kontaktlös

om dataöverföring: trådlös på mycket nära håll – någon centimeter. Det behövs ingen fysisk kontakt (elektrisk kontakt) mellan de två enheter som ska kommunicera, utan man håller dem precis intill varandra. (Med tidigare tekniker skulle man ha behövt kortläsare eller kort sladd.) – Sedan mitten av 2010‑talet är många kontokort kontaktlösa. För att betala håller man dem alldeles intill betalterminalen (blippar). – Ordet kontaktlös används främst om RFID och NFC (närfältskommu­ni­ka­tion). – Jämför med kontaktfri (om människor).

[kontaktlöst] [ändrad 7 januari 2021]

Felica

ett litet kontaktlöst kort som kan användas för betalningar, identifiering, inpassering, datalagring och dataöverföring. Utvecklat av Sony. Kortet har ingen bestämd form, utan kan anpassas för mobiltelefoner, handhållna datorer eller id‑kort. Det finns också en variant för inbyggnad i armbandsur. Kortet får sin energi från kortläsare och behöver därför inget batteri. Den trådlösa tekniken påminner om RFID, men är avsedd för större datamängder. Felica används i stor skala i Japan, Hongkong och Singapore. – Läs mer på Sonys webbplats. – Läs också om NFC.

[betalningar] [kontaktlöst] [kort] [ändrad 13 november 2019]

Auto-ID Center

nerlagt center för utveckling av standarder för RFID‑teknik (kontaktlösa elektroniska etiketter) på MIT. – Centrets teknik har överförts till EPCglobal (länk). MIT:s forskning om RFID sker numera inom Auto‑ID Labs på flera universitet i olika länder. – Auto‑ID Center grundades 1999 och lades ned 2003. Det var ett samarbete mellan MIT, andra universitet och ett hundratal företag. Auto-ID center lanserade 2003 standarden EPC network för trådlös elektronisk varu­märk­ning med RFID.

[kontaktlöst] [nerlagt] [ändrad 16 augusti 2021]

akustisk NFC

dataöverföring på kort håll med hörbara ljud. Man använder datorns eller mobiltelefonens inbyggda högtalare för sändning och mikrofonen för mottagning samt ett program som kodar meddelanden som en ljudsignal respektive tolkar signalen. – Se Chirp† och Dhwani. På engelska: acoustic NFC. – Namnet: Anspelar på NFC, near field communication.

[kontaktlöst] [ljud och bild] [ändrad 31 december 2017] 

NFC Ring

en fingerring med inbyggd NFC. (NFC är en teknik för kontaktlös dataöverföring.) – NFC Ring kan användas för allt som man kan använda NFC till, till exempel i stället för busskort och passerkort, för att låsa upp datorer och mobiltelefoner (i stället för lösenord), för att låsa upp dörrar med NFC-lås och för betalningar. Ringen kan också användas för sladdlös filöverföring, till exempel mellan två mobiltelefoner med NFC. Den har två minnen på 600 megabyte vardera: ett för offentliga data, ett för privata data. Minnes­kretsen för privata data finns på den sida av ringen som brukar vara vänd inåt, alltså på samma sida som handflatan, vilket med tanke på att NFC har en räckvidd på några centimeter skyddar informationen från tjuvlyssnare. – Ringen kommer från det engelska företaget McLear. Den finansierades genom insamling på Kick­starter och säljs sedan 2014. – Se nfcring.com.

[hårdvara] [kontaktlöst] [ändrad 27 augusti 2021]

