token

– tecken, symbol – engelska för något som inte har något nämnvärt eget värde, men som är värdefullt eller användbart i ett givet sammanhang. Token kan, beroende på sammanhang, översättas med markör, märke, igenkänningstecken, tecken, kännetecken, informationsbärare, värdebärare, symbol, pollett, rabattkupong, presentkort:

  1. – i säkerhetssystem: igenkänningstecken, informationsbärare, besittningsfaktor – föremål (dosa, kort), datafil eller godtyckligt vald information (lösenord) som användaren måste ha för att autentisera sig. – Se också tokenisering;
  2. – i datornätet Token ring†: turmarkör, kölapp (som visar vems tur det är att sända);
  3. – i programmering: token (även på svenska) – ord och tecken med bestämda funk­tioner i programspråk – jämför med lexem;
  4. – i språkvetenskap: ord eller andra språkliga enheter i text som be­ar­betas med dator­stödda metoder, se token­isering, be­ty­delse 2;
  5. rabattkupong, presentkort, pollett eller annan värdebärare som inte är pengar, och som saknar eget värde. Den har bara värde i ett bestämt sammanhang;
  6. – beteckning på pengar (crypto tokens) i kryptovalutor. – Se också tokenomics.

– Se också voken.

[betalningar] [identifiering] [nätverk] [programmering] [språkteknik] [språktips] [ändrad 2 juni 2022]

Mt. Gox

en nerlagd marknadsplats för kryptovalutan bitcoin. I april 2014 ansökte företaget om att få träda i likvidation. – Mt. Gox webbsidor hade stängts redan i slutet av februari 2014 utan förklaring. Senare publicerades ett kort meddelande från företagets vd, Mark Karpeles. Det uppgavs då i medier att bitcoin till ett värde av en miljard dollar hade försvunnit från företaget. (Se artikel i International Business Times: länk.) – Mt. Gox, hemmahörande i Japan, köpte och sålde bitcoin. I början av 2013 gick 70 procent av all handel med bitcoin på Mt. Gox. Senare minskade andelen. Mt. Gox utsattes för flera attacker som tillfälligt stoppade handeln. Senare har det uppgetts att stora belopp, motsvarande en miljard dollar, av någon anledning har saknats under en lång tid. En del har återfunnits. Omständigheterna kring stängningen av sajten är oklara. – Mt. Gox stod från början för Magic: the gathering online exchange, och var då en mark­nads­plats för kort till datorspelet Magic: The gathering. (Mt. står alltså inte för mountain.) 2010 gick sajten över till att handla med bitcoin. – Se mtgox.com (från konkursförvaltaren, mest på japanska).

[kryptovalutor] [nerlagt] [ändrad 11 januari 2020]

Ripple

en kryptovaluta, valutaväxlingstjänst och betalningstjänst. – Tjänsten Ripple växlar alla valutor enligt kurser som fastställs genom ett slags auktion. Man kan också göra betalningar i alla valutor. Dessutom finns Ripples egna pengar, vanligen kallade XRP. Till skillnad från hur det är med andra kryptovalutor kan man också sätta in pengar i Ripple. Tjänsten är bland annat utvecklad för att möjliggöra snabbare betalningar än med den mest kända kryptovalutan bitcoin. – Företaget bakom Ripple grundades 2012 och hette först OpenCoin (samma namn som ett helt annat företag, opencoin). OpenCoin bytte 2013 namn till Ripple Labs, 2015 till bara Ripple. – Se ripple.com.

[betalningar] [företag] [kryptovalutor] [ändrad 15 februari 2018]

kryptovaluta

(cryptocurrency) – en typ av elektroniska pengar som ges ut med användning av krypte­ring. – Kryptovalutor finns inte som mynt eller sedlar, utan värdebärarna är siffer­serier som ägarna sparar i datorer. (I princip kan ägarna spara sifferserierna på papper, men betalningar kräver datorer.) Problemet med det är att sifferserier är enkla att kopiera, så i princip skulle samma person kunna betala många gånger med samma siffer­serie (samma peng) – se dubbelspendering. Detta förhindras genom att alla transaktioner noteras i en gemensam databas som är spridd bland deltagarna, en distribuerad liggare. Krypteringen gör att deltagarna ändå kan vara pseudonyma. – Krypto­valutor är en typ av digitala valutor. Den mest kända kryptovalutan är bitcoin. – Se också crypto coin, stablecoin, litecoin, peercoin och Ripple. – Jämför med virtuella pengar. – Om kursfallet för kryptovalutor våren 2022, se cryptocalypse.

[kryptovalutor] [ändrad 24 maj 2022]

peercoin

en kryptovaluta som lottar ut nya pengar bland användarna. – Peercoin utvecklades för att avskaffa de resurskrävande beräkningar som den mest kända kryptovalutan, bitcoin, använder för att dela ut nya pengar. Peercoin är också känt som ppcoin. – Se peercoin.net.

