betaltjänstlagen

lag om betaltjänster (2010:751) – en svensk lag som reglerar bankers, kortföretags och andra betalningsförmedlares skyldigheter. – Lagen säger bland annat att be­talningar får ta högst en eller två bankdagar. Den förbjuder avgifter på betalningar med kort, och reglerar ansvaret för transaktioner som inte fullföljs. Kundens eget an­svar för ekonomiska förluster på grund av stöld av kontokort eller lik­nande begränsas, men kunden är också enligt lagen skyldig att underrätta betalningsförmedlaren när hon upptäcker obehöriga betalningar. – Lagen, som infördes 2010, är den svenska tillämpningen av EU:s betaltjänstdirektiv, PSD 2 som är till för att införa enhetliga regler i Europa för betaltjänster. – Lagtexten finns här. – Ett tillägg till lagen infördes den 1 juli 2020 för att skydda kunder från att ta lån oavsiktligt: i den lista över betalningssätt som betaltjänstföretaget visar för kunden när hon köper något på internet ska direktbetalning från bankkonto stå först. – Se riksdagens webbsidor.

[betalningar] [lagar] [ändrad 1 juli 2020]