de-IOE

beteckning på Kinas satsning på att tränga ut IBM, Oracle och EMC från den kinesiska marknaden. Deras produkter och tjänster ska ersättas med produkter och tjänster från kinesiska företag.

[företag och ekonomi] [it-politik] [ändrad 10 oktober 2018]

utility

  1. – allmän nyttighet, samhällsservice. Traditionellt: el, vatten och avlopp är [public] utilities. Det är sådant som alla anses ha behov av, och som myn­dig­het­erna och berörda företag har skyldighet att till­handa­hålla för alla (under vissa villkor). – I februari 2015 bestämde amerikanska FCC att bredband ska räknas som en allmän nyttighet, jämställd med telefoni. Detta får konsekvenser för abonnenternas rättigheter gentemot ope­ra­tör­erna, och för nät­neutrali­tet;
  2. – se verktygsprogram;
  3. – se utility computing;
  4. – även: nytta (oräknebart).

e-invånare

(e-resident) –– invånare i ett land på distans och genom internet. – En e‑invånare har samma status som en fast bosatt in­vånare, men hon bor inte i landet och behöver aldrig ha satt sin fot där: hon använder landets tjänster genom inter­net. – Ob­servera att e‑invånare jämställs med in­vånare (personer som lagligt bor i landet), inte med med­­borgare (som dessutom har pass och rösträtt). – Ordet blev spritt när Estland hösten 2014 införde möjlig­heten för utlänningar att bli e‑in­vånare. Syftet var att locka personer i ut­landet till att bidra till Estlands ekonomiska och tekniska ut­veck­ling genom att göra affärer där. Det faktum att Estland är med i EU kan locka. – Se denna länk (på engelska). – I praktiken innebär e‑invånar­­skapet att estniska staten utfärdar en giltig estnisk e‑legi­ti­ma­tion för e‑invånaren. – I Sverige skulle det kunna innebära att personer som inte är svenska medborgare, och som inte heller har uppe­hålls­till­stånd, ändå skulle kunna få svenskt person­nummer och därmed kunna använda de svenska tjänster som förutsätter att man har person­nummer. Men i Sverige finns alltså inte den möjlig­heten.

[it-politik] [ändrad 18 mars 2018]

Piratpartiet

svenskt parti som vill avkriminalisera pirat­kopiering och skydda medborgarna mot över­­vakning. – Pirat­­partiet grundades i januari 2006. Det fick 0,63 procent av rösterna i riks­dags­­valet 2006, 0,65 procent 2010 och 0,43 procent vid valet 2014. Partiet var från 2009 re­pre­sen­terat i Europaparlamentet, men åkte ur 2014. Det har in­spi­re­rat till pirat­­partier i andra länder, bland annat det tyska Piraten­partei (länk) (nere i april 2018), som har varit framgångsrikt i del­stats­valen. Is­ländska Píratar (länk) var enligt en opinionsmätning i oktober 2015 Islands största parti med 34 procent av väljarna, men i alltingsvalet 2017 fick partiet 9,2 procent av rösterna. –– Se piratpartiet.se.–

– In English: Piratpartiet, the Pirate Party, is a Swedish political party working for the decriminalization of the copying of copyrighted content and for the protection of citizens against surveillance. The party was founded in January, 2006. It got .63, .65 and .43 percent of the vote in the Swedish parliamentary elections in 2006, 2010 and 2014 respectively. That’’s below the 4 percent threshold for representation in parliament in Sweden. – However, between 2009 and 2014, Piratpartiet was represented in the European Parliament. Piratpartiet has inspired the formation of pirate parties in several countries, notably the German Piratenpartei, which has met with some success in state elections.– Iceland’’s Píratar was, according to a poll in October 2015, Iceland’’s biggest political party with 34 percent of the votes, but in the 2017 parliamentary elections on Iceland, it got only 9.2 percent of the votes. – For more summaries in English, please click at this link.

[pirat] [politik] [ändrad 10 april 2018]

Digital agenda för Sverige

DAFS – regeringens strategi för användning av it. Presenterades i oktober 2011. Fullständigt namn: ”IT i människans tjänst – en digital agenda för Sverige”. – Kan laddas ner som pdf här.

[it-politik] [ändrad 12 april 2018]