(binary compatibility, även binary code compatibility, binärkodskompatibilitet) – om datorprogram: kompatibilitet på binärkods-nivå. – Två program som har framställts på olika datorer, på olika operativsystem eller med olika programspråk är binärkompatibla om de är direkt utbytbara. De ska inte behöva kompileras om innan de kan köras efter flytten. – Binärkompatibla filer behöver inte vara identiska intill varje etta och nolla, men de är tillräckligt lika för att vara utbytbara. De har samma filformat. –Ett alternativ är källkodskompatibilitet.
Kategori: programmering
flödesplan
(control flow graph, CFG, eller flow chart) – schematisk bild av hur ett dataprogram löser en uppgift. Kallas också för flödesdiagram. – Se också exekveringsflöde och programflöde. – Jämför med pseudokod.
[programmering] [ändrad 30 maj 2020]
kompilator
(compiler) – program som omvandlar källkod (som skrivs i ett programspråk) till direkt körbar binärkod – alltså till ettor och nollor som kan köras direkt i datorn. Detta kallas för att kompilera. Kompilatorn måste vara avsedd för det operativsystem och det slags dator som programmet ska köras på. – Jämför med programtolk (interpretator) och virtuell maskin. – Se också transpiler (transpilator).
[programmering] [ändrad 6 april 2022]
kompilering
bearbetning av källkoden till ett program, skriven i ett programspråk, av en kompilator så att källkoden skrivs om till körbar binärkod. – Jämför med programtolk.
[programmering] [ändrad 23 april 2018]
pseudokod
(pseudocode) – programkodsliknande text som används för att beskriva hur programkod bör vara upplagd. – Pseudokod kan inte kompileras eller köras, och den saknar en del information som behövs i riktig programkod. Dess funktion är att ge programmerare en skissartad föreställning om hur en del av ett riktigt program kan vara upplagt. – Läs också om flödesplaner.
[programmering] [ändrad 30 maj 2020]
debugger
avlusare, avbuggare, felsökningsprogram – program som går igenom källkoden till andra program och hittar och påpekar fel (buggar).
[fel] [programmering] [ändrad 24 augusti 2019]
källkodskompatibilitet
om datorprogram: kompatibilitet på källkods‑nivå. – Två program är källkodskompatibla om källkoden till dem, efter kompilering är utbytbar. Det vill säga att man kan ta källkoden till ett program som är skrivet för dator A, kompilera den för dator B (med en annan processortyp och/eller ett annat operativsystem), och få ett körbart program för dator B som i allt väsentligt är identiskt med programmet för dator A. – På engelska: source code compatibility. – Jämför med binärkompatibilitet.
[kompatibilitet] [programmering] [ändrad 16 maj 2020]
assembler
(assembly language, assembler language) – även: assemblerspråk – en enkel typ av programspråk där instruktionerna entydigt motsvarar maskinkod. Numera ovanligt. – Program som skrivs i assembler måste vara anpassade för en specifik processor. Det gör programmen mycket snabba, men nackdelen är att de inte är flyttbara till datorer med andra processorer. Assemblerprogram är också svåröverskådliga, eftersom de är skrivna på en låg abstraktionsnivå: de beskriver i detal, steg för steg, vad processorn ska göra, inte vad programmet uträttar ur användarens perspektiv.
[programspråk] [ändrad 4 juni 2020]
strängkonstant
engelska literal, på svenska stavat litteral – i programmering: siffror och bokstäver som inte är programkod (instruktioner), men som ändå ingår i programkod. Teckenföljden ska hanteras på något sätt utan att ändras. Typexempel är instruktioner som print: Hello world där print är själva instruktionen (skriv ut det som följer) och hello world är en strängkonstant som ska skrivas ut som den står. Vid kompilering måste alltså strängkonstanter markeras, så att kompilatorn inte försöker behandla texten som programkod. – Strängkonstanter är inte samma sak som en kommentarer, som kompilatorn hoppar över.
[programmering] [ändrad 22 maj 2020]
build
bygge – en version av ett datorprogram bestående av en bestämd sekvens av binärkod (ettor och nollor). Ett bygge är framställt vid en bestämd tidpunkt från den version av källkoden som fanns då. Två exemplar av samma bygge är därför helt identiska, medan två exemplar av samma leverans (release) av ett program kan ha skillnader i binärkoden. Att göra ett bygge är helt enkelt att kompilera källkoden till ett program. Minsta ändring i källkoden leder till att kompileringen ger ett annat bygge. I en del program kan man hitta byggets nummer under menyvalet Om. – Se också vad Datatermgruppen skriver: länk.
[programmering] [versioner] [ändrad 10 april 2019]