techlash

reaktion mot de stora amerikanska it-företagens dominans. – Techlash gäller främst Alphabet (Googles moderbolag), Amazon, Apple, Facebook (Meta), Microsoft och Twitter. Reaktionen gäller företagens styrning av nyhetsflödet, deras kontroll av användarnas information, företagskulturens avarter och bristen på alternativ. Stater och myndigheter vill reglera storföretagens verksamhet och kunna begränsa och censurera innehållet, vilket, om det lyckas, minskar förtroendet för företagen. – Uttrycket techlash myntades hösten 2017 i The Economist, se denna artikel. Det stavas också tech‑lash. Det är en sammanskjutning av tech och backlash (motreaktion, bakslag). – Techlash var ett av årets nyord 2018 enligt Språkrådet och Språktidningen – se denna länk.

[företag och ekonomi] [trender] [årets nyord] [ändrad 22 mars 2022]

eco

en kryptovaluta som har utvecklats på initiativ av apptaxibolaget Ubers grundare Garrett Camp. – Eco är konstruerat för att nätverket som bekräftar transaktioner ska dra så lite energi som möjligt. Det finns en blockbelöning, men den fördelas lika mellan alla noder i nätverket. Detta för att inte stimulera deltagare till användning av kraftfulla och energikrävande grävardatorer för att vinna blockbelöningen. Vem som helst kan inte heller gå med i Eco‑nätverket, utan varje ny nod måste godkännas. Utvecklingen av Eco inleddes 2017. – Se eco.com.

[kryptovalutor] [2 mars 2018]

Curlie

en webbkatalog som skrivs av frivilliga redaktörer. Det är en fortsättning på Open directory project†, ODP. Curlie startades hösten 2017 när Aol slutade stödja ODP. Curlie är ingen wiki: den som vill bli medarbetare måste först ansöka och bli antagen av Curlies seniorredaktörer. Blir man antagen får man ansvara för ett ämnesområde. – Se curlie.org.

[sökmotorer] [27 januari 2018]

Damore, James

en före detta Google-anställd, avskedad efter att han i juli 2017 hade spritt ett dokument (länk) där han kritiserade Googles mångfaldspolicy. – Damore hävdade bland annat att kvinnor har medfödda egenskaper som gör dem till sämre programmerare än män. Han åberopade vetenskapliga undersökningar, som dock är omstridda. Han hävdade också att personer med vad som i USA kallas för konservativa åsikter diskrimineras på Google. Samtidigt skrev han att han var för mångfald och deltagande. Avskedandet motiverades med att han ”befäste genusstereotyper”. – I januari 2018 stämde Damore i en grupptalan Google för diskriminering av vita män med konservativa åsikter. I maj 2020 bad Damore och Google domstolen att avskriva målet efter en hemlig uppgörelse. Damore anmälde också avskedandet till USA:s motsvarighet till Arbetsdomstolen (National labor relations board), som avvisade hans anmälan. – I januari 2017 utgjorde kvinnor mindre än en tredjedel av Googles anställda, och inom it på Google var kvinnorna under 20 procent. 56 procent av de anställda var vita. – Se James Damores webbsidor (nere sedan augusti 2018, arkiverade) och Google-chefen Sundar Pichais meddelande till de anställda. – En annan anställd, Tim Chevalier (catamorphism.org), avskedades från Google i november 2017 för att han hade uttalat sig kränkande om andra kategorier av människor när han kritiserade Damores åsikter. Även Chevalier har stämt Google.

[personer] [rättsfall och skandaler] [sparken] [ändrad 25 juni 2020]

e-krona

eventuell framtida svensk krona utgiven som elektroniska pengar av Riksbanken. – E‑kronor ska ha samma värde som kronor i form av mynt och sedlar. (Se digital centralbankspeng.) Ett syfte bakom det eventuella införandet av e‑kronor är att minska privata aktörers dominans inom elektron­iska betalningar. Riksbanken började under 2017 utreda möjligheten att införa e‑kronor, se Riksbankens webb­sidor. Inget beslut är fattat, men i oktober 2018 beslöt Riksbanken att gå vidare med upphandling av förslag till en teknisk lösning. Ett pilotprojekt för testning av tekniken presenterades i februari 2020, se detta meddelande. – I januari 2019 förekom att bedragare försökte sälja e‑kronor, som alltså inte existerar, och i augusti 2021 varnade Riksbanken för sådana bedrägeriförsök (länk). – Regeringen gav i december 2020 förra moderatledaren Anna Kinberg Batra i uppdrag att utreda framtidens betalningar, bland annat en eventuell e‑krona – se pressmeddelande. – E‑krona var ett av årets nyord 2018 enligt Språkrådet och Språktidningen, se här. – Se IDG:s webbsidor om e‑kronan. – Läs också om kryptorubel.

[elektroniska pengar] [årets nyord] [ändrad 2 augusti 2021]

T-Pod

en självkörande lastbil från det svenska företaget Einride (einride.tech). Den visades upp 2017. T‑Pod kan köra sig själv eller fjärrstyras, men den har ingen plats för förare. – I maj 2017 började logistikföretaget Schenker använda en T‑Pod för förarlösa transporter mellan två lager i Jönköping. Sträckan är 300 meter, varav 100 meter körs på allmän väg (se pressmeddelande). – Se einride.tech.

[bilar] [ändrad 24 maj 2019]

Operation BugDrop

ett spionprogram som använder den infekterade datorns inbyggda mikrofon för att spela in vad som sägs i närheten. – Inspelningarna skickas som ljudfiler till ett konto i Dropbox. Operation BugDrop kan också uppsnappa lösenord och annan känslig information. – Operation BugDrop upptäcktes i början av 2017 av säkerhetsföretaget CyberX, numera del av Microsoft.

[industrispionage] [skadeprogram] [ändrad 14 november 2018]

Faktisk

Faktisk.no – system för faktagranskning av nyheter, utvecklat av norska medieföretag. Det presenterades i mars 2017, men hade då inte tagits i drift ännu. Fak­tisk är ett samarbete mellan Dagbladet (länk), norska radio- och tv-bolaget NRK (nrk.no), och VG (vg.no), ägd av Schibsted. Faktagranskningen ska skötas av ett särskilt aktiebolag som de tre företagen äger tillsammans, men som ska arbeta fristående från ägarna. Systemet bygger delvis på artificiell in­tel­li­gens, närmare bestämt användning av IBM:s Watson. – Se faktisk.no. – Läs också om Faktiskt.se†.

[ai] [källkritik] [massmedier] [ändrad 2 mars 2018]

Google faktakontroll

Google fact check – tjänst som uppger ifall omstridda påståenden i Googles sökresultat är sanna eller falska. Den infördes i april 2017. Ordet Faktakontroll eller Fact check visas som en länk vid en del sökresultat. – Det är inte Google som bedömer ifall påståenden är sanna eller falska, utan det görs av webbpublikationer som Google, efter ansökan, har bedömt som trovärdi­ga. Det är de publikationerna som lägger till länken Faktakontroll. Inget utesluter att två sådana publikationer kan ha motsatt uppfattning om ett påståendes riktighet. Antalet sidor med faktakontroll är inlednings­vis av naturliga skäl litet. – Läs mer i Googles blogg och på Googles hjälpsidor.

[källkritik] [sökmotorer] [ändrad 29 augusti 2017]