(PDT) – testning av att den som vill driva en privat toppdomän på internet har teknisk kapacitet och förmåga att göra det. – Först när den sökande har klarat ett sådant test ansluts domänen till internets rotserver, vilket innebär att den blir tillgänglig genom internets adressystem DNS. (Det är anslutningen som kallas för delegation, på svenska delegering.) Den tekniska testningen görs av Internetstiftelsen i Sverige, mer om det här. – Se denna information från ICANN.
[privata toppdomäner] [ändrad 30 april 2020]
(interdomain) – som gäller kommunikation på internet mellan domäner. (Mer precist: mellan zoner.) Används i sammansättningar som interdomänkommunikation. – Se också autonomt system.
[domäner] [ändrad 20 december 2017]
en toppdomän på internet för legitimerade yrkesutövare som advokater, ingenjörer, läkare och revisorer. – .pro är en begränsad toppdomän: bara den som har legitimation för utövande av det aktuella yrket kan tilldelas en domän under .pro för sitt företag. – Se registry.pro;
[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]
– landsdomän för Thailand.
[landsdomäner] [ändrad 10 november 2019]
en alternativ toppdomän på internet, uppbyggd för att omöjliggöra censur. Finns sedan 2011. – Mer exakt är .bit en pseudotoppdomän, som är oberoende av det reguljära domännamnssystemet DNS. Det finns i .bit inga centrala kataloger över anslutna domäner, utan all adressinformation om domänen .bit är utspridd i ett decentraliserat system, peer‑to‑peer. All information om .bit‑domänen är krypterad på ett sådant sätt att alla kan läsa informationen, men bara den som har nyckeln till en domän under .bit kan ändra informationen. Tekniken är besläktad med den som används för kryptovalutan bitcoin. – Se dotbit.me. – Läs också om Feed over email, Free network foundation†, Haystack, internetridån, meshnet svartkast och Telex (betydelse 2).
[domäner] [ändrad 25 november 2019]
den vanligaste toppdomänen på internet. Alla större företag och många andra organisationer strävar efter att ha en .com‑domän med sitt namn. .com är en öppen och generisk toppdomän som vem som vill får registrera domäner under. .com är kort för commercial: domänen var från början avsedd för företag. Det finns dock inga krav på att man har ett företag för att man ska få registrera en .com-domän. – Se också dotcom;
[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]
en öppen och generisk toppdomän på internet. Vem som vill kan registrera en domän under .info. – .info infördes år 2000 som komplement till de äldre generiska toppdomänerna .com, .net och .org. Namnet står för information.
[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]
- – en av de tre vanligaste toppdomänerna. (De andra två är .com och .org.) – .net är en öppen och generisk toppdomän som vem som vill får registrera domäner under. – Net är kort för network, och domänen .net var från början avsedd för företag som tillhandahöll tjänster och utrustning för nätverk. Men det finns inga krav på att man är i nätverksbranschen för att man ska få registrera en .net-domän;
- – se Microsoft Dotnet.
[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]