konfirmandlärarmålet

ett åtal som gällde publicering av personuppgifter på internet och som har fått betydelse för rätts­tillämp­ningen. Åtalet gällde också publicering av känsliga personuppgifter på en webbsida. – En konfirmandlärare publicerade 1998 en webbsida med korta presentationer av henne själv och hennes arbetskamrater. Bland annat skrev hon att en av dem hade skadat foten och var del­tids­sjukskriven. Hon åtalades då av åklagare och dömdes i tingsrätten till 4 000 kronor i böter för att hon hade:

  • – behandlat personuppgifter utan att anmäla det till Datainspektionen, att hon hade:
  • – pub­licerat känsliga person­upp­gifter och för att hon:
  • – genom publiceringen på internet hade gjort uppgift­erna tillgängliga i tredje land.

– Konfirmandläraren överklagade till Göta hovrätt, som begärde ett utlåtande från EU‑domstolen (som då hette EG‑dom­stolen). EU‑dom­stolen fann att publiceringen av uppgifterna inte var tillåten, men att publicering på internet inte kunde jämställas med att göra uppgifter tillgängliga i tredje land. (Med ”tredje land” menas länder utanför EU och EES – Norge, Liechtenstein och Schweiz.) Efter EU‑domstolens utlåtande fann Göta hovrätt konfirmandläraren skyldig till brott mot (den senare avskaffade) Personuppgiftslagen† (PuL) och mot EU:s dataskyddsdirektiv†, men inte för att ha överfört uppgifterna till tredje land. Men hon fick inget straff. – Målets betydelse gäller alltså främst möjligheten att publicera personuppgifter på internet, där de i princip blir tillgäng­liga i hela världen. Detta är alltså i sig inte förbjudet enligt EU‑rätten.

[eu] [juridik] [personuppgifter] [rättsfall och skandaler] [ändrad 12 februari 2020]