programmering-arkiv - Sida 35 av 101

source code compatibility ⇢

– se källkodskompatibilitet.

[kompatibilitet] [programmering]

slinga

– det att en dator kör samma stycke programkod om och om igen. Det kan vara en planerad del av programmet eller ett fel. Programmeraren kan ha angett att en viss följd av beräkningar ska upprepas tills resultatet uppfyller ett angivet villkor. Då avslutas slingan och datorn går vidare till andra delar av programmet. (Se iteration och rekursion.) Men om slingan beror på ett programmeringsfel upprepar datorn samma instruktioner tills användaren sätter stopp. En sådan ändlös slinga (infinite loop eller endless loop) kan få programmet eller operativsystemet att hänga sig. – På engelska: loop. – Se också stopproblemet;
– i grafer: en sekvens av kanter som leder tillbaka till utgångspunkten – en cyklisk graf.

[fel] [nätverk] [programkörning] [ändrad 6 oktober 2019]

skräpminnesinsamling ⇢

(garbage collecting, garbage collection) – se sophämtning.

[minnen] [programkörning]

sink

data sink – anordning som tar emot data och lagrar dem för senare bruk. Det kan vara en del av ett program eller en materiell anordning.

[programmering] [ändrad 28 november 2020]

skift

– (shift) – växling mellan små och stora bokstäver på tangentbordet. Tangenten för skift brukar vara märkt med tecknet ⇧ . – Se också skiftkänslig;
– skifte – se under escape.

[användargränssnitt] [programmering] [tangentbord] [tecken] [ändrad 16 juni 2020]

i programmering: icke uppenbar förändring som uppstår när en instruktion i ett program utförs. Ett exempel är att en instruktion ändrar en variabel som också används av andra delar av programmet. – Sidoeffekter införs ibland avsiktligt av programmeraren, men de betraktas vanligtvis som icke önskvärda, och som dålig programmeringsstil. En annan programmerare bör nämligen kunna granska programmet, eller delar av programmet, och förutse hur det beter sig, vilket blir mycket svårare om det uppträder sidoeffekter. – På engelska: side effect.

[programmering] [ändrad 27 maj 2019]

Simula

det första objektorienterade programspråket, utvecklat i Norge på 1960‑talet av Ole‑Johan Dahl† och Kristen Nygaard†. – Simula I utvecklades 1962—1965. Det var, som namnet antyder, avsett för simuleringar och var inte objektorienterat. Men efterföljaren Simula 67 var ett allmänt programspråk med de flesta egenskaper som förknippas med objektorientering, inklusive arv och klasser. Det blev aldrig särskilt spritt, men det blev inspiration för både Smalltalk och C++. – Det norska Simula Research Laboratory är uppkallat efter Simula, men underhåller inte språket.