överskrivning

  1. – det att raderade data på en hårddisk eller annat lagringsmedium görs omöjliga att avläsa genom att man skriver över data­mängden med meningslösa siffer­serier. Detta görs vanligtvis flera gånger. Så gör man för att det ska bli omöjligt att rekonstru­era raderade data. – Normal borttagning av en fil eller en del av en fil innebär nämligen bara att datorn får en instruk­tion om att utrymmet är ledigt (se scratch). Den raderade data­mängden finns då kvar tills utrymmet används för en annan fil, och den kan då fortfarande avläsas med lämpliga program. – Se också dataremanens och shred;
  2. – se över­skriv­nings­läge.

[it-säkerhet] [lagringsmedier] [ordbehandling] [ändrad 9 oktober 2019]

infogningsläge

(insert mode) – textinmatning där de tecken man skriver förskjuter efterföljande tecken, om det finns några, åt höger i stället för att radera dem. – Infog­nings­läge är numera standard i ord­behand­ling och annan datori­serad text­behand­ling. Om man till exempel lägger till ett extra ord i mitten av en mening som man redan har skrivit så makar resten av meningen på sig (ordflytt). Inget försvinner. – Infog­nings­läge kan, om det behövs, aktiveras med tangenten Insert, som finns på en del tangent­bord. – Alternativet till infognings­läge är över­skriv­nings­läge, som också kan aktiveras med tangenten Insert. Insert‑tangenten används alltså oftast för att växla mellan de två lägena.

[ordbehandling] [ändrad 27 februari 2022]

utslutning

i typografi: utjämning av text­spaltens höger­­kant (så att både vänster- och högerkanten blir raka, utom i början och slutet av varje stycke). Det görs genom att bredden på ordmellanrummen ökas eller minskas. I ordbehandling kallas det för justering eller marginaljustering. (I äldre typografi var det ordmellanrummen som kallades för utslutningar.) – På engelska: justification. – Kombinationen avstavning och utslutning kallas ibland för A&U, på engelska H&J (hyphen­ation and justifica­tion).

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 10 augusti 2017]

insert

  1. – infoga – lägga till text i ett dokument utan att ta bort befintlig text. Befintlig text förskjuts åt höger. – Se infogningsläge;
  2. – tangent för växling mellan infog­nings­läge och överskrivningsläge i ordbehand­ling. – Insert‑tangenten finns på många tangentbord, men fyller sällan någon funktion, eftersom infogningsläge numera är det normala. Överskrivnings­läge används nästan aldrig i moderna program. Om man av misstag har aktiverat överskrivningsläge kan man återgå till infogningsläge genom att trycka på Insert‑tangenten, som ibland är märkt INS.
  3. – Insert-tangenten kan i vissa program också användas för kopiering och inklistring. Ctrl+insert ger, efter markering, funktionen kopiera, skift+insert ger funktionen klistra in.

[användargränssnitt] [ordbehandling] [tangentbord] [ändrad 24 augusti 2018]

TeX

ett sättningsprogram för tekniska, matematiska och naturvetenskapliga texter, utvecklat av Don Knuth under åren 19781989. – Programmet gör att sådant som inte kan sättas med vanliga ordbehandlare och layoutprogram, till exempel matematiska och kemiska formler, kan sättas med god typografisk kvalitet. TeX är skrivet i öppen källkod, och finns i många versioner för olika ändamål. Det sprids ofta tillsammans med Metafont. – Läs också om LaTeX. – Knuth vill att namnet TeX ska uttalas som ”tech” med tyskt ach‑ljud. – Läs mer i Wikipedia.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 10 augusti 2022]

sidhuvud

text och annan information överst på en sida, skild från huvuddelen av texten. – Sidhuvudet (på engelska header) kan innehålla sidnummer, avsändarens namn och adress, skriftens namn eller kapitelrubrik. Sidhuvudet återkommer på varje sida, utom ibland den första, med nytt sidnummer och eventuellt aktuell kapitelrubrik. Det kan ha olika form för vänster- och högersida, om sådana finns. I ordbehandling brukar man kunna utforma sidhuvudet i en särskild mall. – Se också sidfot.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 27 juli 2022]

sidfot

text och annan information nedtill på en sida, skild från huvuddelen av texten. – Sidfoten (på engelska footer) innehåller ofta sidnummer (paginering) men kan också innehålla annan information, till exempel adress och telefonnummer på brevpapper och i e‑post. Sidfoten brukar, bortsett från sidnumreringen, vara likadan från sida till sida i flersidiga dokument. I ordbehandlingsprogram och i e‑postprogram brukar man kunna utforma sidfoten i en särskild mall. – Se också sidhuvud.

[e-post] [ordbehandling] [typografi] [ändrad 30 mars 2021]