mörka nätet

den del av internet som är krypterad och som därför inte kan kartläggas av vanliga sökmotorer. – Syftet med att publicera på det mörka nätet är ofta att hemlighålla försäljning av olagliga tjänster och produkter, eller att dölja annat som är förbjudet eller som av andra skäl anses värt att hemlighålla. För att man ska kunna besöka sidor på det mörka nätet krävs det att man har tillgång till rätt webbadress (URL) och krypteringsnyckel, ofta i kombination med krav på användarnamn och lösenord. – Se också darknet. – Se boken The dark net (länk) från 2014 av Jamie Bartlett, svensk översättning Det mörka nätet från 2016 (länk); se också föredrag på TED: ted.com/talks…. – Det mörka nätet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[mörka webben] [årets nyord] [1 maj 2022]

Shannon, Claude

Claude Shannon.

(1916—2001) – skapare av informationsteorin. – I sin skrift ”A mathematical theory of communication” från 1948 (länk) lade Shannon den matematiska grunden för förståelsen av tele-, radio- och datakommunikation. Han besvarade frågan om vad som krävs för att man ska kunna sända ett meddelande från avsändare till mot­tagare utan att för­lora information, och hur mycket information som kan sändas i en given förbindelse per tids­enhet. Man kan också säga att han mate­matiskt beskrev hur man skiljer signalen från bruset. – Shannon omarbetade 1949 tillsammans med Warren Weaver artikeln till en bok, The mathematical theory of information. – Shannon påpekade senare att hans teori inte handlar om information, utan om informa­tions­­över­föring: teorin gör ingen skillnad mellan menings­fulla och menings­lösa meddelanden. (Den skillnaden är för övrigt inte alltid uppenbar: ett krypterat meddelande kan se ut som en menings­lös sifferserie.) – 1949 tillämpade Shannon samma tänke­sätt på kryptering i Communication theory of secrecy systems (länk). – Claude Shannon blev doktor i mate­matik vid MIT 1941, och anställdes samma år vid Bell Labs, där han stannade till 1972. Han blev professor vid MIT 1956, och blev emeritus 1978. – The Shannon limit – Shannongränsen – den teo­re­tiska övre gränsen för hur mycket information som kan över­föras per sekund i en given förbindelse. Inga tekniska förbättringar kan höja kapa­ci­teten över Shannon­gränsen, utan det krävs att man ­ändrar själva förbindelsen. En annan lösning är att, där det är möjligt, kom­pri­mera signalen med inexakt komprimering. Då kan man sken­bart komma över Shannon­gränsen. – Video från Bell Labs om Shannon och Shannongränsen, klicka här. – Artikel på MIT:s webbsidor om Shannon och Shannongränsen, klicka här.

[claude shannon] [elektronisk kommunikation] [personer] [ändrad 10 december 2023]

Wiener, Norbert

(18941964) – mannen bakom termen cyber­netik. – Norbert Wiener var ma­te­ma­tisk forskare på MIT. Under andra världskriget stu­de­ra­de han styrsystem för missiler, intresserade sig för principer som återkoppling samt människans roll i systemet, och drog parallel­ler mellan människor och tekniska system. Resultatet blev boken Cybernetics: or control and communication in the animal and the machine från 1948 (Materia, maskiner, människor, 1952), som gjorde cybernetik till en modeveten­­skap. – I boken The Human use of human beings, författad 1950 och publicerad 1954 (texten finns på denna länk), diskuterade han hur automatisering kan ge människorna ett bättre liv. Men han målade också upp ett skräckscenario där människorna hela tiden bär på elektronisk utrustning som mäter, registrerar och kartlägger vad de gör: han varnade för en sådan utveckling men ansåg att den var tekniskt ogenomförbar.

[datorvetenskap] [it-historia] [norbert wiener] [personer] [ändrad 30 juni 2020]

keitai

mobiltelefonjapanska. – Ordet står också för en livsstil i Japan. Fors­karen Mizuko Ito, också känd som Mimi Ito (länk), har beskrivit den livsstilen i boken Personal, Portable, Pedestrian: Mobile Phones in Japanese Life (MIT Press 2005, se länk).

[it-liv] [mobilt] [ändrad 11 januari 2020]