den del av internet som är krypterad och som därför inte kan kartläggas av vanliga sökmotorer. – Syftet med att publicera på det mörka nätet är ofta att hemlighålla försäljning av olagliga tjänster och produkter, eller att dölja annat som är förbjudet eller som av andra skäl anses värt att hemlighålla. För att man ska kunna besöka sidor på det mörka nätet krävs det att man har tillgång till rätt webbadress (URL) och krypteringsnyckel, ofta i kombination med krav på användarnamn och lösenord. – Se också darknet. – Se bokenThe dark net(länk) från 2014 av Jamie Bartlett, svensk översättning Det mörka nätet från 2016(länk); se också föredrag på TED: ted.com/talks…. – Det mörka nätet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet(länk) och Språktidningen(länk).
(1916—2001) – skapare av informationsteorin. – I sin skrift ”A mathematical theory of communication” från 1948(länk) lade Shannon den matematiska grunden för förståelsen av tele-, radio- och datakommunikation. Han besvarade frågan om vad som krävs för att man ska kunna sända ett meddelande från avsändare till mottagare utan att förlora information, och hur mycket information som kan sändas i en given förbindelse per tidsenhet. Man kan också säga att han matematiskt beskrev hur man skiljer signalen från bruset. – Shannon omarbetade 1949 tillsammans med Warren Weaver artikeln till en bok, The mathematical theory of information. – Shannon påpekade senare att hans teori inte handlar om information, utan om informationsöverföring: teorin gör ingen skillnad mellan meningsfulla och meningslösa meddelanden. (Den skillnaden är för övrigt inte alltid uppenbar: ett krypterat meddelande kan se ut som en meningslös sifferserie.) – 1949 tillämpade Shannon samma tänkesätt på kryptering i Communication theory of secrecy systems(länk). – Claude Shannon blev doktor i matematik vid MIT1941, och anställdes samma år vid Bell Labs, där han stannade till 1972. Han blev professor vid MIT 1956, och blev emeritus 1978. – The Shannon limit – Shannongränsen – den teoretiska övre gränsen för hur mycket information som kan överföras per sekund i en given förbindelse. Inga tekniska förbättringar kan höja kapaciteten över Shannongränsen, utan det krävs att man ändrar själva förbindelsen. En annan lösning är att, där det är möjligt, komprimera signalen med inexakt komprimering. Då kan man skenbart komma över Shannongränsen. – Video från Bell Labs om Shannon och Shannongränsen, klicka här. – Artikel på MIT:s webbsidor om Shannon och Shannongränsen, klicka här.
(1894—1964) – mannen bakom termen cybernetik. – Norbert Wiener var matematisk forskare på MIT. Under andra världskriget studerade han styrsystem för missiler, intresserade sig för principer som återkoppling samt människans roll i systemet, och drog paralleller mellan människor och tekniska system. Resultatet blev bokenCybernetics: or control and communication in the animal and the machine från 1948(Materia, maskiner, människor, 1952), som gjorde cybernetik till en modevetenskap. – I bokenThe Human use of human beings, författad 1950 och publicerad 1954 (texten finns på denna länk), diskuterade han hur automatisering kan ge människorna ett bättre liv. Men han målade också upp ett skräckscenario där människorna hela tiden bär på elektronisk utrustning som mäter, registrerar och kartlägger vad de gör: han varnade för en sådan utveckling men ansåg att den var tekniskt ogenomförbar.
mobiltelefon på japanska. – Ordet står också för en livsstil i Japan. Forskaren Mizuko Ito, också känd som Mimi Ito(länk), har beskrivit den livsstilen i bokenPersonal, Portable, Pedestrian: Mobile Phones in Japanese Life (MIT Press 2005, se länk).
