- – en filnamnsändelse för komprimerade filer. – Flera olika komprimeringsalgoritmer kan vara markerade med .zip, men oftast används algoritmen Deflate. En utförlig beskrivning finns i Wikipedia;
- – en privat toppdomän, lanserad 2023 av Google. – Toppdomänen .zip har mötts av hård kritik, eftersom eftersom den kan användas i bedrägerier: en person kan lockas att klicka på en länk till ”exempel.zip” i tron att hon öppnar en webbsida – men i själva verket packar hon upp en komprimerad fil med ett skadeprogram. Det går nämligen inte att se skillnad mellan ett filnamn och en webbadress (URL) som slutar på .zip. – Google skaffade den privata toppdomänen .zip redan 2014 (se icannwiki.org/.zip), men öppnade den för registrering av underordnade domäner först 2023. Google uppgav i sin ansökan att toppdomänen .zip var tänkt för företag som erbjuder datalagring.
[filnamnsändelser] [privata toppdomäner] [23 maj 2023]
- – en dialogrobot från Snapchat, baserad på artificiell intelligens. Kallas på svenska för Mitt AI. – Varje användare av Snapchat kan skaffa en personlig instans av My AI och få hjälp av den. My AI kan svara på frågor och komma med förslag. – Liksom andra textgeneratorer är My AI en tillämpning av maskininlärning. Den har tränats på enorma mängder text från internet och lärt sig att generera text som kan verka vara skriven av en människa och som kan ge rimliga svar på frågor (se stokastisk papegoja). Tekniken kommer från ChatGPT. – My AI släpptes för Snapchats användare i mars 2023. – Liksom andra dialogrobotar har den utsatts för kritik, eftersom den tenderar att reproducera rasistiska, fördomsfulla och hatiska åsikter som den har hämtat in från nätet. My AI pusslar helt enkelt ihop ord och fraser som ofta förekommer i närheten av varandra i enlighet med grammatiska regler (se stor språkmodell). – Snapchat råder användarna att ta vad My AI skriver ”med en nypa salt” och att anmäla oacceptabla yttranden. – Se Snapchats webbsidor;
- – My AI är också en svensk social plattform för personer som arbetar med artificiell intelligens. Den drivs av organisationen AI Sweden (ai.se). – Se my.ai.se.
[ai] [dialogrobotar] [generativt språk] [sociala medier] [19 maj 2023]
nätet tolkar censur som en skada och dirigerar runt det – ett talesätt som först formulerades 1993 av John Gilmore. – John Gilmore har berättat att han först syftade på Usenet, där det i praktiken var omöjligt att hindra ett oönskat meddelande från att nå mottagaren, även om en eller flera noder blockerade det. Senare tolkades ”nätet” som internet. John Gilmore har tillagt att man även bör räkna in användarna: de kan aktivt hjälpa till att förmedla censurerad information. – Yttrandet förekommer i varianter som The internet views censorship as damage and routes around it. – Se sajten Quote investigator (quoteinvestigator.com…).
[censur] [internet] [13 maj 2023]
liten bricka som används för kontaktlös betalning, tankning, upplåsning eller annat. Fungerar bara på några centimeters håll. Vanligtvis så liten att den kan sättas i en nyckelknippa. – Se blippa.
[kontaktlöst] [9 maj 2023]
en privat toppdomän avsedd för produkter, tjänster och information med anknytning till pappor. – .dad registrerades 2014 av Google. – Se icannwiki.org/.dad.
[privata toppdomäner] [7 maj 2023]
en wikipedi som handlar om olösta frågor. – Med olösta frågor menas frågor som vetenskapen ännu inte har svar på, men som ändå anses möjliga att besvara med vetenskapliga metoder. Wikenigma redigeras efter samma principer som Wikipedia, det vill säga att alla registrerade besökare kan göra tillägg och ändringar. Startades 2016 av Martin Gardiner (länk). – Se wikenigma.org.uk.
[webbuppslagsverk] [6 maj 2023]
kallringning – uppringning i försäljningssyfte till någon som säljaren inte har någon tidigare affärsrelation till. – Även: cold calling.
[handel] [telefoni] [30 april 2023]
[metod för] blockering av olämpligt material på internet. – Som olämpligt material kan räknas pornografi, bilder på sexuella övergrepp mot barn, näthat, politisk propaganda, oseriös marknadsföring, webbsidor som sprider skadeprogram och annat. Det beror på syftet med filtreringen. – Företag kan använda innehållsfiltrering för att inskränka de anställdas tillgång till olämpliga webbsidor på arbetstid. Skolor har ofta innehållsfiltrering. I flera amerikanska delstater har det införts (än så länge vilande) lagar om obligatorisk innehållsfiltrering på mobiltelefoner för personer under 18 år. Då är syftet främst att stoppa pornografi. – Innehållsfiltrering tillhandahålls som tjänst av flera företag, och kan också tillhandahållas av internet- och mobiloperatörer. En del stater, som Kina och Ryssland, har det som censur. – Ofta innebär innehållsfiltrering helt enkelt att ett antal redan kända sajter blockeras. Det finns också metoder för att genomsöka materialet och till exempel upptäcka pornografiska bilder – se client‑side scanning. – Innehållsfiltrering är inte särskilt effektivt. De användare som är intresserade av det som finns på de blockerade sajterna hittar det ändå, och de som inte är intresserade behöver ingen innehållsfiltrering. Det händer också att innehållsfiltrering slår fel, se till exempel Scunthorpeproblemet. – På engelska: content filtering.
[innehållsfiltrering] [30 mars 2023]