insättningspunkt

tecken som på bildskärm visar var nästa tecken hamnar när man skriver. Ofta ett lodrätt streck, eventuellt blinkande. Finns i ordbehandlare och kalkylark och måste skiljas från pekaren, annars hamnar inte texten där man tänkt sig. Man flyttar insättningspunkten genom att peka och klicka med musen. – På engelska: insertion point. – Insättningspunkt kan jämföras med markör (cursor), men termen insättningspunkt används i program med grafiskt användargränssnitt, medan termen markör var vanligare på den tiden då man inte använde mus och pekare.

[grafiskt användargränssnitt] [kalkylark] [ordbehandling] [ändrad 14 november 2018]

indrag

(indent) – litet blankt utrymme i början av en textrad – det vanliga sättet att markera nytt stycke. Även citat och textstycken som ska framhävas kan ha indrag, men då ska det vara indrag på alla rader som ingår. – Indrag i ordbehandling görs med en inställning på ”linjalen” för att indraget ska bli lika stort varje gång. Det införs då automatiskt när man trycker på returtangenten för att börja nytt stycke. (Man bör inte använda mellanslagstangenten för att göra indrag, eftersom ordmellanrum får olika bredd på olika rader i samma text, vilket ger indrag med varierande bredd.) Ett traditionellt mått på indrag är fyrkant, men numera anges indraget oftast i millimeter. Indrag är ett blankt tecken. – Läs också om indentering.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 21 augusti 2020]

flödande

om text: som anpassar textradernas längd till det tillgängliga utrymmet genom att flöda om textmassan. – I flödande text bryts raderna (det blir ny rad) där det behövs, och om sidans bredd (radlängden) ändras blir det ny radbrytning. Det blir därför inga gluggar, och man behöver inte heller rulla texten i sidled för att se slutet på textraderna. Tekniskt sett har flödande text ingen kodning för radslut, bara för slut på stycken. – Flödande text är sedan länge det vanliga i ordbehandlare och för annan inmatning av text. Äldre ordbehandlare lade ibland in radslut efter varje rad i den ursprungliga textmassan; om texten flyttades till en sida med kortare radlängd blev högermarginalen extremt hackig, kanske bara ett eller två ord på varannan rad. (En del skribenter, troligen sådana som tidigare har använt skrivmaskin, lägger in radslut på varje rad trots att det inte behövs.)  – På engelska: reflowable.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 27 juli 2021]

edit

to edit – att redigera. Kan i it ofta översättas med ändra, i synnerhet i menyer. – Att redigera i journalistik och förlagsverksamhet är att bearbeta en text så att den blir bättre i olika avseenden, eventuellt att korta texten, men utan att ändra dess grundläggande innehåll. Men i informationsteknik och programmering använder man ofta ordet to edit om allt skrivande – även om att skriva första versionen av en text. – Formen att editera förekommer också på svenska. – Se också editor.

[ordbehandling] [programmering] [språktips] [ändrad 28 oktober 2019]

editor

program för framställning och bearbetning av filer, i synnerhet programfiler och webbsidor. – Editorer används för att skriva och ändra programkod, HTML‑kod och skript. En editor är ett slags ordbehandlare, men en viktig skillnad är att en textfil från en editor inte innehåller dold kod med instruktioner för grafisk utformning. Eftersom filerna ska köras som program måste man kunna lita på att de inte innehåller något oväntat. Å andra sidan har editorer ofta kraftfulla verktyg för sökning och ersättning av text.

[ordbehandling] [ändrad 27 april 2022]