i Dataskyddsförordningen: [en] registrerad, den registrerade – fysisk person som kan identifieras, antingen direkt genom namn eller annan unik identifierare som personnummer, eller indirekt genom andra särskiljande uppgifter. – Se Dataskyddsförordningen, kapitel 1, artikel 4 (”Definitioner”), punkt 1.
[personuppgifter] [ändrad 24 september 2018]
struktur eller organisation som har en rangordning där varje person eller annat ingående element är överordnad, underordnad eller någonstans emellan. Man kan skilja mellan två typer av hierarkier:
- – Ett vanligt filsystem med kataloger (mappar) kan vara hierarkiskt upplagt. Filerna läggs i kataloger som kan finnas inuti andra kataloger som i sin tur kan finnas i andra kataloger i flera led. Men det är i princip godtyckligt var en viss fil placeras i filsystemet. Filsystemet tvingar inte filer till en bestämd katalog. Ett filsystem kan därför i princip vara hur rörigt som helst, trots att det har en hierarkisk struktur;
- – Objekten i ett objektorienterat system är däremot hierarkiskt ordnade i strikt bemärkelse: underordnade objekt ”ärver” egenskaper från överordnade objekt. Det går därför inte att flytta ett objekt till en annan plats i systemet, utom möjligtvis i speciella fall och med modifieringar.
– Ordet hierarki användes från början om kyrkans uppbyggnad, men det har överförts till alla slags organisationer, från arméer till företag. Där har vi krav på att de underordnade ska rätta sig efter de överordnade. (Hierarki kommer av de grekiska orden för präst och styrelse.) – Om man ritar en hierarkisk struktur som en graf är det en riktad trädstruktur. – På engelska: hierarchy.
[datastrukturer] [informationshantering] [ändrad 7 augusti 2020]
amerikansk lag som ålägger leverantörer av molntjänster att lämna ut personuppgifter till polisen, även om personuppgifterna är lagrade utanför USA. Lagen gäller även för uppgifter om personer som inte är amerikanska medborgare och inte är bosatta i USA. Uppgifterna ska lämnas ut efter domstolsbeslut. Lagen, som i vissa delar står i direkt konflikt med EU:s dataskyddsförordning (GDPR), trädde i kraft i mars 2018. Namnet påstås vara en förkortning av Clarifying lawful overseas use of data act. Lagtexten finns på denna länk.
[lagar] [molnet] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]
ett nerlagt brittiskt dataanalysföretag som påstås ha samlat in personuppgifter om upp till 87 miljoner Facebook‑användare och överlämnat dem till Donald Trumps presidentvalskampanj. (Företaget lades ner 2 maj 2018.) – Avslöjandet ledde bland annat till att Facebooks chef och grundare Mark Zuckerberg blev utfrågad i USA:s senat 9—10 april 2018. Insamlingen av personuppgifter skedde när Cambridge Analytica leddes av Trumps dåvarande kampanjledare Steve Bannon. Uppgifterna skulle användas för riktade kampanjer inför valet. Detta blev känt 2016, men ytterligare uppgifter om hur Facebook har hanterat den olovliga insamlingen av personuppgifter avslöjades i mars 2018 av Brittany Kaiser och Christopher Wylie (se Twitter). Personuppgifterna samlades in i början av 2014 genom en app med namnet thisisyourdigitallife, som Wylie hade varit med och utvecklat. Appen registrerade inte bara de uppgifter som användarna fyllde i, utan registrerade också användarnas vänner på Facebook. – Facebook har förnekat att Facebook har lämnat ut uppgifter om sina användare, utan säger att Cambridge Analytica dels har fått uppgifter som användarna självmant har lämnat ifrån sig, dels uppgifter som samlats in olovligen. Facebooks policy för externa appar förbjuder insamling av information om medlemmars vänner för användning i reklam. Appen thisisyourdigitallife stoppades 2015, och i mars 2015 stängde Facebook också av Cambridge Analytica från Facebook. Uppgifter som Christopher Wylie har gjort offentliga tyder på att Facebook har mörkat Cambridge Analyticas olovliga hantering av personuppgifter och inte heller informerat de användare som fått sina personuppgifter stulna. Även Wylie har stängts av från Facebook. Tidningen The Observer, som har avslöjat affären, har fått hot från Facebook om åtal för förtal. – Publiciteten runt affären har lett till att Facebook för första gången har förlorat medlemmar, bland annat genom kampanjen #deletefacebook, och företagets börsvärde sjönk efter avslöjandet med tio procent. – Se artikel i The Guardian och artikel från Reuters. Avslöjandet av Cambridge Analytica skildras i filmen The Great Hack (länk) från 2019. – Den 2 maj 2018 meddelades att Cambridge Analytica hade begärts i konkurs. Personerna bakom företaget startade ett nytt företag i augusti 2017, Emerdata. – 2019 bestämde den amerikanska handelskommissionen FTC att Facebook måste betala fem miljarder dollar i skadestånd och ålade Facebook begränsningar i användningen av personuppgifter – se pressmeddelande. – I man 2022 blev Mark Zuckerberg stämd av justitieministern i Washington DC för att ha medverkat till utlämningen av personuppgifter till Cambridge Analytica – se oag.dc.gov…. – IDG:s artiklar om Cambridge Analytica: länk.
