övergripande beteckning på lagar om skydd av varumärken och företagsnamn. Med ordet kännetecken vill man markera att skyddet inte bara gäller företagsnamn och varumärken som kan skrivas med bokstäver, utan också logotyper och märken av olika slag. – På engelska: trade mark law.
[upphovsrätt] [3 augusti 2019]
en svensk webbsajt som har fildelat filmer utan tillstånd, och vars utgivare i januari 2019 dömdes att betala sammanlagt 650 000 kronor i ersättning och skadestånd till Svensk Filmindustri, SF. – Fyra personer har dessutom tidigare dömts till fängelse i sex till tio månader för Dreamfilms verksamhet (se PRV:s webbsidor). Domänen dreamfilm.se drogs också in. – SF stämde Dreamfilm för att sajten under 2013—2015 hade fildelat sammanlagt 45 filmer utan tillstånd (genom så kallad fulströmning). Tv‑serien Maria Wern togs till grund för SF:s anspråk på ungefär 9,9 miljoner kronor i ersättning för det olovliga utnyttjandet av verket och skadestånd. Skuldfrågan var uppenbar, men i tingsrätten sänktes ersättningen till en miljon kronor plus 50 000 kronor i skadestånd. Hovrätten höjde ersättningen till fyra miljoner, men beviljade inget skadestånd. I januari 2019 sänkte Högsta domstolen ersättningen till 400 000 kronor plus 250 000 kronor i skadestånd till SF. – Domen, som är prejudicerande, ses som ett underkännande av filmbolagens högt tilltagna beräkningar av vad de förlorar på piratkopiering. – Se artikel av professor Mårten Schultz. Högsta domstolens domslut finns på denna länk. – IDG:s artiklar om Dreamfilm: länk.
[pirat] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 25 augusti 2020]
egendom som inte har materiell form. Det är sådant som konstnärliga verk som skyddas av upphovsrätt, patent och namn på företag och produkter (varumärken). Se också immaterialrätt.– Immateriella tillgångar är ett vidare begrepp som omfattar sådant som kunskap, erfarenhet och goodwill – det är värdefullt, men det kan inte skyddas av patent eller upphovsrätt. När det gäller egendom i materiell form skiljer man mellan fast egendom (mark, hus) och lös egendom. – På engelska talar man om intellectual property och det vidare begreppet intangible property, som också kan inbegripa skulder och andra åtaganden.
[företag och ekonomi] [juridik] [5 december 2018]
en sammanslutning av företag som motarbetar patenttroll. – Medlemsföretagen förbinder sig att skydda varandra mot patenttroll genom en bindande överenskommelse: om något av medlemsföretagen säljer ett patent till ett patenttroll så får alla andra medlemsföretag därigenom automatiskt licens till patentet. De blir på så sätt oåtkomliga för stämningar för patentintrång. Men så länge som medlemsföretagen själva äger patenten får de disponera sina patent som de vill: de kan till exempel stämma varandra för patentintrång. – LOT Network erbjuder dessutom nya medlemmar att välja tre patent som har donerats av medlemsföretag: de nya medlemmarna blir ägare till patenten utan andra förbehåll än de som följer av medlemskapet i LOT Network. – LOT står för License on transfer. Organisationen bildades 2014 på initiativ av Google. Bland medlemmarna finns ledande it-företag och företag inom andra branscher, som bilindustrin (lista). –Se lotnet.com. – Läs också om Open invention network (OIN).
[förkortningar på L] [organisationer] [patent] [15 oktober 2018]
(OIN) – en sammanslutning av företag som motarbetar patenthinder för utveckling av Linux. – OIN köper upp patent som kan vara användbara för utveckling av Linux-baserade program och system, och låter sina medlemmar använda dem fritt. Medlemsföretagen överlåter sina Linux‑relaterade patent till OIN. Medlemmarna har också förbundit sig att inte stämma varandra eller andra Linuxutvecklare för patentintrång. – OIN grundades 2005 och har huvudkontor i Durham i North Carolina. Bland medlemmarna finns kända företag inom it och elektronik, bland annat IBM, NEC, Philips, Red Hat, Sony, SUSE och Toyota. Microsoft gick med i oktober 2018. – Se openinventionnetwork.com. – Läs också om LOT Network.
[linux] [organisationer] [patent] [15 oktober 2018]
informell benämning på en konsekvens av EU:s upphovsrättsdirektivs krav att sociala medier måste se till att användarna inte olovligen laddar upp upphovsrättsligt skyddat material. Sociala medier måste antingen ingå avtal med upphovsrättshavarna eller övervaka allt som laddas upp. Detta regleras i upphovsrättsdirektivets artikel 17 (se länk). Kritiker (se Julia Redas blogg) fruktar att detta leder till att sociala medier hellre fäller än friar, och stoppar allt som verkar tveksamt. – Benämningen uppladdningsfilter står inte i direktivet, som talar om ”lämpliga och proportionerliga åtgärder”. En annan benämning är internetfilter. Kritiker talar också om censurmaskiner. – På engelska: upload filter, upload monitoring. – Läs också om länkskatt.
[lagar] [upphovsrätt] [ändrad 9 september 2019]
informell beteckning på den ersättning som sociala medieföretag, som Facebook och Google, enligt EU:s upphovsrättsdirektiv, åläggs att betala för återpublicering av upphovsrättsskyddat material från presspublikationer. Det stipuleras i direktivets artikel 18 (se denna länk), och kallas där för ”lämplig och proportionerlig ersättning”. Observera att det inte krävs ersättning för publicering av enbart en länk (webbadress, URL), utan för återpublicering, helt eller delvis, av det material som finns på den länkade sidan. (Flera sociala medier fungerar så att om en användare matar in en webbadress läser tjänsten automatiskt in den aktuella sidan och visar, ofta som en klickbar ruta, vad som finns där.) – Enskilda och icke‑kommersiella användare är undantagna från länkskatten. – På engelska: link tax. – Läs också om uppladdningsfilter.
[juridiska lagar] [upphovsrätt] [ändrad 9 september 2019]