konfirmandlärarmålet

ett åtal som gällde publicering av personuppgifter på internet och som har fått betydelse för rättstillämpningen. Åtalet gällde också publicering av känsliga personuppgifter på en webbsida. – En konfirmandlärare publicerade 1998 en webbsida med korta presentationer av henne själv och hennes arbetskamrater. Bland annat skrev hon att en av dem hade skadat foten och var deltidssjukskriven. Hon åtalades då av åklagare och dömdes i tingsrätten till 4 000 kronor i böter för att hon hade:

  • – behandlat personuppgifter utan att anmäla det till dåvarande Datainspektionen†, att hon hade:
  • – pub­licerat känsliga person­upp­gifter och för att hon:
  • – genom publiceringen på internet hade gjort uppgift­erna tillgängliga i tredje land.

– Konfirmandläraren överklagade till Göta hovrätt, som begärde ett utlåtande från EU‑domstolen (som då hette EG‑dom­stolen). EU‑dom­stolen fann att publiceringen av uppgifterna inte var tillåten, men att publicering på internet inte kunde jämställas med att göra uppgifter tillgängliga i tredje land. (Med ”tredje land” menas länder utanför EU och EES – Norge, Liechtenstein och Schweiz.) Efter EU‑domstolens utlåtande fann Göta hovrätt konfirmandläraren skyldig till brott mot (den senare avskaffade) Personuppgiftslagen† (PuL) och mot EU:s dataskyddsdirektiv†, men inte för att ha överfört uppgifterna till tredje land. Men hon fick inget straff. – Målets betydelse gäller alltså främst möjligheten att publicera personuppgifter på internet, där de i princip blir tillgängliga i hela världen. Detta är alltså i sig inte förbjudet enligt EU‑rätten.

[eu] [juridik] [personuppgifter] [rättsfall och skandaler] [ändrad 29 december 2020]