Kategori: upphovsrätt

Popcorn Time

ett kontroversiellt system för fri spridning av film på internet. Det har jämförts med Netflix, men Popcorn Time är gratis och i många länder olagligt. – Popcorn Time använder Bittorrent-teknik. Det finns en katalog med tillgängliga filmer, och om man klickar på en av dem laddas filmen omedelbart ner. – Eftersom filmerna är olovligt kopierade har Popcorn Time kommit i konflikt med upphovsrätts‑havarna och deras organisationer. Och eftersom Bittorrent‑teknik innebär att den som laddar ner en fil, i detta fall en film, också automatiskt sprider den vidare till andra kan alla som använder Popcorn Time anses vara skyldiga till olovlig spridning av upphovsrättsskyddat material. Detta har i flera länder lett till förbud, böter och beslagtagande av Popcorn Times domän. – En man i Danmark greps 2015 av polisen för att han drev en sajt som gav detaljerade instruktioner om hur man använder Popcorn Time. Sajten spred inga piratkopierade filer. Mannen dömdes till sex månader villkorligt, 120 timmars samhällstjänst och 635 000 kronor av sajtens annonsintäkter förverkades. Domen fastställdes i januari 2020 av Danmarks högsta domstol – se artikel i Computer Sweden. – Popcorn Time skapades av en grupp programmerare i Buenos Aires och lanserades i början av 2014. Samtidigt publicerades källkoden som fri och öppen källkod. Efter påtryckningar från filmbolagen stängde utvecklarna sin webbsajt i slutet av 2014, och tog bort källkoden från GitHub. Men då hade flera grupper av utvecklare redan laddat ner källkoden och gjort egna utföranden av Popcorn Time. Flera av de ursprungliga utvecklarna av Popcorn Time ställde sig bakom ett nytt projekt, popcorntime.io, men det projektets domän togs i beslag av upphovsrätts­organisationen MPAA i slutet av 2015. – När detta skrivs (november 2020) finns en fungerande sajt på getpopcorntime.tw.

[film] [it-relaterad brottslighet] [upphovsrätt] [ändrad 5 november 2020]

Kickass Torrents

kickass(KAT) – en webbsajt som var ett omfattande index över torrent-filer, stängd den 20 juli 2016. Kickass Torrents underlättade alltså sökning efter och nerladdning av material som hade publicerats i Bittorrent-systemet. Till stor del var det filmer och tv‑program. – Kickass Torrents grundades 2008, och fick över en miljon besökare dagligen. Det räknades som den största sajten i sitt slag. – Sajten drogs upprepade gånger inför rätta för intrång i upphovsrätten och fick sin domän beslagtagen, men flyttade då verksamheten till en annan domän. Kickass Torrents blockerades också av bland annat Google. Sajtens utgivare hävdade att de respekterade upphovsrätten och tog bort material om upphovsrättshavaren begärde det. – Eftersom materialet distribuerades med torrent-teknik blev alla som laddade ner piratkopierade filmer och tv‑program från Kickass Torrent i princip medskyldiga till brott mot upphovsrättslagen. Grundprincipen i Bittorrent-protokollet är nämligen att när en dator tar emot torrentfiler så skickar den samtidigt filerna vidare till andra. – Den 20 juli 2016 beslag­tog USA:s justitiedepartement Kickass Torrents domän kat.cr och stängde den. Andra domäner knutna till Kickass Torrents stängdes då frivilligt. Ukrainaren Artem Vaulin begärdes samtidigt häktad av USA och greps i Polen. Enligt förundersökningen hade Kickass Torrents tjänat tolv miljoner dollar om året i annonsintäkter. – Verksamheten finansierades med annonser. – Se kat.cr (stängd).

[fildelning] [nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 29 maj 2020]

IP-blockering

lagstadgad skyldighet för internetoperatörer att blockera vissa IP‑adresser. Alltså en form av indirekt censur. Alla meddelanden till och från de berörda IP‑adresserna ska alltså stoppas. – IP‑blockering föreslogs i den så kallade Spelutredningen (2015—2017, se direktiv här) som ett sätt att hindra utländska webbspelbolag utan licens att nå kunder i Sverige. Detta mötte starka protester, inte minst från internetoperatörerna. – I andra länder används IP‑blockering för att stoppa politisk information och annat som ländernas olika regimer ogillar. – Kallas också för nätblockering. – När det gäller upphovsrättsligt skyddat material fastslog EU‑domstolen i juni 2017 att internetoperatörer som gör Pirate Bay och liknande sajter tillgängliga för sina kunder kan anses medskyldiga till intrång i upphovsrätten. Det innebär i praktiken att operatörerna kan åläggas att blockera Pirate Bay med flera. – Se detta pressmeddelande. – Se också felkod 451.

[censur] [innehållsfiltrering] [spel] [upphovsrätt] [ändrad 15 juni 2017]

Torrents time

ett program som gör att strömmande filmer som distribueras med BitTorrent‑teknik kan visas direkt i webbläsare. – Programmet är ett tillägg till webbläsare. Det är också en tjänst som är knuten till programmet Torrents time. – Torrents time introducerades i februari 2016 och kom från en grupp nederländska utvecklare. – Utvecklarna uppmanades genast av den nederländska upphovsrättsorganisationen BREIN (länk) att stänga av tjänsten. Annars hotade BREIN med dryga skadestånd för medhjälp till intrång i upphovsrätten. Utvecklarna svarade att Torrents time inte är utvecklat för intrång i upphovsrätten, och hotade i sin tur BREIN med åtal för förtal. – Se torrents‑time.com (från 2015 – arkiverad).

[film] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 11 oktober 2020]

Windows Media DRM

Microsofts tidigare teknik för skydd av upphovsrätten för musik och film. DRM står för digital rights management, vilket i praktiken betyder kopieringsskydd. Den användes i Microsofts produkter för digitala medier som Windows Media Player. Microsoft har ersatt den med PlayReady, och sedan 2015 underhålla inte Windows Media DRM.

[nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 19 oktober 2020]

vattenstämpel

i digitala foton och dokument: inlagd extra information som ska avslöja olovlig kopiering, och som är svår att avlägsna. – Vattenstämplar kan också användas för att göra fotot eller dokumentet sökbart. Vattenstämplar kan vara synliga eller osynliga. En synlig vattenstämpel kan till exempel vara inlagd läsbar text på ett fotografi. Kallas på engelska för visible eller intrusive watermark. Ordet intrusive används i synnerhet om sådana vattenstämplar som gör det uppenbart att fotot, som till exempel kan visas på en bildbyrås webbsidor, inte är avsett eller lämpat för kopiering, även om man kan se hur det ser ut. Den som vill använda fotot måste köpa ett exemplar utan vattenmärke av fotografen eller bildbyrån. Andra synliga vattenmärken är mer diskreta. Osynliga vattenmärken är kodade på ett sådant sätt att det bara kan upptäckas med särskilda metoder. De är alltså inte synliga, utan ett slags kodning. – På engelska: watermark.

[upphovsrätt] [ändrad 3 november 2021]