kantdatorsystem

(edge computing) – principen att vissa beräkningar bör göras av utrustning i nätverkets utkant, inte centralt i servrar som nås genom ett nätverk. Data bör bearbetas där de skapas eller fångas, alltså vid sensorer, maskiner eller annan utrustning. Detta kan göras med anslutna datorer eller av program i inbyggda kretsar. Resultatet skickas sedan dit där det ska användas. En motivering för detta är att datakommunikation i samband med beräkningar ofta tar mer resurser i anspråk än själva beräkningarna. Uttrycket edge computing – kantdatorsystem används främst om sakernas internet. – Se artikel från KTH.

[industriell it] [sakernas internet] [26 november 2020]

secure access service edge

(SASE) – benämning på system för säker och pålitlig anslutning av medarbetare till företags nätverk i molnet. – SASE omfattar bland annat virtuella privata nätverk (VPN), SD-WAN, nolltillit och brandväggar. Målet är att medarbetare ska kunna arbeta var som helst, logga in, autentisera sig och sedan få tillgång till alla resurser som de har behörighet för i företagets nätverk. En princip är att kontrollen av åtkomst ligger hos varje enskild resurs, inte centralt i nätverket – därav ordet edge. Funktionen ska inte hänga på att en central server fungerar och klarar belastningen. SASE tillhandahålls vanligtvis som tjänst. – Benämningen infördes 2019 av Gartnerse denna artikel.

[it-säkerhet] [nätverk] [ändrad 18 november 2020]

plusadressering

om e-post: tillägg av text till användarnamnet i en e‑postadress, gjord av innehavaren, för att hon automatiskt ska kunna sortera eller radera inkommande e‑post. – Plusadressering (även kallat subadressering) är en möjlighet som erbjuds av flera stora e‑posttjänster. – Exempel: e‑postadressen xmpl@xmpl.com kan med plusadressering också bli xmpl+spam@xmpl.com eller xmpl+konserthuset@xmpl.com. Det är plustecknet som markerar början på plusadresseringen. Sådana adresser kallas därför för plusadresser. Det förutsätts här att den påhittade tjänsten xmpl.com tillåter plusadressering. – Innehavaren använder plusadressering för att registrera sig för tjänster där hon antingen inte vill lämna ut sin vanliga e‑postadress, eller där hon vill kunna sortera inkommande e‑post automatiskt. Tjänsten xmpl.com kommer att ignorera plustecknet och det som står efter, och skickar alla inkommande mejl (med hela plusadressen kvar) till xmpl@xmpl.com. Innehavaren av xmpl@xmpl.com kan då skriva regler för inkommande e‑post. Till exempel att mejl till xmpl+spam@xmpl.com ska raderas direkt, eller att mejl till xmpl+konserthuset@xmpl.com ska läggas i en bestämd mapp. – På engelska: subadressing. – Adresser med plusadressering kallas ibland för engångsmejl, men det är en annan sak, även om syftet i båda fallen kan vara att slippa oönskad e-post. – Termen subadressering används, eller har använts, med liknande betydelse i andra sammanhang.

[e-post] [ändrad 12 november 2020]

internetdelning

möjlighet för flera enheter att dela på en internetanslutning. Oftast genom att de ansluter sig till en smart mobil som i sin tur är ansluten till internet. De enheter som delar på anslutningen kan vara datorer, läsplattor eller andra mobiltelefoner. Anslutningen till den smarta mobilen görs vanligtvis med wi-fi. – Inställningen Internetdelning finns på de flesta smarta mobiler. När internetdelning är påslaget startar telefonen ett wi-fi-nätverk som andra enheter kan ansluta sig till. På engelska kallas det för internet sharing eller personal hotspot. På svenska också: nätdelning.

[nätverk] [28 oktober 2020]