DNS

domain name system, domännamnssystemet – den funktion på internet som översätter domän­namn som www.idg.se till IP‑adresser (sifferserier) som datorer kan handskas med. (För idg.se är IP‑adressen 217.151.199.213.) Det finns så många domännamn att ingen enskild server kan ha en förteckning som både är komplett och aktuell. I stället finns ett nät av kommunicerande DNS‑servrar som ber var­andra om hjälp vid behov. – DNS utveckla­des 1983 av Paul Mockapetris (länk). Det hade blivit nödvändigt på grund av internets tillväxt. Tidigare hade varje ansluten dator helt enkelt haft listor över adresser­na (=sifferserier) till alla datorer som användarna behövde kommunicera med – ungefär som att vi människor har listor över de telefonnummer och e‑postadresser som vi behöver. Men redan i början av 1980‑talet hade det blivit otillräckligt. Införandet av DNS gjorde att man i stället kunde adressera med enbart mottagarens namn (domännamnet): översättningen till IP‑adresser sköts av servrar som finns på nätet. – DNS‑servrar­na samarbetar och utgör en hierarki. Om en DNS‑server inte har IP‑adressen för en viss domän så frågar den en annan server, som i sin tur kan fråga en tredje server och så vidare. Det hierarkiska systemet är till för att säkerställa att kopplingen mellan domäner och IP‑adresser är korrekt. Det finns tretton rotservrar (de utgör internets rotzon) som uppdateras dagligen med aktuella namn och adresser. De är väl skyddade. – En beskrivning på svenska av DNS‑systemet från Internetstiftelsen finns på denna länk.

[förkortningar på D] [domäner] [ändrad 4 maj 2022]

Dagens ord: 2017-01-29