program som kan skriva tidningsartiklar. – Textrobotar används främst för notiser om sport och väder, där det viktiga är att få med ett antal sakuppgifter. Man matar in de sakuppgifter som behövs (som matchresultat, ställning i halvtid, målgörare…) och sedan bakar textroboten in uppgifterna i en berättande text. Variationer i formuleringarna är förprogrammerade. Man talar också om robotjournalistik. – Textrobotar (som är ett slags bottar) används på flera svenska tidningar (november 2017). Kommentarer och analys skrivs fortfarande av människor. – På engelska: artificial writer, robot journalist.
en tjänst som analyserar inlägg på Twitter och bedömer ifall de är skrivna av människor eller av mjukvarurobotar (se bot). Tjänsten är utvecklad under 2017 av Ash Bhat och Rohan Phadte och deras medarbetare på Berkeley-universitetet. Den finns på sajten botcheck.me (krånglar sedan november 2019 – arkiverad), och kan också laddas ner som tillägg till Google Chrome. – Läs också om Botometer.
en avvecklad kombinerad miniatyrdator och kamera från Intel. Den skulle användas som ”öga” i rörliga robotar. – Euclids kamera kunde, med hjälp av infrarött laserljus, skapa en tredimensionell bild av sin omgivning i realtid. Detta skulle, tillsammans med GPS och sensorer för rörelse och position, hjälpa roboten att röra sig utan att stöta emot saker eller ramla omkull. Euclid var platt och avlång, ungefär en decimeter lång. Den visades upp sommaren 2016 och började marknadsföras i januari 2017, men lades ner i början av 2018. Den var främst tänkt för robotutvecklare och såldes tillsammans med ett utvecklingspaket. – Se Intels webbsidor. – Namnet: Engelsk stavning av Euklides, grekisk matematiker – se Wikipedia.
en leksaksrobot i form av en liten baklastare. – Cozmo utvecklades av det amerikanska företaget Anki, som lades ner i april 2019. I april 2020 tog Digital Dream Labs(digitaldreamlabs.com) över produkten. – Cozmo är försedd med talstyrning, maskinseende och förmåga att undvika kanter och hinder. Den lär sig att känna igen sin ägare, anpassa sig till ägarens vanor och intressen, och kan ”prata” med pip i stil med R2‑D2 i Stjärnornas krig. Cozmo kan också spela olika spel och utforska sin omgivning på eget initiativ. Den är ungefär åtta centimeter hög, är utvecklad av experter på robotik och artificiell intelligens, fanns att köpa 2016—2019 och ska återlanseras. Det finns också ett paket att köpa för programutveckling för Cozmo. – Se denna länk.
Microsofts projekt för att utveckla mjukvarurobotar med hjälp av datorspelet Minecraft. Grundtanken är att det är enklare och billigare att programmera och testa en virtuell robot i Minecraft än att göra det med hårdvara. – Läs mer på Microsofts webbsidor. – Programkod för Project Malmo, som inleddes 2016, finns på GitHub, se denna länk. – Sambandet mellan namnet Malmo och staden Malmö är tills vidare outrett.
ett program som automatiskt skriver artiklar till Wikipedia. – Lsjbot bygger på en mjukvarurobot som samlar in information från webbsidor och databaser på internet. Informationen sammanställs till Wikipedia-artiklar. En ansenlig del av artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia är skrivna av Lsjbot. En del av dem är lite konstiga, särskilt ifall de inte har redigerats av människor. I april 2016 uppgick antalet artiklar skrivna av Lsjbot till tre miljoner. Senare har många av dem tagits bort eftersom de anses ointressanta, är omöjliga att belägga eller innehåller fel (se artikel i Svenska Dagbladet). – Lsjbot har utvecklats av den svenska forskaren Sverker Johansson (länk). Sverker Johanssons fru är från Filippinerna, vilket förklarar varför många artiklar på Wikipedia finns bara på svenska och cebuano, ett vanligt språk på södra Filippinerna (se Wikipedia: länk). – Se detta föredrag av Sverker Johansson på Youtube.
en programmerbar robot i form av en boll. Ungefär lika stor som en tennisboll. Den marknadsförs som ett verktyg för att lära barn att programmera. – SPRK och den nyare versionen SPRK+ kan sätta sig själv i rullning och ändra riktning. Den kan också flyta. Den kan fjärrstyras från en smart mobil, och den kan också programmeras från en smart mobil med ett lättfattligt modulärt användargränssnitt. – SPRK (uttalas ”spark”) har utvecklats av det amerikanska företaget Sphero. – Se sphero.com.
ett program som utvecklades för att hjälpa ägarna att överklaga parkeringsböter. – DoNotPay är en dialogrobot som ställer frågor till användaren, och med ledning av svaren steg för steg bedömer möjligheten att överklaga parkeringsböterna framgångsrikt. Den kallas för ”robotadvokat”. – DoNotPay utvecklades av den brittiska Stanford‑studenten Joshua Browder (se Twitter: länk), och togs i bruk 2015. Den uppges sedan dess ha använts i 250 000 fall (fram till juli 2016) med framgång i 160 000 fall – alltså i 64 procent av fallen. Browder håller också på att utveckla en dialogrobot som hjälper flygresenärer att begära ersättning vid förseningar och för andra juridiska ärenden. I juli 2019 fick DoNotPay 4,6 miljoner dollar i innovationskapital. – DoNotPay finns på Apples App store.