[kryptovalutor] [ändrad 15 februari 2018]

bitcoin

Stort B genomstunget av två vertikala streck. I vitt mot orange bakgrund i en cirkel
Bitcoinmärket.

ett slags elektroniska pengar som bara finns på internet och som bygger på en blockkedja. – Bitcoin var den första kryptovalutan. Förkortas BTC eller XBT. – Bitcoin fungerar utan någon central institution och är oberoende av alla statliga valutor. Pengarna, som är långa sifferserier, genereras i ett icke‑hierarkiskt nätverk som alla som vill kan gå med i. Den som först löser en komplicerad matematisk uppgift blir ägare av ett antal nya bitcoin. (De som gör det kallas för miners, grävare eller brytare. De använder specialbyggda kraftfulla datorer, grävardatorer, även kallade brytardatorer.) De som inte är grävare kan köpa bitcoin som vilken valuta som helst. – Grävardatorerna drar extremt mycket ström, vilket har lett till att hela systemet har ifrågasatts, och andra kryptovalutor använder andra sätt att fördela pengarna. – Systemet är konstruerat så det aldrig kan finnas fler än cirka 21 miljoner bitcoin. Antalet nyskapade bitcoin som tillförs minskar månad för månad tills det inte går att skapa fler. Därefter kommer antalet bitcoin i cirku­la­tion att långsamt minska, eftersom borttappade bitcoin (ingen kommer i håg sifferserien) inte går att återskapa. – Bitcoin växlas mot vanliga pengar, och kursen har varierat från en amerikansk cent till över fyra hundra tusen kronor. Våren 2014 var kursen rätt stabil, oftast mellan 2 000 och 3 000 kronor, men under hösten 2014 sjönk kursen stadigt. I oktober 2016 hade priset för en bitcoin åter gått upp, till 5 300 kronor, och i december 2017 kostade en bitcoin över 130 000 kronor. I september 2021 var kursen för en bitcoin strax under 400 000 kronor. Under 2022 sjönk kursen kraftigt och i juni 2022 kostade en bitcoin runt 200 000 kronor. – Varje betalning med bitcoin registreras permanent i bitcoinnätverket för att den som har en bitcoin (=en sifferserie) inte ska kunna spendera den mer än en gång (se dubbelspendering). Sifferserien, blockkedjan (blockchain), förlängs för varje transaktion, så den innehåller hela sin historia. Men alla transaktioner är ändå, eller kan vara, anonyma. (Om förstärkt anonymitet, se Coinshuffle.) – Valutan bygger på ett för­slag från 2008 av pseudonymen Satoshi Nakamoto, som också var med och startade bitcoinnätverket. Eftersom betalningar med bitcoin kan vara praktiskt taget omöjliga att spåra förekommer det att kriminella använder bitcoin för betalningar. Bland annat av den anledningen förklarade Thailands centralbank i oktober 2013 alla transaktioner med bitcoin för olagliga. Å andra sidan införde El Salvador i september 2021 bitcoin som officiell valuta jämsides med USA-dollarn (El Salvador har ingen egen valuta). – Se också Mt. Gox. – En ingående analys av bitcoin från 2012 av krypteringsexperterna Dorit Ron och Adi Shamir finns här. Nicholas Nassim Taleb anser att bitcoins värde är noll – se denna video. – I slutet av 2015 uppstod en konflikt i bitcoinvärlden därför att många bitcoin hade nått den maximala längden för blockkedjan. I den praktiska realiseringen av bitcoin hade man satt en maximal längd, trots att detta inte är teoretiskt nödvändigt. Men när blockkedjan har nått maximal längd går det inte att göra fler betalningar, vilket innebär att bitcoinet blir värdelöst. En grupp i bitcoinvärlden vill därför starta en förgrening av bitcoin. En sådan lanserades i augusti 2017, se Bitcoin cash. – I Sverige är bitcoin lagliga, men pengarnas juridiska status har varit omtvistad. I november 2013 inleddes en rätte­gång om hur bitcoin ska hanteras skattemässigt, se denna artikel i Computer Sweden. Det gäller främst ifall växling av bitcoin ska vara momspliktig. Först bestämde Skatterättsnämnden 2013 att handel med bitcoin inte ska vara momspliktig, läs mer här. Men sedan bestämde Skatteverket 2014 att bitcoin ska räknas som en vara, inte som en valuta, och att växling av bitcoin därför räknas som försäljning respektive köp, och beskattas med moms (länk). Detta överklagades till EU‑domstolen, som 2015 bestämde att växling av bitcoin inte är momspliktig (länk). Bitcoin ska alltså skattemässigt behandlas som andra valutor. – Läs mer på bitcoin.org och se Wikipedia (länk). – IDG:s artiklar om bitcoin: länk.

– Termer:

  • – bitcoin address – bitcoinadress – speciell krypterad e‑postadress för betalningar med bitcoin. Varje användare kan skaffa hur många bitcoinadresser som helst. Det rekommenderas att man använder en ny för varje betalning för att försvåra kartläggning av betalningar. Bitcoinadressen fungerar tekniskt sett som en publik krypteringsnyckel;
  • – bitcoin mining – grävande av bitcoin, brytande av bitcoin, bitcoingenerering – lösande av ett matematiskt problem i en serie av ständigt nya och allt svårare problem. Att lösa det matematiska problemet innebär att lägga ett block till blockkedjan. Den som först löser ett sådant problem får en blockbelöning. Den var från början 50 bit­coin, men halveras regelbundet;
  • – bitcoin network – bitcoin­nät­verket – det nätverk som håller reda på alla transaktioner med bitcoin. Nätverket är spritt över ett stort antal datorer, och alla som använder bitcoin kan delta. Det finns ingen central server;
  • wallet – bitcoin­plån­bok, plån­boks­fil, plånbok – se bitcoinplånbok;
  • – block chain – se blockkedja.

[kryptovalutor] [blockkedjor] [ändrad 21 juni 2022]