(1927–1990) – räknas tillsammans med Jack Kilby som uppfinnare av den integrerade kretsen. De arbetade ovetande om varandra. – Kilby fick patent först (februari 1959), och sedermera Nobelpriset, men Noyce, som arbetade tillsammans med Gordon Moore† på Fairchild Semiconductors, patentsökte i juli 1959 en bättre lösning på hur kretsarna skulle tillverkas. Det är Noyces kisel-baserade konstruktion som används nu. – Noyce och Moore grundade 1968 Intel.
[elektronik] [it-historia] [robert noyce] [ändrad 30 juli 2019]
(Moore’s law) – säger i sin ursprungliga form att antalet komponenter på halvledarkretsar fördubblas med 12 månaders mellanrum. – Numera brukar man säga att dubbleringstakten är 18 månader. Mer exakt gäller lagen kretsar som tillverkas på det mest ekonomiska sättet. Ofta lägger man till att priset på samma tid dessutom halveras. – Gordon Moore† formulerade sin lag 1965 i artikeln ”Cramming more components onto integrated circuits” (länk). Då räknade Moore med att kapaciteten skulle fördubblas årligen, men efter empiriska observationer ändrade Moore 1975 fördubblingstakten till var 24:e månad. Att det numera oftast står var 18:e månad beror på en annan Intelchef, David House, har angett den tiden. – Lagen har hållit sedan början av 1960‑talet. (Den bör inte förväxlas med Murphys lag.) – Se också Wirths lag, Kryders lag och Wrights lag.
[lagar] [ändrad 19 december 2022]
den ledande tillverkaren av processorer för persondatorer. – Intel grundades 1968 av Gordon Moore† och Robert Noyce, och tillverkade 1971 den första mikroprocessorn, 4004. Sedan kom 8008, 8080 och 8088, som IBM använde i sin Personal computer. Avtalet med IBM gjorde Intel till ledare i branschen. Den främsta konkurrenten var då Motorola. – 8088 ersattes 1982 av 286. Den första 32‑bitarsprocessorn var 386 (1986), 486 kom 1989. 1993 slutade Intel att beteckna processorerna med siffror, och lanserade Pentium, Pentium Pro (1995), Pentium II (1997), Pentium III (1999) och Pentium 4 (2000). (Se också X86.) Intel använder fortfarande Pentium som varumärke för processorer för enklare stationära datorer (se intel.com…). – 64‑bitarsprocessorn Itanium† för krävande datorer lanserades 2001. Sedan början av 00 talet har Intel utvecklat processorer för bärbara datorer med krav på låg strömförbrukning, ofta med namn på Lake. Den främsta konkurrenten är numera Arm, som dock inte tillverkar processorer, utan licensierar ut konstruktioner. – Under många år var Intel nära knutet till Microsoft. Man talade om Wintel. (Windows och Intel). 2005 beslöt även Apple sig för att gå över till Intelprocessorer på Macintosh, men 2020 meddelade Apple att Mac i fortsättningen ska ha egenutvecklade processorer baserade på Arms konstruktion. – Se intel.com. – Intelkompatibla processorer, det vill säga processorer som med bibehållen funktion kan användas i stället för Intelprocessorer, tillverkas av AMD (Advanced Micro Devices), tidigare också av Cyrix†.
[företag] [it-historia] [processorer] [ändrad 20 juni 2022]
(1929 – 2023) – amerikansk uppfinnare och företagare, grundare av Intel. – Gordon Moore har gett namn åt Moores lag, som han formulerade i dess första form 1965, när han arbetade på Fairchild Semiconductor. 1968 grundade han Intel tillsammans med Robert Noyce. – Mer på Intels webbsidor. – IDG:s artiklar om Gordon Moore: länk.
[gordon moore] [personer] [ändrad 30 juli 2019]