tautologi

1. – i logik: ett påstående som alltid är sant, oavsett om­ständig­heterna: ”om hon inte är död så lever hon än”, ”A=A”, ”A∨¬A” (A eller icke-A);
2. – i språk: överflödig upp­repning av ett påstående, oftast med andra ord: ”det var mörkt i rummet och lamporna var släckta”. Tauto­logier kan användas avsiktligt för att för­stärka ett yttrande: ”Det regnar och är blött”. – Jäm­för med pleonasm och redundans.

[logik] [språk] [ändrad 4 september 2018]