[personuppgifter] [skandaler] [sociala nätverk] [ändrad 23 maj 2022]
Open researcher and contributor ID – nummer som identifierar författare till vetenskapliga och lärda artiklar. Det används för att förebygga förväxlingar orsakade av att flera forskare har samma namn, eller byter namn. (Alltså samma princip som svenska personnummer.) – ORCID är ett sextonsiffrigt nummer. Att registrera sig för ett ORCID-nummer är gratis, och varje registrerad användare får en egen sida på ORCID:s webbplats. ORCID drivs av en stiftelse med bidrag från universitet och andra forskningsinstitut. – Se orcid.org.
[arkiv och bibliotek] [forskning] [förkortningar på O] [personuppgifter] [ändrad 5 mars 2018]
– volume, variety, velocity – tre viktiga egenskaper hos stora datamängder (big data). Velocity (snabbhet) syftar på hur snabbt det går att ändra data.
[data] [förkortningar på 123…] [26 februari 2018]
i statistik: mått på effektiviteten i pseudonymisering av data. – En förteckning av personuppgifter är k‑anonym om varje kombination av data i förteckningen förekommer minst k gånger. k står i varje konkret fall för en bestämd siffra. – Pseudonymisering används till exempel i statistisk analys av medicinska data. Innan vårdgivaren lämnar ut medicinska data för analys avlägsnas data som identifierar patienterna. Det är ofta uppenbart att det inte räcker med att ta bort uppgifter som direkt identifierar patienten, som namn och personnummer. En kombination av andra uppgifter, som var för sig inte är unika, kan räcka för att särskilja en person – se kvasiidentifierare och perturbation. Till exempel kanske kombinationen ålder, kön, yrke, bostadsort, antal barn. För att pseudonymiseringen ska bli effektiv måste man avlägsna så mycket information att varje kombination av egenskaper i förteckningen förekommer flera gånger – alltså passar in på flera personer. Man kan också generalisera egenskaper: i stället för att ange födelseår kan man ange födelsedecennium; i stället för bostadsort anger man län. Om varje kombination av egenskaper i tabellen passar på minst sju personer är tabellen 7‑anonymiserad, om varje kombination passar på minst elva personer är den 11‑anonymiserad. Och så vidare. – På engelska: k‑anonymity, k‑anonymization.
[personuppgifter] [statistik] [ändrad 10 november 2018]
(data lineage) – komplett lista över källan till uppgifter (data) i ett it‑system och hur de har spridits och använts. – Datahärkomst gäller i princip hela livscykeln för data. Funktioner för registrering av datahärkomst används bland annat för kvalitetskontroll och felsökning. Kallas också för tillkomsthistorik eller bara historik. – Man skiljer ibland mellan teknisk datahärkomst (technical data lineage), som gäller hur data lagts in och hanterats i it-systemet, och verksamhetsmässig datahärkomst (business data lineage), som gäller hur data har inhämtats och behandlats i verksamheten. – Se också proveniens.
[data] [ändrad 13 augusti 2019]
möjlighet att läsa och göra sökningar i någon annans databas, eller del av databas. Detta kan göras över internet. Den som har direktåtkomst till en databas kan inte göra ändringar eller tillägg. – Termen används ofta när det gäller tillgång till dokument hos myndigheter, till exempel patientjournaler. (Databas ska tolkas i bred bemärkelse.) Direktåtkomst kallas så för att markera skillnaden mot äldre rutiner, då en operatör på begäran sökte och gjorde en utskrift av efterfrågad information.
[databaser] [18 december 2017]