snabbhet, hastighet – i Scrum och agil systemutveckling: mått på hur mycket en arbetsgrupp kan få uträttat under en sprint respektive en iteration. Alltså en period, sällan mer än en månad, ofta mindre, då gruppen arbetar med ett klart definierat mål. Man talar också om developer velocity (utvecklingssnabbhet). Det anses meningslöst att mäta snabbheten hos enskilda utvecklare i en grupp. Det är gruppens resultat som räknas. Måttet på velocity är antalet fullbordade användarberättelser (user stories).
[systemutveckling] [5 oktober 2020]
ett programspråk som utvecklades på 1970-talet på uppdrag av USA:s försvarsdepartement. Det är uppkallat efter Ada Lovelace†. Försvarsdepartementets mål var att minska antalet programspråk som användes i krigsmakten. Ada är främst, men inte enbart, avsett för programmering av inbyggda system och realtidssystem. Det var fram till 1997 obligatoriskt i USA:s krigsmakt och Nato för större projekt. – Läs mer på adaic.org.
[programsprak] [22 september 2020]
the Ofqual exam results algorithm – en algoritm för betygsättning som användes 2020 i Storbritannien, men som gav sådana resultat att de maskinsatta betygen drogs tillbaka. I stället fick eleverna de betyg som deras lärare hade satt. – Ofqual-algoritmen användes 2020 med anledning av Covid 19‑pandemin i stället för skrivningar. Den utgick från lärarsatta betyg och en rangordning av elever i varje klass. Betygsättningen gällde dels A-level (motsvarar närmast gymnasieexamen), dels GCSE (ämnesbetyg). Algoritmen skulle anpassa betygsättningen så att den totala fördelningen av olika betyg skulle följa samma kurva som tidigare år. Resultatet blev emellertid att många betyg sänktes en eller två steg jämfört med det betyg som respektive elevs lärare hade satt, men elever på små skolor, i synnerhet små privatskolor, fick högre betyg. Den 18 augusti 2020 beslöt Ofqual (Office of qualifications and examinations regulation – länk) att de lärarsatta betygen skulle gälla. Ett resultat blev att många elever som hade sökt till universitet först blev avvisade, men efter ändringen blev antagna, vilket ledde till överintagning.
[algoritmer] [utbildning] [8 september 2020]
mänskliga beräkningar, människostödda beräkningar – datorprogram som förutsätter medverkan av en människa. Det finns nämligen uppgifter som är enklare för en människa än för ett datorprogram att lösa – förutsatt givetvis att människan har de förkunskaper som behövs. När man utvecklar program för mänskliga beräkningar är utmaningen att veta när den mänskliga insatsen behövs.
[artificiell intelligens] [programmering] [31 augusti 2020]
ett frågespråk för frågor (queries) till webbplatser genom deras API:er. – Syftet är att webbplatser ska kunna anropas och användas som databaser utan att den som gör det ska behöva veta något om hur webbplatsen är uppbyggd. Man ska alltså, förutsatt att man har behörighet, kunna göra sökningar samt lägga till, ändra och ta bort data på webbplatsen. Förutsättningen är givetvis att den anropade webbplatsen har ett API för GraphQL. – Många företag har anpassat sina webbplatser för GraphQL. – GraphQL utvecklades 2012 av Lee Byron (leebyron.com) på Facebook och släpptes 2015 med öppen källkod. 2018 överlät Facebook rättigheterna till GraphQL till nybildade GraphQL Foundation (foundation.graphql.org). – Namnet: Graph står för graf som i grafdatabas; QL står för query language. – Se graphql.org.
[databaser] [programspråk] [webbpublicering] [13 juni 2020]
one-hot encoding, på svenska kallat one-hot-kodning – binär kodning där tal får innehålla en och bara en etta, resten nollor. Alltså till exempel 0001, 0010, 0100, 1000. Det omvända, bara en nolla, resten ettor, kallas ibland för one‑cold encoding. One‑hot‑kodning används i maskininlärning, där det används för kodning av egenskaper: man kan till exempel låta 001 stå för rött, 010 stå för grönt och 100 stå för blått. Det är alltså en motsvarighet till att kryssa för en, och bara en, av ett antal kryssrutor i ett frågeformulär. Det används också i elektroniska kretsar. – Läs också om vandrande ettor.
[maskininlärning] [programmering] [11 juni 2020]
-
- – konstrukt – beteckning på de grundläggande sätten att exekvera instruktionerna i programkod. Man brukar räkna med tre konstrukter:
- – sekvens – instruktioner utförs i tur och ordning;
- – selektion – vid hopp (”förgreningar”) exekveras en av två eller flera möjliga instruktioner;
- – iterering – en serie instruktioner exekveras flera gånger, antingen ett bestämt antal gånger eller tills ett angivet villkor är uppfyllt.
- – i andra sammanhang: en teoretisk skapelse som beskriver eller förklarar ett fenomen, till exempel inom psykologi; termen markerar att det är just en teoretisk konstruktion, inte något som är direkt empiriskt belagt.
[datorvetenskap] [programmering] [6 juni 2020]
(user story) – i programutveckling: beskrivning i naturligt språk av en eller flera funktioner i ett program. – Användarberättelser skrivs av medarbetare i ett projekt och kan läggas till när som helst under projektet. Beskrivningen görs oftast från slutanvändarens perspektiv, därav namnet. Varje användarberättelse är kort, ofta bara en mening (”Som chef / personalansvarig / säljare … vill jag kunna göra / se X.”) Syftet är att underlätta dialog mellan projektarbetarna. – Uttrycket user story har använts sedan slutet av 1990‑talet. Det blev spritt som ett inslag i extremprogrammering och används mycket i agil programmering och DevOps. – En utförlig beskrivning av användarberättelser finns i Wikipedia. – Jämför med användningsfall och persona.
[systemutveckling] [ändrad 28 juli 2021]