(full virtualization) – virtualisering där operativsystemen ”inte vet om” att de körs i virtualisering. Varje operativsystem körs mot en virtuell maskin som i sin tur körs mot hårdvaran. Gentemot operativsystemet beter sig den virtuella maskinen, som är ett program, som en fysisk dator. Tekniken är relativt enkel att tillämpa, eftersom operativsystemen inte behöver modifieras, men eftersom flera operativsystem delar på hårdvaran utan att veta om det kan det uppstå konflikter och problem. En lösning på detta är paravirtualisering.
[virtualisering] [ändrad 30 januari 2019]
program som låter flera operativsystem dela på samma hårdvara (en eller flera processorer, arbetsminne och hårddiskar eller SSD). – För varje operativsystem och dess användare verkar det som om de disponerade en egen, komplett, dator, men i själva verket delar flera operativsystem och användare på en eller flera datorer. (Det kan vara flera operativsystem av samma slag eller olika slag.) – Hypervisor är alltså ett verktyg för virtualisering. Det finns två huvudtyper av hypervisorer:
- – typ 1 låter varje operativsystem disponera datorns processor och hårdvara direkt genom en virtuell maskin;
- – typ 2 har ett värdoperativsystem, och kör de andra operativsystemen (gästerna) mot värdsystemet.
– Man skiljer ibland mellan hypervisor och hyperviser, men de två orden är så lika att de, och deras betydelser, ofta blandas ihop.
- – En hypervisor är, enligt en definition, ett program som låter flera operativsystem dela på en dator (tidsdelning);
- –en hyperviser döljer den underliggande hårdvaran för operativsystemen genom att emulera den i virtuella maskiner.
– Men, som sagt, de två orden blandas ofta ihop.
[it-system] [virtualisering] [ändrad 23 april 2022]
virtualiseringsstopp, virtualiseringsstockning – svårigheter att lägga över it‑driften på virtuella servrar efter att virtualiseringen har nått en viss nivå. Efter att man har virtualiserat de servrar som det är enklast att virtualisera brukar det visa sig besvärligt att även virtualisera andra servrar, ofta de som innehåller de centrala delarna av ett system. – Den engelska termen virtual stall är missvisande, det vore bättre med virtualization stall. – Jämför med virtual sprawl.
[virtualisering] [ändrad 11 oktober 2018]
virtualiseringsutspridning, virtualiseringsepidemi, virtualiseringsspret – tendensen att lägga alla nya funktioner i ett it‑system på många olika virtuella servrar. – Jämför med virtual stall och se också sprawl.
[virtualisering] [ändrad 25 april 2023]
(UML) – ett program som gör att man kan köra flera exemplar av Linux på samma dator. – Flera kompletta Linux‑operativsystem (gäster) körs på ett annat Linux (värden), som hanterar dem som program. Det behöver inte vara samma utförande av Linux. Enbart värden körs mot datorns hårdvara. De andra operativsystemen körs som virtuella maskiner. Den grundläggande idén är att flera användare ska kunna dela på en dator. De virtuella maskinerna används också för testning eller för att testa säkerhet. Fel i ett gäst-Linuxsystem leder nämligen inte till att datorn kraschar. – Läs mer på SourceForge (länk, se också Wikipedia).
[linux] [virtualisering] [ändrad 17 maj 2018]
it-system där alla delar är virtualiserade. Det finns alltså ingen speciell utrustning för sådant som nätverk, datalagring och it‑säkerhet, utan allt körs som program på vanliga servrar. Detta kan ses som ett ideal: det är inte något som är fullt realiserat ännu. – Förkortas SDDC.
[it-system] [virtualisering] [ändrad 18 december 2018]
avvecklad branschorganisation som främjade virtualiserings-tekniken KVM. Förkortades OVA. Den gick 2013 upp i Linux Foundation och upplöstes definitivt den 1 december 2016.
[linux] [nerlagt] [organisationer] [virtualisering] [ändrad 28 augusti 2017]
- – KVM – Kernel-based virtual machine – ett virtualiserings‑program för Linux. – Med KVM kan man köra flera virtuella exemplar av operativsystemen Linux och / eller Windows på samma maskin. Varje exemplar beter sig som en komplett materiell dator, men är i själva verket ett program. Operativsystemen ”tror” att de körs direkt mot datorns hårdvara, men de körs i själva verket mot KVM som fördelar datorns resurser mellan de virtuella maskinerna. – KVM ingår i Linux från version 2.6.20. KVM stöddes av den nerlagda branschorganisationen Open virtualization alliance†, OVA, numera del av Linux Foundation. – Läs mer på linux.kvm.org och i denna artikel från Red Hat;
- – KVM – en kompakt version av Java virtual machine, JVM, avsedd för handhållna apparater och liknande. Utvecklades av Sun† i slutet av 1990‑talet, och sprids inte längre. Kallades senare för the K virtual machine. (K stod för kilobyte, vilket syftade på hur mycket minne som krävdes.) – Läs mer på Oracles webbsidor (från år 2000);
- – keyboard, video, mouse – tangentbord, bildskärm, mus; KVM switch – omkopplare som ansluter, en åt gången, flera datorer till en enda bildskärm med tangentbord och mus. Detta för att en användare ska kunna använda alla datorerna utan att behöva flytta på sig;
- – kvm – kvadratmeter.
[förkortningar på K] [hårdvara] [java] [virtualisering] [ändrad 10 maj 2019]
(virtualization) – ersättande av specialiserad utrustning med program som har samma funktioner, och som körs på vanliga persondatorer eller servrar. – Syftet med virtualisering är oftast att sänka kostnaderna. Kombinationen av program och standardhårdvara är ofta billigare än specialiserad hårdvara för samma funktioner. Dessutom är det med virtualisering enklare att fördela belastningen på ett sätt som sparar resurser och pengar. – Ofta menar man med virtualisering att man använder virtuella servrar för att minska behovet av maskinvara. Även motsvarande för persondatorer eller annan utrustning. – En virtuell server är ett program som beter sig som en server. Användarens operativsystem körs mot den virtuella servern, som alltså är ett program. Det behövs givetvis ändå en fysisk server för att köra den virtuella servern, men flera virtuella servrar kan dela på samma fysiska server. Man kan alltså använda serverparken mer effektivt. – Fördelen med virtualisering märks främst i större it‑system. Det räcker kanske med femtio eller färre fysiska servrar för att köra hundra virtuella servrar. Förklaringen är att alla servrar sällan körs för full kapacitet. Man kan också lätt fördela belastningen i systemet (lastbalansering) genom att flytta de virtuella servrarna till lediga fysiska servrar. Nackdelen med virtualisering är en viss förlust i prestanda. De virtuella maskinerna styrs av ett program som kallas för hypervisor. – Man skiljer mellan:
- – lagringsvirtualisering, som innebär att användare och program kan lagra och hitta filer i nätverket utan att veta vilken hårddisk de finns på (se också molnet), och:
- – plattformsvirtualisering, som innebär att man kör program mot ett operativsystem utan att veta vilken processor som operativsystemet körs på.
– Virtualisering i olika former har använts i datorteknik sedan 1950‑talet. På 00-talet används det främst som ett sätt att använda företagets hårdvara mer effektivt. – Läs också om full virtualisering, paravirtualisering och förkortningen P2V (physical to virtual).
[it-system] [virtualisering] [ändrad 30 juli 2020]