Web services descriptive language

(WSDL)XML-baserat språk för företags webbsidor. Med WSDL ska företagen kunna ange vilka tjänster och varor de säljer och hur man kommer åt dem elektroniskt. WSDL är utformat för att möjliggöra automatiskt informations- och tjänsteutbyte mellan datorer. Det har utvecklats inom UDDI-initiativet. Arbetet avslutades 2007. – Se denna länk.

[webbpublicering] [xml] [ändrad 18 januari 2018]

World wide web

webben – nät av information på internet i form av sidor som är sammanknutna med hyperlänkar. Från en sida på webben kan man komma till en annan med en knapptryckning. Sidorna visas i webbläsare (web browsers). – Tekniskt bygger webben på sidspråket HTML, numera ofta ersatt av XML, och protokollet för sidhämtning, HTTP (numera ofta HTTPS). – Webben förutsätter internet, men det är inte samma sak som internet; det är en tillämpning av internet. – Webben utvecklades av Tim Berners‑Lee på kärnforskningsinstitutet CERN runt 1990 som ett sätt att publicera vetenskapliga artiklar på internet: med hyperlänkarna ville han ge läsaren möjlighet att direkt hämta och läsa de artiklar som skribenten hänvisar till i fotnoterna. Forskare och studenter kom snart på att webben kunde användas till annat än vetenskapliga uppsatser. 1993 kom webbläsaren Mosaic†, som gjorde webben till ett massmedium i klass med press och tv. – Webbens tekniska ledning är W3C. – Den svenska stavningen med två b:n, webb och webben, har använts sedan mitten av 1990-talet för uttalets skull – weben skulle ju rimma på Preben.

[webben] [ändrad 28 juni 2020]

Wikipedia – kommentar

IDG:s ordlista länkar till Wikipedia för att ge läsarna tillgång till kompletterande information. – När det gäller datorteknik finns det ingen annan informationskälla som sammantaget innehåller mer information än Wikipedia, och ingen som är bättre på att hålla informationen aktuell. Men läsarna bör vara medvetna om att det som står i Wikipedia kan ändras när som helst och av vem som helst. Det förekommer att skribenter i Wikipedia lägger in felaktiga, partiska eller vilseledande uppgifter, eller tar bort information. (Sådant rättas ofta, men inte alltid, snabbt av andra användare.) Vi kan alltså inte garantera att de artiklar i Wikipedia som vi hänvisar till fortfarande är korrekta när våra läsare tar del av dem. Risken för sakfel är dock liten och i praktiken inte större än i andra uppslagsverk. – Vi vill också påminna om att var och en som upptäcker fel i Wikipedia själv kan rätta felet.

[webbuppslagsverk] [ändrad 3 december 2022]