suffixträd

(suffix tree) – systematisk uppställning av alla suffix (betydelse 2) av en teckensträng. Teckensträngen ”ananas”, till exempel, har suffixen ”nanas”, ”anas”, ”nas”, ”as” och ”s”. I ett suffixträd ordnas de på ett sätt som gör det lätt att söka bland dem (det vill säga att datorn kan göra det med så få operationer som möjligt). – Suffixträd har praktisk användning vid sökningar i textmassor, dels i ordbehandling, dels vid sökningar i kemiska formler och i medicinska och biovetenskapliga datamängder. –Läs mer i Wikipedia.

[datorvetenskap] [programmering] [13 juni 2017]

deobfuskering

(deobfuscation) – omvandling av tillkrånglad programkod till pro­gramkod som är lätt att överblicka och förstå. Termen används främst när det gäller programkod som är avsiktligt tillkrånglad, se obfuskering. – En dator­veten­skap­lig artikel om tekniker för deobfuskering finns på denna länk.

[datorvetenskap] [programmering] [26 maj 2017]

entitet

(entity) – i datorvetenskap:

  1. – något som existerar oberoende av sina attribut. Om attributen ändras förblir entiteten ändå densamma, till och med om alla lagrade attribut ändras. Exempel: en människa. Hon kan byta namn, adress, telefonnummer, i ovanliga fall till och med personnummer och kön, men hon är ändå samma människa – samma entitet. När man lägger upp databaser kan det vara viktigt att se till att samma entitet inte kommer med i två exemplar: om någon gifter sig och byter efternamn bör man se till att den personen inte dubbleras;
  2. – den fysiska person som står bakom en identitet, som ett användarnamn;
  3. – se entity-relationship, där en entitet kan vara i stort sett vad som helst.

Entitet är i grunden en filosofisk term. Det står för vad som helst som vi kan tänka oss, vare sig det är en varelse, ett materiellt föremål, en händ­else eller process, en tanke eller något som existerar i historien, i religion eller i fantasin. Ordet används i olika sammanhang i mer begränsad be­tyd­else. – Ordet kommer från latinets entitatem – det varande, det som finns, och lär ha myntats av Julius Caesar.

[data] [datorvetenskap] [filosofi] [identitet] [språktips] [ändrad 9 juni 2017]

Gödelpriset

the Gödel Prize – årligt pris för enastående artiklar i ämnet teoretisk datorveten­skap. Det är uppkallat efter logikern Kurt Gödel. Priset har delats ut sedan 1993. Bakom priset står ACM och European as­so­ci­a­tion for theoretical computer science, EATCS (eatcs.org). I priset ingår 5 000 dollar. – Kurt Gödels insats för datorvetenskapen var dels att hans ofullständighetssats inspirerade Alan Turing till artikeln om Turingmaskinen, dels att han var först med att formulera problemet P=NP.) – Se denna webbsida.

[datorvetenskap] [utmärkelser] [ändrad 6 juni 2017]

konsensus

i datorvetenskap: det att alla delar av ett it‑system, eller samverkande it‑system, är överens om ett visst värde. Det är en förutsättning för många transaktioner och andra förändringar. – Konsensus måste finnas när man gör ändringar i databaser i transaktionssystem (till exempel biljettförsäljning), genomför transaktioner som är tidsberoende (alla måste vara överens om vad klockan är) och i många andra sammanhang. Det finns många motsvarigheter utanför datorvärlden, till exempel procedurerna som i ett demokratiskt val är till för att alla väljare ska kunna förvissa sig om att valet har gått rätt till och att valresultatet är korrekt. – Man talar i datorvetenskap om konsensusproblemet (the consensus problem). Tek­niker för att etablera konsensus kallas för konsensusmekanismer (consensus mechanisms) eller konsensus-algoritmer (consensus algorithms). En känd konsensus­algo­ritm är blockkedjan i bitcoin-systemet. – Om det är nödvändigt att nå konsensus trots att det finns ofullständig eller kanske felaktig information talar man om det bysantinska generalsproblemet. – På engelska: consensus.

[datorvetenskap] [systemutveckling] [ändrad 9 oktober 2018]