‑fungibel (non-fungible) och icke‑fungibla objekt. – Ordet fungibel misstolkas ibland: det står inte för att något fungerar eller för att det fungerar bra. Men ordet är besläktat med fungera, funktionalitet och kan tolkas som fungerar lika bra som. – Jämför med kompatibilitet.
[programmering] [språktips] [ändrad 17 september 2021]
– i programkörning: se avföra.
[programkörning]
(retire) – i programkörning: en instruktion avförs från processorn när den har exekverats och resultaten har gjorts tillgängliga för systemet. Instruktionen tas alltså bort från processorns register. (Den finns kvar i programmet och kan matas in igen.) Instruktioner behöver inte exekveras i exakt den ordning som de står i programmet, men de måste avföras i den ordningen.
[programkörning] [5 januari 2018]