Ord och uttryck i it-branschen
(data estate) – den infrastruktur som hanterar alla data som finns i en organisation. – När man talar om en organisations dataegendom menar man dels databaser och data som finns i applikationer och i arkiv, dels de servrar och annan hårdvara som lagrar och överför data och dels applikationer som samlar in, lagrar och söker data samt gör data tillgängliga i användargränssnitt. Molntjänster kan ingå i dataegendomar.
[data] [it-system] [3 februari 2021]
(volume cap, data volume cap) – övre gräns för den datamängd som en kund använder under en tidsperiod i molntjänster. Kunden kan på många tjänster själv ställa in ett volymtak på önskad nivå för att förhindra oväntat hög användning av datalagring i molnet. – Ordet volymtak används i andra sammanhang i motsvarande betydelse.
(TSN) – se tidskänsliga nätverk.
(edge computing) – principen att vissa beräkningar bör göras av utrustning i nätverkets utkant, inte centralt i servrar som nås genom ett nätverk. Data bör bearbetas där de skapas eller fångas, alltså vid sensorer, maskiner eller annan utrustning. Detta kan göras med anslutna datorer eller av program i inbyggda kretsar. Resultatet skickas sedan dit där det ska användas. En motivering för detta är att datakommunikation i samband med beräkningar ofta tar mer resurser i anspråk än själva beräkningarna, särskilt om data skickas fram och tillbaka under beräkningen. Uttrycket edge computing – kantdatorsystem används främst om sakernas internet. – Se artikel från KTH.
[industriell it] [sakernas internet] [ändrad 7 december 2020]
[cadcam] [förkortningar på S] [industriell it] [3d] [ändrad 18 oktober 2020]
en föreslagen gemensam europeisk infrastruktur för molntjänster. – Gaia‑X föreslogs 2019 av Frankrike och Tyskland. Det är inget EU‑projekt, men initiativet stöds av EU. Syftet är inte att bygga serverhallar för molntjänster, utan att knyta samman existerande och kommande molntjänster med gemensamma gränssnitt och regelverk. Initiativet samordnades först av det tyska finansdepartementet, men har överförts till en stiftelse i Bryssel – se data-infrastructure.eu.
[molnet] [ändrad 25 augusti 2021]
benämning på EU‑domstolens utslag som säger att avtalet Privacy shield† inte ger tillräckligt skydd för personuppgifter som skickas från EU‑länder till USA. – Utslaget (se denna länk) kom i juli 2020. Benämningen Schrems II syftar på österrikaren Maximilian Schrems, som drev ett rättsfall mot Facebook, där han, med utgångspunkt från EU:s Dataskyddsförordning, hävdade att Facebook inte hade rätt att överföra hans personuppgifter till USA: USA hade, ansåg han, trots Privacy shield, inte tillräckligt skydd för personuppgifterna. EU‑domstolen gick alltså på hans linje. – Schrems II får betydande konsekvenser för företag och andra organisationer (personuppgiftsansvariga) i EU: om de alls överför personuppgifter till USA kan de inte längre räkna med att de efterlever Dataskyddsförordningen om de tillämpar Privacy shield. De måste själva förvissa sig om att de gör rätt. Detta gäller inte minst användning av molntjänster, som ju ofta lagrar data i USA – även om dessa data inte är avsedda för mottagare i USA. – I november 2020 antog Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, rekommendationer om åtgärder för dataskydd när data exporteras från EU – se edpb.europa.eu…. – IDG:s artiklar om Schrems II: länk. – Schrems I är EU‑domstolens beslut från 2015 som underkände avtalet Safe harbor†.
[lagar] [molnet] [personuppgifter] [rättsfall] [ändrad 23 november 2020]
(technology stack, tech stack) – se under stack.