NFC

  1. – near field communication – närfältskommunikation, kontaktlös kommunikation, närkontakttrådlös dataöverföring på mycket nära håll, högst ett par centimeter. Teknik för NFC förekommer i kort, till exempel busskort, och i mobiltelefoner, där tekniken främst används för betalningar. (Det är en form av AIDC.) Man visar vilka två enheter som ska kommunicera genom att hålla dem intill varandra. Förutom för resor och be­tal­ningar kan NFC till exempel användas i fotoskrivare: man håller kameran intill skrivaren så överförs bilderna automatiskt för utskrift. – Skill­naden gentemot Blue­tooth är att räckvidden är mycket kort. Bluetooth ersätter en sladd, NFC ersätter en kortläsare. En viktig skillnad gentemot RFID är att RFID är envägskommunikation, medan NFC är tvåvägs. – NFC‑tekniken har utvecklats av Philips, Sony och Nokia, och är standardiserad som Ecma‑340 och ISO/IEC 18092. – Läs mer på NFC Forums webb­plats (nfc‑forum.org). – På engelska kallas det också för wave‑and‑pay. – Läs också om blippa, iButton, Bump† och Bluetooth low energy† samt om akustisk NFC;
  2. förkortning för Nationellt forensiskt centrum – se under forensik.

[förkortningar på N] [kontaktlöst] [kriminalteknik] [svenska myndigheter] [ändrad 3 juli 2019]

Contactless

  1. contactless, se kontaktlös;
  2. – ett kontaktlöst betalsystem från Mastercard. – Finns för plastkort och för mobil­tele­foner med NFC. Man behöver bara hålla kortet eller telefonen intill kortläsaren (”blippa”) för att betalningen ska genomföras. Contactless kallades tidigare för Paypass. – Masterpass (tidigare Master­card Pay­pass Wallet) är en betaltjänst som kan samla många konton i ett gemen­samt gränssnitt. – Se Mastercards webbsidor.

[betalningar] [kontaktlöst] [ändrad 29 april 2022]

EPC

  1. – electronic product code – även EPC Network – ett system för varumärkning med RFID. – EPC Network lanserades 2003 av dåvarande Auto‑ID Center† som en tänkt ersättare till de vanliga streckkoderna. Eftersom EPC‑märkningen använder nummer som består av 96 ettor och nollor – det blir (nästan) 30‑siffriga tal med decimala siffror (se kvintiljon) – kan varje exemplar av en vara, inte bara varuslaget, få ett eget nummer. EPC beskrivs som ett sätt att minska snatteri och försvåra förfalskning av märkesvaror. – Se bransch­organisationen GS1:s webbsidor;
  2. – se evolved packet core;
  3. engineering, procurement and construction – planering, projektering, upphandling och uppförande – ett slags totalentreprenad där entreprenören ansvarar för hela processen från att konstruera produkten enligt beställarens kravspecifikation till att leverera en nyckelfärdig produkt. EPC används främst i vissa slag av tung industri.

[förkortningar på E] [handel] [kontaktlöst] [mobilt] [ändrad 20 december 2018]

RFID

radio frequency identification – även: RF‑etiketter– system för kontaktlös över­föring av små datamängder på korta avstånd. – RFID fungerar på några meter håll, ibland mer. RFID‑chipp är små knappar som, med dagens teknik, kan lagra data motsvarande upp till ett 60‑siffrigt tal. Dyrare typer kan ha raderbar information och kan förses med nya nummer. De kan byggas in i prislappar, förpackningar, id‑kort eller dokument (det finns en platt variant som kan ”skrivas ut” på pappersliknande material). RFID är alltså en form av AIDC. RFID‑chipp har oftast inga batterier, utan aktiveras av en radiosignal från sändaren / mottagaren. (En bra förklaring finns här.) Det finns också modeller som är batteridrivna eller går på elnätet, till exempel för biltullar. Vid anrop sänder RFID‑chippen ut sitt inbyggda nummer som uppfångas av sändaren / mottagaren på upp till några tiotal meters håll. – Tekniken är ett alternativ till olika typer av kortläsare och andra läsare, eftersom den fungerar på avstånd och därmed förenklar hanteringen. Om månadskortet för bussen har RFID‑chipp fungerar det utan att man behöver ta upp det ur fickan. Många varnar för att tekniken gör det möjligt att kartlägga människors rörelser och inköp i detalj. – Se också EPC. – Jäm­för med NFC.

[förkortningar på R] [kontaktlöst] [ändrad 10 augusti 2017]