(YOLO) – en algoritm för objektupptäckt i realtid. – You only look once kan i digitala bilder, även video, upptäcka dels vad som finns i bilden, dels ange var i bilden det finns. Det är en tillämpning av artificiella neuronnät. – YOLO presenterades först 2015 av Joseph Redmon med flera – se arxiv.org/abs…. Se också beskrivning på denna länk. – YOLO har senare utvecklats för mobiltelefoner.
ett program som genererar bilder utifrån beskrivningar i ord – en bildgenerator. – DALL‑E kan till exempel rita ”en fåtölj i form av en avocado” eller ”en rättika i balettkjol som är ute och går med en hund”. Detta förutsätter dels förståelse av naturligt språk, dels maskininlärning baserad på bildsökning med igenkänning av motiv. DALL‑E är ett projekt inom projektet OpenAI(openai.com). Det är ett exempel på generativ konst. Den första versionen presenterades 2021, en ny version, DALL‑E 2, presenterades 2022. – Se openai.com/dall‑e‑2. – Läs också om VALL-E. – IDG:s artiklar om DALL‑E: länk.
en fartkamera i form av en app. – Speedcam Anywhere använder artificiell intelligens för att fastställa fordons hastighet när de filmas med en smart mobil. Appen har utvecklats av ai‑forskare i Storbritannien och Silicon Valley och presenterades i mars 2022. Den läser registreringsskyltar och ger användaren möjlighet att skicka mätningarna vidare till polisen. Appen har mötts av protester i Storbritannien. De som protesterar talar om angiveri och jämför med östtyska Stasi. Utvecklarna bakom Speedcam Anywhere har tagit emot hot. När detta skrivs (april 2022) har Apple inte godkänt appen för iOS, men den finns för Android. – Se speedcamanywhere.com.
ett system som kan producera text som verkar vara skriven av människor. – GPT‑3 bygger på ett enormt system för maskininlärning, baserat på mängder av autentisk text. Om en användare matar in början på en text ger GPT‑3 förslag om hur texten ska fortsätta. Man kan också ge GPT‑3 förebilder för den text man önskar få skriven. Systemet fungerar utan mänsklig handledning. – Ett problem, som påpekades av forskare kort efter att GPT‑3 presenterades (se denna länk), är att systemet kan producera alla slags text. Det kan alltså framställa falska nyheter, spam och näthat – allt baserat på inslag i de väldiga textmassor, insamlade från internet, som används för maskininlärningen. – GPT‑3 presenterades 2020, och är utvecklat av företaget OpenAI. Samma år köpte Microsoft exklusiv licens till GPT‑3. Andra kan använda GPT‑3 genom ett API, men bara Microsoft har tillgång till det underliggande systemet. GPT står för generative pre‑trained transformer. Det finns två tidigare liknande system. Ibland talar man om GPT-n. – Läs också om ChatGPT. – Se openai.com/blog/openai-api.
– analys av kund- och användarbeteende baserad på undersökningar av testpersoner i stället för av besökares beteende på nätet. – Testpersonerna kan vara anslutna till utrustning som mäter fysiologiska reaktioner och kanske också vad som händer i hjärnan. – Bakgrunden är att besökares beteende på webbsidor inte nödvändigtvis speglar deras preferenser och önskemål. De kan klicka på annonser för produkter som de inte tänker köpa, och en del går medvetet in för att vilseleda. Neuromining skapar syntetiska användarprofiler som förväntas vara mer rättvisande än de som utgår från besökarnas klick. – Jämför med data mining(datautvinning);
algoritmisk kompensation – genomgripande åtgärder för att motverka algoritmisk snedvridning. – Förespråkare av algoritmisk kompensation vill gå längre än vad fair machine learning(FML) går. De föreslår till exempel kuratering (manuell sållning) av de data som används i maskininlärning. Bakgrunden är främst att algoritmisk snedvridning drabbar främst svarta amerikaner och andra invandrare på ett orättvist sätt. Algoritmisk kompensation utgår från att detta inte kan motverkas enbart genom att man förändrar algoritmerna för maskininlärning. – Mer i denna artikel: journals.sagepub.com… från 2021. (Brukar fungera, även om länken är överstruken.) [Observera att det engelska ordet reparation här används närmast i betydelsen skadestånd, som i war reparations.)
ett experimentellt AI-program som gör bedömningar i moraliska frågor på nätet. – Ask Delphi, som lanserades i oktober 2021, är ett försök att lära artificiell intelligens att efterlikna människors moraliska bedömningar, alltså om handlingar är rätt eller fel. Besökare på Ask Delphis webbplats kan ställa frågor till Ask Delphi och får då ett kort svar: ”It’s right”, ”It’s wrong”, ”It’s bad”. De kan sedan ange om de håller med. – Delphi syftar på oraklet i Delfi i antikens Grekland – se Wikipedia. – Se delphi.allenai.org.