matematisk funktion som är relativt enkel att utföra, men svår eller praktiskt taget omöjlig att utföra i omvänd riktning. – Jämför med tvåvägsfunktioner, till exempel paren addition och subtraktion eller multiplikation och division. Det är lätt att räkna ut att 7×9=63, och nästan lika enkelt att kontrollräkna: 63÷7=9. Envägsfunktioner har inga enkla sådana omvändningar. Ta räkning med potenser: det är lätt att räkna ut att 7 upphöjt till 5 är 16 807, men det finns inget enkelt sätt – ingen algoritm – för att räkna ut femte roten ur 16 807. Man får pröva sig fram. – Envägsfunktioner i kombination med hemliga matematiska genvägar är förutsättningen för asymmetrisk kryptering. Ett meddelande (klartexten) omvandlas då först till siffror, och det tal som då uppstår behandlas matematiskt med envägsfunktioner. Man får då ett nytt tal, som är det krypterade meddelandet (kryptotexten). Någon som uppfångar det krypterade meddelandet kan inte på rimlig tid återskapa det ursprungliga talet, även om det är känt vilka envägsfunktioner som har använts. (Vilket vanligtvis är känt – se Kerckhoffs princip.) För att återskapa det ursprungliga talet och därmed meddelandet i klartext, alltså för att dekryptera meddelandet, måste man känna till ett hemligt tal (en privat nyckel), som kan användas för att återskapa meddelandet på ett relativt enkelt sätt. Det hemliga talet är utvalt med hjälp av en matematisk genväg på ett sådant sätt att envägsfunktionen med hjälp av det blir en tvåvägsfunktion. – På engelska: one-way function.
[matematik] [kryptering] [ändrad 15 december 2020]