oönskat bortfall av information vid sökning i databas, orsakad av ogenomtänkt konfiguration av databasen eller ogenomtänkt utformning av sökningen (frågan). – Begreppet chasm definierades först 1996 av Thomas M Connolly (länk) och Carolyn Begg (länk) i boken Database systems. Det är en av två connection traps: den andra kallas för fan. Felet definierades i förhållande till databaser av typen entity‑relationship, men det kan tillämpas även på relationsdatabaser och stjärnscheman. – Ett något förenklat exempel: en skola vill räkna sina datorer. Den har en databas med en lista över klassrummen. I varje klassrum finns det, enligt databasen, noll, en eller flera datorer. Om skolan då gör en sökning som för varje klassrum räknar antalet datorer och adderar dem kan resultatet bli fel – vad händer till exempel med datorn som står i receptionen? Receptionen står nämligen inte med i listan över klassrum. Minst en dator som borde ha kommit med i resultatet av sökningen saknas därför. (Observera att receptionens dator mycket väl kan finnas med i skolans databas, men man hittar den inte om sökningen utgår från klassrummen.) Det är sådana bortfall som kallas för chasms, vilket i det här fallet kan översättas med luckor. I mer komplicerade fall kan felet vara svårt att upptäcka: man ser bara att resultatet av sökningen inte verkar stämma. – För att undvika chasms bör man lägga upp databasen (eller sökningen) på ett bättre sätt: skolan har datorer; för varje dator anges ett klassrum eller en annan lokal. – I andra sammanhang kan chasm översättas med klyfta, bråddjup.
[databaser] [fel] [ändrad 2 maj 2022]